Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 20. (2681) 17 maj 1933 - Nils Lundahl 75 år - Lärarmöte i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
S VENS KLÄR AR E T I D N ING
Nr 20
utgjorts av universitetslärare, och även
inom föreläsningsföreningarna liar
for-reläsningarna i stor utsträckning hållits
av professorer, docenter och
amanuenser vid universitetet. Att L. utfört sitt
förenämnda mångåriga arbete för den
populärvetenskapliga
fÖrelä$n;ingsverk-samheten och de akademiska
sommarkurserna på ett sätt, som vunnit
allmänt erkännande och som särskilt av
universitetslärarna i Lund blivit högt
uppskattat, framgår av den
utmärkelse, som Lunds universitet ägnade
honom, när universitetet den 31 maj 1927
kreerade honom till filosofie doktor
honoris causa.
Även för sinnesslövården har L.
nedlagt ett omfattande arbete. 1896 blev
han ledamot och vice ordförande i
styrelsen för Malmöhus läns
sinnesslöan-stalt i Lund. Den kännedom om de
sinnesslöa, deras uppfostran och
undervisning han därigenom förvärvade
ledde till att han 1915 förordnades till
pedagogisk inspektör för
sinnesslöanstal-terna i riket. I denna befattning stod
han kvar t. o. m. 1927. Under tiden
deltog han 1920 såsom inom
civildepartementet tillkallad sakkunnig i en
utredning angående lagstiftning om
obligatorisk undervisning och vård av bildbara
sinnesslöa och fallandesjuka m. m.
Sedan 1928 har han varit ordförande i
allmänna svenska föreningen för vård
om de sinnesslöa och fallandesjuka.
För övrigt har L. innehaft ett stort
antal andra förtroendeuppdrag. Han
har sålunda varit ordförande i
Skriv-och ritboksak^tiebolaget i Arlöv sedan
1898, styrelseledamot i aktiebolaget C.
W. K. Gleerup 1897-1913, sakkunnig
i ecklesiastikdepartementet angående
statsunderstöd till folk- och
skolbibliotek 1911, sekreterare i Lunds
pedagogiska sällskap 1892-1932,
stadsfullmäktig 1893-1918, landstingsman 1910-
1913 och ordförande i styrelsen för
Malmöhus läns småskolseminarium i
Lund sedan 1920.
Utom vad nu nämnts har Nils
Lundahl förmånen att äga ett ljust och gott
humör samt en (tilldragande fryntlig
godmodighet, varigenom han förvärvat
många vänner. Svensk Läraretidning
hälsar honom på 75-årsdagen.
Fr.
Fel i distributionen
(om något nummer uteblir e. d.) skall
anmälas å posten.
Lärarmöte i Göteborg.
Den 29 april hölls sedvanligt vårmöte
med lärare och lärarinnor inom
Göteborgstraktens inspektionsområde. Dessa
möten ha så småningom utvecklats till
en nästan fast institution, och de
återkomma med i det närmaste samma
precision som övriga vårtecken. Mötet hölls
som vanligt i Hvitfeldtska skolans aula.
Den istora lokalen var fylld till sista
plats, då mötesbestyrelsens ordförande,
folkskolinspektör Lars Hofstedt,
öppnade mötet. Hälsningsanförandet
utmynnade i en maning att ej låta tidens
otrygghet nedslå modet eller inverka på
arbetsintensiteten.
Till mötesordförande valdes
folkskolinspektör Hofstedt, till v. ordförande
överlärare Fridolf Jungnell och till
sekreterare folkskolläraren Ounnar
Ahlberg.
Programmet upptog först föredrag av
lektor Friis Wigforss, Kalmar, som
talade över ämnet Räkneprov i folk- och
småskolor.
Talaren framhöll först räkneprovens
betydelse inte ’blott för betygesättningen utan
också för själva undervisningen. Aldrig äro
eleverna så intensivt sysselsatta som under
provtimmarna. Proven -ge dem ett visst bestämt
resultat, vilket eggar dem i hög grad. Detta
gäller inte endast räkningen utan de flesta
ämnen. Undervisningen får inte bli ett enbart
läsande och studerande utan också ett
prövande. En ej oväsentlig del av
undervisningstiden bör användas till prov. För räkningen
vore det rimligt med en timma pr vecka.
Talaren skilde på kursmomentsprov och
repetitionsprov. De förra äro ständigt
återkommande. Så snart ett bestämt kursmoment är
genomgånget, kommer provet med uppgifter
endast från detta moment. De enda betyg, som
ges, äro ’godkänd och icke godkänd. De som ej
äro godkända beredas tillfälle till mer
träning, som avslutas med nytt prov. Denna
metod passar ypperligt inte minst för extrem
individuell undervisning. Talaren ansåg dock ej
denna metod så lämplig, då den oftast blir
mindre åskådlig. En blandning av individuell
undervisning och klassundervisning vore
mera att rekommendera. Först gemensam
genomgång av momentet, sedan individuell träning
och till sist provet. Kursmomentsproven måste
vara noggrant avvägda och Tal genomtänkta.
För att göra dessa prov mera bekväma för
läraren har på Kostads elevförbunds förlag,
Kalmar, utgivits Eoman-Wigforss, Käkneprov för
folkskolan (klass 3-6; pr häfte 45 öre).
Dessa häften innehålla också
repetitionsprov. ’Sådana böra allt som oftast förekomma
och kunna uppta tal från vilka som helst av de
förut genomgångna kursmomenten. Till
skillnad från kursmomentsproven kunna de
innehålla rätt så svåra tal och bli på detta sätt
avgörande för betygsättningen.
Talaren påpekade huvudräkningens
betydelse och rekommenderade Hofstedt,
Exempelsamling för huvudräkning iför den
intresserade läraren.
Som avslutning av folks-kolans räknekurs
kommer till sist räkneprovet, och även på
detta område äro vi nu försedda med hjälpmedel,
Ahlberg-Edqvist-iSvensson, Räkning och
rättskrivning vid avgångsprövning från
folkskolan.
Talaren övergick till slut att redogöra för
sådana prov, som avse att avgöra inte bara
elevernas säkerhet vid räkningen utan också
deras -snabbhet. Dylika prov böra
standardiseras, och Kostads elevförbund har anordnat
en omfattande undersökning för att utröna
barns normala prestationsförmåga i mekanisk
räkning. Cirka 650 lärare och 20,000 barn ha
medverkat vid dessa undersökningar. Med
hjälp av de standardprov, som så erhållits,
kan nu varje lärare kontrollera klassens
ställning i mekanisk räkning»
Denna är emellertid inte utslagsgivande för
betygen. Även problemräkningen kräver sina
standardprov. Kostads elevförbund har just
tagit upp även denna fråga och anordnar i
vår undersökningar för utrönande av standard
i fråga om problemlösning.
Efter lektor Wigforss’
dubbelföreläsning lämnade folkskollärare Folke
Ahl-strand en kort rapport från
skolradio-kommitténs arbete. Denna kommitté
tillsattes för ett par år sedan och har haft
till uppgift att följa utsändningarna och
på lämpligt sätt till ledningen för
skol-radioverksamheten framföra eventuella
önskemål och erfarenheter. Kommittén
fick i uppdrag att fortsätta sitt arbete.
Efter kafferast företogs val av
kommitté för anordnande av nästa års möte.
Härtill valdes folkskolinspektör Lars
Hofstedt, överlärare Josef Gunter samt
folkskollärarna ’Gunnar Ahlberg, Nils
Bodin och Harry Petrén.
Mötets senare del var helt ägnad
sången. Det inleddes med omfattande
sångprogram, utförda av Landvetters och
Marstrands skolkörer ledda av
folkskollärarna Olof Graden och Göte Sporsén.
Landvetterkören sjöng religiösa sånger
av Bach och Handel enstämmigt, medan
Marstrandsbarnen bjödo på Söderman
och Stenhammar jämte några lustiga
folkvisor, det mesta i kör. Man
beundrade precisionen och de vackra rösterna,
och ingen tröttnade, fast programmet
var digert.
Sångavdelningen avslutades med,
föredrag av fröken Magda Sandqvist, som
talade om Sången i folkskolans lägre
klasser. Talarinnan inledde med att
påpeka, hurusom läraren först och främst
måste kunna sköta sin egen röst, innan
han kan lära barnen något om röstvård.
Bättre än aldrig så många ord är det
goda exemplet. Yi måste eftersträva
rena, tydliga språkljud både i tal och sång.
Tal. citerade ett gammalt råd: Ära
konsonanterna, och du skall sjunga tydligt,
vårda vokalerna, och du skall sjunga
vackert. - De sånger, som sjungas
under de första skolåren böra ha litet
tonomfång. Höga röstlägen äro i längden
skadliga. Barnens myckna skrik under
raster och lekar skada deras röster. -
Stämsång passar ej för de lägre
klasserna. Hellre unison sång med största
möjliga omväxling. Tal. slutade sitt på goda
råd överflödande föredrag med
maningen : Lär barnen sjunga med glädje.
Ordföranden tackade för den .goda
sångpropaganda, som föredragshållare,
sångledare och körer bedrivit och
förklarade det givande mötet avslutat. Mötets;
tack till ordföranden framfördes av
överlärare Jungnell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
