Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 21. (2682) 24 maj 1933 - Centralstyrelsen och skatteutjämningsberedningens förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 21
SVENSK LÄRARETIDNING
479
CENTRALSTYRELSEN OCH
SKATTEUTJÄMNINGSBEREDNINGENS FÖRSLAG.
ÖKAT STATSINFLYTANDE ÖVER FOLKSKOLAN.
BEREDNINGENS FÖRSLAG BÖR GENOMGRIPANDE OMARBETAS!
Centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening har nu till k.
m:t ingivit avfordrat yttrande över
skatteutjämningsberedningens förslag.
Inledningsvis lämnas en redogörelse för
kretsarnas svar på de av
centralstyrelsen utsända frågorna. Därefter anför
centralstyrelsen följande:
S. A. F. principiellt för folkskolans
förstatligande.
Som framgår av den lämnade
sammanfattningen har föreningen principiellt
anslutit sig till tanken på
folkskolväsendets förstatligande i så måtto, att
staten åtager sig vissa ökade kostnader
för folkskoleväsendet liksom i utsträckt
omfattning bestämmandet i folkskolans
organisationsfrågor.
Folkskolan har hittills -varit en
övervägande kommunal institution, ehuru
staten för densamma lämnat verksamt
understöd och i allmänhet utövat ett
reglerande inflytande. Under den
kommunala ledningen har folkskolan med
vissa undantag omhuldats.
Föräldrain-tresset har omedelbart kunnat göra sig
gällande och påskyndat skolans
utveckling på olika områden, såsom i fråga
om nya skolformers inrättande,
uppförandet av skollokaler och vidtagandet
av önskvärda socialpedagogiska
åtgärder etc. Förvaltning och ledning har
ej krävt vare sig någon omständlig
administrativ apparat eller större
kostnader.
Men å andra sidan måste anses
ostridigt, att folkskolans kommunala
beroende medfört högst olika förhållanden för
olika kommuner allt efter graden av
ortsintresse och ekonomisk bärkraft.
Följderna därav har visat sig i
skolbyggnadernas anordning,
materiell-till-gång och reglering av lärarnas
ekonomiska villkor.
Det är helt visst i denna ojämnhet
som grunden till folkskollärarkårens
sympatier för statens ökade ansvar för
och inflytande på folkskoleväsendet är
att söka. Folkskolans mera omedelbara
beroende av statsmakterna måste
givetvis medföra större möjligheter till en
jämnare organisation av folkskolorna
för olika orter, en större likformighet
i tillhandahållandet av skolbyggnader,
inventarier och materiell samt en större
jämställdhet i lärarkårens
löneförhållanden.
I fråga om principen om folkskolans
förstatligande anser sig centralstyrelsen
först böra framhålla, att ett slutgiltigt
ställningstagande till detta problem i hög
grad sammanhänger med det sätt, på
vilket denna princip genomföres. Av
skäl, som centralstyrelsen nedan
närmare skall utveckla, anser sig styrelsen
icke kunna ansluta sig till det av
beredningen framlagda förslaget, då detta i
olika avseenden innehåller
bestämmelser, som enligt styrelsens uppfattning
skulle tillfoga den svenska folkskolan
allvarlig skada.
Mot utgångspunkten för beredningens
förslag synas inga bärande
invändningar kunna göras. Staten har, som
beredningen framhåller, redan påtagit sig
större delen av kostnaderna för lärares
lagstadgade minimiavlönmg, och i vissa
fall lämnas dessutom redan nu*bidrag
till uppförande av skolhusbyggnader.
Statsbidrag utgår dessutom till
skolskjutsar och till inackordering av
skolpliktiga barn. Då därtill kommer, att
en lättnad av skattetrycket för många
kommuner synes nödvändig, måste
tidpunkten anses vara inne för ett
överförande på staten i större utsträckning
av folkskolutgifterna.
En centralisering motiverad.
Ytterligare skäl, som tala för en
sådan åtgärd, ligger däri, att staten genom
sina organ fastställt regler för vad som
i fråga om folkskolan åvilar kommunen.
Dessa av statsmakterna fixerade
bestämmelser verkar i skatteavseende högst
olika. Det är främst växlingarna i
skatteunderlaget och befolkningstätheten, som
påverkar skattetrycket. En kommun med
rikligt skatteunderlag kan med mindre
skattetryck enligt av statsmakterna
fastställda normer ordna sitt
skolväsen än en kommun med svagt
skatteunderlag. Glest befolkade
områden f år ett dyrare och i regel även
sämre organiserat skolväsen än tätt
befolkade. Då statsmakterna pålagt
kommunerna skyldigheter i fråga om
folkundervisningen, synes det följdriktigt, att
den också i större utsträckning påtager
sig de ekonomiska konsekvenserna härav.
Ett ytterligare skäl för åtgärder i
denna riktning ser centralstyrelsen i
den oavlåtligen pågående
förskjutningen i samhällsstrukturen. Befolkningen
är nu mera rörlig än förr. De
förbättrade kommunikationerna har medfört,
att människornas intressekrets
väsentligen vidgats. Då dessutom en i vissa
fall önskvärd centralisering av
skolväsendet försvåras genom att man är
bunden av de nuvarande
skoldistriktsgränserna, anser sig centralstyrelsen böra
förorda en reform, som syftar till ett
ökat statsinflytande över folkskolan, för
att härigenom möjliggöra landets
uppdelning i ur skolorganisatorisk synpunkt
lämpligare områden.
Om alltså centralstyrelsen i
väsentliga delar anser sig kunna godtaga
motiven för beredningens förslag,
måste styrelsen dock i anslutning till vad
föreningens kretsar uttalat, framställa
åtkilliga erinringar mot förslagens
utformning. Huvudsynpunkten för
centralstyrelsen vid bedömandet av denna
fråga har därvid varit, huruvida och i
vad mån den föreslagna ordningen blir
gagnelig för folkskolans vård och
utveckling.
Lärarlönerna bör helt bekostas av
staten.
Som framgår av den lämnade
redogörelsen för föreningens
ståndpunktstagande i ärendet, har den uttalat sig för
att staten övertager skyldigheten att
helt bekosta lärarpersonalens
lagstadgade avlöning. I anslutning härtill vill
centralstyrelsen uttala sig för att
lönerna bör utgå med bruttobelopp och att,
i den mån kommunerna tillhandahålla
tjänstebostäder, som fylla de
fordringar gällande boställsordning uppställa,
lärare förpliktigas till skoldistriktet för
bostäderna erlägga en viss hyra,
beräknad efter de grunder 1928 års
lönekommitté utarbetat. Finge
landskommunerna skälig hyra för lärarbostäderna,
medförde detta en mycket stor
skatteutjämningseffekt. Det bleve jämväl till
gagn för sådana skattetyngda
kommuner, som ha lån för lärarbostäder att
förränta och amortera.
Boställsordningen måste bibehållas och
kompletteras.
Gentemot vad beredningen erinrar,
»att vid statens övertagande av
skyldigheten att tillhandahålla
lärarpersonalen tjänstebostäder det näppeligen
kan vara erforderligt att bibehålla de
nuvarande detaljerade föreskrifterna i
gällande boställsordning, vilka
väsentligen tillkommit för att utgöra en ga^
ranti mot att skoldistrikten eftersätta
sina skyldigheter mot lärarna», vill
centralstyrelsen bestämt hävda
nödvändigheten av att boställsordningen bibehålles
samt att densamma i vissa avgörande
punkter förtydligas och kompletteras.
Den garanti boställsordningen
innebär gentemot kommunerna torde även
äga berättigande i det fall, att staten
åtager sig kostnaderna för naturaför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
