Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 17. (2678) 26 april 1933 - Sveriges folkskollärarinneförbunds ombudsmöte - Redaktion - Alfred Frankman: Skatteutjämningstabell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
SVENSK LÄRARETIDNING
Nr 17
Sveriges folkskollärarinneförbunds
ombudsmöte
hölls i Jönköping den 17-18 april.
Arbetsintensitet och hjärtlig
kamratstämning präglade mötet. I debatterna kring
de pedagogiska och skolorganisatoriska
frågorna deltog ombud och övriga
närvarande medlemmar aktivt och med
livligt intresse. Förhandlingarna leddes av
ordföranden, överlärare Frida Hamer,
Stockholm. Fröken Anna Maria Roman
analyserade i ett intressant och sakligt
föredrag frågan om urval och
begränsning av folkskolans lärostoff.
Talarin-nan framhöll, att frågan gjorts aktuell
genom de Cederbladska
undersökningarna. Men problemet har funnits under
många år.
De tre utgångspunkterna för fröken
Romans kritik och belysning av frågan
var: Den högre skolans krav.
Arbetsmarknadens fordringar. Barnets egen
rätt och möjlighet till fostran och
allmänbildning. Talarinnan riktade även
en kritik mot skolans läroböcker.
Böckerna skall vara sådana, att de hjälper oss
i arbetet, inte hindrar oss. »Låt oss få
nya läglar till det nya vinet!»
Frågan om S. F:s omorganisation
inleddes av fru Vira Eklund, Ösmo. Hon
redogjorde för det förslag,, som den. av
centralstyrelsen tillsatta kommittén
uppgjort. I den följande diskussionen
bröt sig meningarna särskilt när det
gällde ombudsmötets befogenhet.
Resultat: Förslaget remitterades till
centralstyrelsen för att omarbetas på grundval
av de i diskussionen framförda
synpunkterna. Överlärare Hedvig Norgren
från Malmö inledde frågan om
konsolidering av folk- och småskollärarkårens
verksamhet och framhöll vikten av
fortsatt samförstånd och samarbete inom
folkskollärarkåren. Våra viktiga frågor
kan vi endast bevaka och lösa genom
enig samling kring väsentliga intressen.
Överlärare Mathilda Holmgren, Malmö,
inledde frågan om lärarkårens
representantskap för lönefrågor och
överlärare Frida Härner belyste i ett kort
föredrag det aktuella spörsmålet om
folkskolans förstatligande. Ombudsmötet
gjorde i den sistnämnda frågan ett
uttalande, som bl. a. innehöll följande:
»Ombudsmötet uttalar sin anslutning till
det i skatteutjämningsberedningens
principbeslut framkomna förslaget, i vad det avser
en utjämning av det kommunala
skattetrycket genom överförande på staten av
vissa utgifter, som nu påvila primärkommu-
nerna. Dock finner mötet, att förslaget, i vad
det avser folkskoleväsendets förstatligande,
endast efter en grundlig överarbetning i
väsentliga delar och en utredning angående de
verkningar för folkskolans arbete, som de
olika förslagen skulle medföra, bör läggas till
grund för en lagstiftning.
Mötet ansluter sig till förslaget om statens
övertagande. av lärarlönerna, dock med
bibehållande av boställsordningen för
folkskollärare och med bibehållande av kommunernas
rätt att bevilja lönetillägg för lärare för att
kunna tillförsäkra kommunernas skolor de
bäst kvalificerade krafter för vissa ändamål
och kommunernas rätt att själva sörja för
de många socialpedagogiska anordningar, som
betyder så mycket för skolor i olika delar av
landet.»
Slutligen behandlades även frågan om
lärarutbildningen. Vid den
gemensamma avslutningsmiddagen avtackades
Jönköpingskollegerna för det
utomordentligt älskvärda var (linneskåpet, och
Förbundets grand old lady, fröken
Adéle Wetterlind för hennes outtröttliga
energi och aldrig slocknande entusiasm
i arbetet.
Redaktör och ansvarig utgiYare:
Ruben W a g n s s o n
Redaktionssekreterare:
Kar l-E rik Karlsson
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon 20 37 00.
Mottagningstid söckendagar 11-1.
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten.
Tel. 103000.
Kontorstid: 10-5.
Prenumerationspris:
Vi år 10 kr., */i år 5: 50 kr., Vt år 3 kr.
Lösnummerpris 25 öre.
prenumeration sker
alltid å närmaste pös t anstalt.
Annonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad å annonsexp.,
Barnhusgat. 8, tel. 103000, fredagen närmast
fore utgivningsdagen.
Stockholm 1933.
Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B
Skatteutjämningstabell.
Det förelag på Skatteutjämningstabell, som
undertecknad för någon tid sen här
omnämnde, var viset en nyhet, och som alla nyheter
bör den mötas med misstroende och utsättas
för kritik.
Ett sådant sätt att hålla kommunernas
skatter nere vore allt för riskabelt för
statskassan. Man kunde travestera Rasputin och säga:
Där kommunalskatten överflödar, där
överflödar också statsbidraget, ju större
kommunalskatt dess större statsbidrag och därför: (Låt
oss slösa med de kommunala medlen! Den
andra invändningen, jag fått höra, är, att det
skulle vara en nyhet och om inte lagstridig!
så åtminstone ytterst betänkligt, att
kommunerna på detta sätt bestämde över en del av
den statliga budgeten.
Vad nu den första invändning-en angår, så
har jag blott yttrat mig om utgifterna för
skolväsendet och skatteutjämning
beträffande-detta. Om en kommun har ökat sina skatter
t. ex. genom att ta aktier i en oräntabel
järnväg eller genom att lägga kloaker och
gator i ett samhälle, så får detta bli
kommunmedlemmarnas och framtida
kommunmedlemmars egen sak. Det kan inte anses riktigt,
att staten lämnar bidrag till sådant, då den
inte begärt detta och inte har något gagn
därav. För kommunens gemensamma
hushållsangelägenheter och för utgifter, som vållats av
kommunala ortsintressen, bör vederbörande
själv svara.
Förr i tiden, då befolkningen var mera
stationär, var folkskolan också i långt högre
grad än nu ett ortsintresse. Det uppväxande
släktet blev till större delen kvar i sin
hemkommun. Nu för tiden är det på de flesta
ställen en mycket ringa del av ungdomen, som
stannar, där den gått i skolan, och folkskolan
har därför blivit en riksangelägenhet, och
kommer antagligen en gång i framtidei* att bli
ett världsintresse.
’Som en följd av att skolan blivit ett
statsintresse får inte kommunerna ordna sitt
skolväsen, hur de behagar, som t. ex. gator och kloaker.
Staten inte blott föreskriver kompetensen
för lärarna och avlönar till huvudsaklig del
dessa, den bestämmer jämväl, hur skolan i
stort sett skall vara inrättad. Kommunerna få
inte beträffande denna handla efter råd och
lägenhet. Skolgången skall omfatta viss av
staten bestämd tid, skolavdelningarna får
inte vara för stora, skollokalerna skall vara
tillräckligt rymliga, hållas rena och varma,
skolan skall förses med nödig
undervisningsmate-riell o. e. v. Kommunen’ får således i detta
ärende inte alls göra, vad den vill eller anser
sig ha råd till, utan vad den lagligen
åläg-ges av regering och riksdag. Kommunernas,
förmåga att bära dessa utgifter beror ju till
huvudsaklig del på antalet skattekronor pr
innevånare. Såsom av tabellerna i
skatteutjämningsberedningens betänkande framgår
varierade dessa siffror 1929 högst betydligt,
och det gör de antagligen ännu. Då t. -ex.
Hemsö i Västernorrlands län hade 33,88
skattekronor pr innevånare, vilket utgjorde
maximum, så visas som motsatta ytterligheten en
kommun i Älvsborgs län med en skattekraft,
som endast uppgick till 0,89 skattekronor pr
innevånare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
