Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 20. (2681) 17 maj 1933 - S. A. F:s kretsar om folkskolans förstatligande - 500 föreningar i Skolidrottsförbundet - Lärarorganisationernas rationalisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 20
SVENSK LÄRARETIDNING
457
tingen ej äro lämpliga valkorporationer (17
kretsar), att skolkretsstyrelserna böra vara
statliga institutioner (8 kretsar), att
skolkretsstyrelsen bör utses av: >S. ö. efter
för-olag av länsstyrelsen (2 kretsar), av k. m:t
och S. Ö. (l krets), av k. m:t eller S. Ö. (l
krets), av ’S. ö., länsstyrelsen, domkapitel och
ord. lärare inom kretsen (l krets).
Vidare har i fråga om skolkretsstyrelsernas
sammansättning framhållits, att de nya
mel-laninstanserna bör inrymma betryggande
pedagogisk sakkunskap (£5 kretsar), att en
sakkunnig mellaninstans bör upprättas (52
kretsar), att i skolkretsstyrelserna bör finnas
företrädd: ekonomisk sakkunskap (18 kretsar),
juridisk sakkunskap (18 kretsar),
skolhygienisk sakkunskap (16 kretsar), skolor
ganisato-risk sakkunskap (16 kretsar),
byggnadstek-nisk sakkunskap (7 kretsar) och medicinsk
sakkunskap (4 kretsar), att lärarkåren bör
bli representerad i den nya mellaninstansen
(38 retsar), att i den nya mellaninstansen bör
finnas både män och kvinnor (2 kretsar), att
folkskolinspektören bör äga säte och stämma i
.skolkretsstyrelsen (15 kretsar), att
länsstyrelsen och domkapitlet böra vara representerade
i skolkretsstyrelsen (3 kretsar), att
folkskolinspektören och länsarkitekten böra kunna
inkallas till ’skolkretsstyrelsens sammanträden
(2 kretsar), att mellaninstansf rågan bör
ordnas enligt f. ecklesiastikminister (Stadeners
förslag (4 kretsar), att de nya
mellaninstan-.serna böra sammansättas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad allmänna svenska
folk-skollärarmötet i Göteborg 19,19 uttalat (2
kretsar).
Slutligen har anförts, att mellaninstansens
ledamöter böra åvila tjänstemannaansvar (14
kresar), och att mellaninstansens ordförande
bör ha tjänstemannaansvar (l krets).
Rörande mellaninstansernas befogenhet har
.ansetts, att de föreslagna ökolhusstyrelserna
böra övertaga domkapitlens och
länsstyrelsernas nuvarande befattning med skolärenden
(122 kretsar), böra övertaga domkapitlens och
i huvudsak länsstyrelsernas nuvarande
uppgifter rörande skolfrågor (3 kretsar), att
skolkretsstyrelserna böra upprätta förslag till
ordinarie lärartjänster (117 kretsar), till e. o.
lärartjänster (l krets), förrätta val av lärare
(21 kretsar), bestämma antalet lärartjänster
inom kretsen (7 kretsar), utse ordförande i de
lokala skolkretsstyrelserna (6 kretsar),
utfärda tjänstgöringsbetyg åt lärare (2 kretsar)
och förmedla anställning av vikarierande
lärare (l krets).
I detta sammanhang har - utom vad ovan
angivits - i fråga om upprättande av förslag
till ordinarie lärartjänst yrkats, att detta bör
uppgöras av: länsstyrelsen (4 kretsar),
statlig myndighet (2 kretsar), överordnad
myndighet (2 kretsar), annan myndighet än
skolstyrelse (2 kretsar) skolöverstyrelsen (l
krets).
Den lokala skolstyrelsens
sammansättning och befogenhet.
8. Den åttonde frågan har besvarats
av 202 kretsföreningar, av vilka 58
svarat ja och 144 nej.
9. Den nionde frågan. Av de kretsar, som
nekande besvarat åttonde frågan, har rörande
de kommunala skolstyrelsernas
sammansättning uttalats, att lärarkårens representant
måtte erhålla ledamots ställning inom
skolstyrelsen (7’6 kretsar), att skolstyrelsen bör
ha en auktoritativ och under
tjänstemannaansvar handlande ledning (9 kretsar), att i
skolstyrelsen måtte finnas ett särskilt
krono-ombud för ekonomiska ärenden (3 kretsar), att
i skolstyrelsen måtte finnas ett ombud iför
staten (2 kretsar), att skolstyrelsen måtte ha
en pedagogisk ledning (2 kretsar), att utom
lärarkårens representant bör finnas minst en
ledamot representerande lärarkåren (l krets),
att skolstyrelsernas sammansättning måtte
bli lika med sammansättningen hos styrelsen
för statens samrealskolor (l krets). Vidare
har yrkats, att ordförande i skolstyrelsen
måtte utses av statlig myndighet (48 kretsar),
mellaninstansen (42 kretsar), länsstyrelsen (26
kretsar), länsstyrelsen, på förslag av
folkskolinspektören (3 kretsar), mellaninstansen
på förslag av folkskolinspektören (l krets),
överordnad myndighet (5 kretsar),
domkapitlet (2 kretsar) och av statlig skolmyndighet
(l krets), att ordföranden i skolstyrelsen
måtte utses på samma sätt som sker beträffande
pensionsnämnderna eller
taxeringsnämnderna (2 kretsar), samt under medverkan av
folkskolinspektören (l krets).
I fråga om val av vice ordförande har
yrkats, att denne måtte utses av statlig
myndighet (7 kretsar), mellaninstansen (9 kretsar),
länsstyrelsen (3 kretsar), och överordnad
myndighet (2 kretsar).
’Slutligen har yrkats, att revisor i
skolstyrelsen måtte utses av länsstyrelsen (l krets),
mellaninstansen (l krets).
Rörande skolstyrelsens befogenhet har
hemställts, att förslag till ordinarie lärartjänst
icke måtte upprättas av skolstyrelsen (117
kretsar), att skolstyrelsens befattning med
lärarval måtte upphöra (21 kretsar), begränsas (2
kretsar), att skolstyrelsen icke måtte få
bestämma antalet lärartjänster inom kretsen
(7 kretsar), att skolstyrelsen endast bör giva
förord vid lärartillsättningen (l krets), att
skolstyrelsen endast måtte vara förvaltande
myndighet (2 kretsar), övervakande
myndighet (l krets), att skolstyrelsens befogenhet
måtte vara lika med styrelsens för statens
samrealskolors befogenhet (l krets) samt att
gällande bestämmelser angående upprättande
av förslag rörande lärartillsättning böra
omarbetas i syfte att ernå noggrannare och
mera objektiva förslagsgrunder (2 kretsar).
10. Tionde frågan. Utom redan anförda
uttalanden har framförts önskemål därom, att k.
m:t icke måtte bestämma lärarantalet (32
kretsar), att tvångsförflyttning av lärare ej
måtte införas (21 kretsar), att lärarkårens
ekonomiska som rättsliga ställning ej måtte
försämras (14 kretsar), att vid förflyttning
löner och arbetsformer icke måtte ’försämras
(ill kretsar), att flyttningskostnaderna böra
bestridas av statsmedel (3 kretsar), att
tvångs-förflyttning företages endast i yttersta nödfall
och då endast under förutsättning att lärarens
ställning ej försämras (3 kretsar).
Vidare har yrkats, att andra utvägar än de,
som iförslaget anvisar, böra prövas (3 kretsar),
att därvid större hänsyn måtte tagas till
skattekraft och redan genomförda förbättringar
beträffande skolväsendet (l krets), samt att
författningarna måtte omformas <så, att det
kommunala intresset och initiativet för
förbättringar av skolväsendet icke äventyras (4
kretsar), att statsbidrag bör utgå till: alla
kostnader för inackordering av skolbarn och
för skolskjutsar (4 kretsar), alla kostnader
lör inackordering (2 kretsar). (Slutligen har
yrkats, att staten måtte bekosta läkarvård,
tandvård och Skolbad (l krets).
Därjämte har i anslutning till de
ifrågavarande spörsmålen gjorts ett flertal enstaka
uttalanden av skiftande innehåll.
500 föreningar i
Skolidrottsförbundet.
Den 11 maj var en bemärkelsedag i
Skolidrottsförbundets historia. Då
invaldes nämligen föreningen nr 500,
Västerås Högre Folkskolas Idrottsförening.
Skolidrottsförbundet kan därmed se
tillbaka på en ovanligt snabb tillväxt.
Förbundet stiftades år 1916. För två år
sedan var antalet anslutna föreningar
350, varför ökningen endast på denna
korta tid utgör närmare 50 %. Antalet
avlagda skolidrottsmärkesprov under
2-årsperioden visar lika vackra siffror
eller från omkring 9,000 prov till över
16,000. Intet av Riksförbundets
övriga specialförbund torde kunna uppvisa
en tillnärmelsevis så stor procentuell
ökning. Den nya Skolidrottsföreningen i
Västerås erhåller tack vare
»jubileumsnumret» ett vackert pris att uppsättas
för tävlan inom skolan och tillfaller den
klass, som under närmaste två åren
avlagt det största antalet prov för
skol-idrottsmärket.
Vid senaste sammanträdet erhöllo
nedanstående skolidrottsföreningar
medlemsskap i Riksförbundet och
Skolidrottsförbundet :
Fensbols Skolidrottsförening, Fensbol;
Gam-melbonings Skolidrottsförening, Jädraås;
Gävle Högre Folkskolas Idrottsförening, Gävle;
Hebbelunds Folkskolas Idrottsförening,
över-selö; Härnösands Läroverks Idrottsförening,
Härnösand; Munkfors Kommunala
Mellansko-las Idrottsförening, Munkfors; Trekantens
iSkolidrottsförening, Trekanten; Västerås
Högre Folkskolas Idrottsförening, Västerås.
Lärarorganisationernas
rationalisering.
Från överlärare Nils Helger har vi
motagit ytterligare ett diskussionsinlägg
i de aktuella spörsmålen om lärarkårens
organisation. Av utrymmesskäl måste
artikeln stå över till ett kommande num-
mer.
Anmälan om ändrad adr ess
för tidningens postbefordran skall
göras å närmaste postanstalt, varifrån
tidningen distribueras till abonnenten,
och ej direkt till vår expedition.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
