Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 25. (2686) 21 juni 1933 - Skolöverstyrelsen om skolbyggnader, skolskjutsar, skolhem m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 25
SVENSK LÄRARETIDNING
581
övertages, men dels kvarstode
orättvisor mot de skoldistrikt, som med
utde-biterade medel bestritt
byggnadskostiia-derna, dels skulle en dylik lösning av
frågan medföra synnerligen stora
utgifter för staten.
För övrigt torde det, enligt
överstyrelsens mening, icke vara möjligt att i
fråga om redan uppförda
skolbyggnader åstadkomma en med hänsyn till
skoldistriktens intressen fullt rättvis
och på samma gång ur
kostnadssynpunkt genomförbar vidräkning mellan
staten och kommunerna. Skulle ett
statligt övertagande av
byggnadsskyldigheten icke komma i fråga, utan
understöd i form av bidrag i stället komma
att lämnas kommunerna, synes jämväl
frågan om statsbidrag till
kommunernas kostnader för redan uppförda
skolbyggnader böra komma under
omprövning.
Bland de svårigheter av annan art,
som skulle komma att yppa sig vid ett
genomförande av beredningens förslag,
vill överstyrelsen fästa
uppmärksamheten vid följande.
I ett stort antal nu befintliga
skolbyggnader är inrymda icke blott för
skolan erforderliga lokaler utan även
för andra ändamål avsedda utrymmen,
såsom kommunalrum, församlingssalar
m. m. Det skulle givetvis bli svårt att
utfinna grunder för en praktisk och
rättvis uppgörelse mellan staten och
kommunerna i dylika fall, även om
denna del av frågan icke kan betraktas som
olöslig.
Beträffande många av de skolhus,
som äges av kommunerna och nu
användes för skoländamål, måste sägas, att
de icke är för sitt ändamål lämpliga,
och att det knappast vore tänkbart, att
staten efter ett övertagande av
ansvaret för skolbyggnaderna skulle kunna
godkänna dem annat än möjligen under
någon kortare övergångstid, varefter
nya byggnader vore erforderliga.
Antalet byggnader av denna beskaffenhet
skulle tvivelsutan komma att stiga i
väsentlig grad, därest, såsom
beredningen synes förutsätta, före ett statens
övertagande av befintliga
skolbyggnader en uppgörelse skulle träffas mellan
skoldistrikt och skolområden i de fall,
där dessa senare på egen bekostnad
uppfört byggnader, som i regel mot viss
årlig ersättning nu upplåtes åt
skoldistriktet till skollokaler. Det stora
flertalet av dylika byggnader är
huvudsakligen avsett till samlingslokaler för
traktens invånare, men så planlagda,
att de jämväl kan användas för
skolundervisning. Denna anordning har
genomförts huvudsakligen för att
byggnadernas ägare ska erhålla inkomster
till täckande i någon mån av
byggnads-och underhållskostnaderna. I en del fall
har ock ett varmt intresse för skolan
varit en drivkraft vid byggnadernas
tillkomst. Många av dessa byggnader är
emellertid av den beskaffenhet, att de
icke bör övertagas vare sig av staten
eller av vederbörande skoldistrikt för
att framdeles användas till
skolbyggnader. Även skolbyggnaderna i övrigt
inom de olika skoldistrikten befinner sig
i ett högst variabelt skick. Somliga är
i alla avseenden utmärkta, andra är
sämre underhållna och åter andra är
sådana, att omfattande reparationer är
omedelbart erforderliga. En noggrann
och sakkunnig undersökning synes
därför vara erforderlig, innan ett
statsövertagande av befintliga skolbyggnader
eventuellt äger rurn, varvid det bör
avgöras, vilka skolbyggnader som bör
övertagas av staten och vilka
förbättringsarbeten som dessförinnan bör utföras
av skoldistrikten.
I detta sammanhang beror
överstyrelsen något frågan om förhyrda
skollokaler. Särskilt i de norrländska
skoldistrikten måste skolorna i stor
utsträckning inrymmas i förhyrda
lokaler. Beredningen har föreslagit, att
staten, därest den övertager kostnaderna
för anskaffande av fastigheter, skall
efter samma regler påtaga sig utgifterna
för förhyrande av lokaler. Även
överstyrelsen anser att så bör ske, enär det
byggnadsbehov, som vid ett eventuellt
statsövertagande kommer att föreligga,
säkerligen icke torde kunna tillgodoses
annat än efter en på lång sikt uppgjord
plan. På grund därav skulle
skollokaler fortfarande behöva förhyras i alla de
fall, där skolbyggnader ej finns och
icke under den närmaste tiden kunde
uppföras. Även om staten icke skulle
komma att påtaga sig hela
byggnadsskyldigheten och samtidigt övertaga
redan befintliga skolhus utan finna
annan form lämpligare för lättande av det
ekonomiska tryck, som anskaffande och
underhåll av skolbyggnader
otvivelaktigt medför, synes skäl dock förefinnas
för att hyresbidrag till skoldistriktens
utgifter för skolväsendet även då
beviljades. Att bidragsvägen även på detta
område kan tillämpas, synes den
omständigheten visa, att statsbidrag till
förhyrande av skollokaler under flera
år utgått till vissa skoldistrikt i rikets
nordligaste gränsorter, utan att
olägenheter visat sig vara förknippade med
anordningen.
Överstyrelsen yttrar sig vidare om
förslaget i vad det avser
skolskjutsar. Statsbidrag till dylika
beviljades första gången år 1926. Genom
anordnandet av skolskjutsar avsågs att
dels bereda lättnader i skolgången för
barn, som hade lång eller eljest svår
skolväg, dels bereda möjlighet till
indragning av skolor eller
skolavdelning-ar med lågt barnantal. I de flesta fall
har skolskjutsarna medfört dylika
indragningar, varigenom besparingar
uppstått, och endast i undantagsfall
har statsbidrag utgått uteslutande på
grund av långa och svåra skolvägar.
Besparingssynpunkten har följaktligen,
allt ifrån det statsbidrag första gången
beviljades, varit den dominerande.
Under större delen av tiden från och med
år 1926 har emellertid det för
ändamålet av riksdagen beviljade anslaget
varit jämförelsevis litet, nämligen intill
budgetåret 1928/1929 endast 30,000
kronor. För vartdera av de därpå
följande två budgetåren beviljades 60,000
kronor, för budgetåret 1931/1932
ökades anslaget till 85,000 kronor och för
budgetåret 1932/1933 till 150,000
kronor. Under ifrågavarande tidrymd har
anslaget haft extra anslags natur, och
det har icke fått överskridas.
Innevarande års riksdag har emellertid
beslutat, att anslaget skall förändras till
förslagsanslag, varjämte riksdagen i
huvudsak uttalat sin anslutning till det
förslag om förändrade grunder, som k.
m :t efter inhämtande av yttranden
underställt riksdagen. På grund av nu
anförda omständigheter har det intill
innevarande budgetår icke varit
möjligt att bevilja alla de ansökningar om
statsbidrag, som inkommit och varit
förtjänta av bifall, utan många har
måst avslås och nedskärningar av de
begärda beloppen i ett stort antal fall
i övrigt måst företagas. Det torde
följaktligen vara uppenbart, att
skolskjutsanordningen hittills icke kunnat i full
utsträckning utnyttjas i
centraliseringssyfte. Högst väsentliga besparingar har
dock kunnat göras, såsom överstyrelsen
i tidigare yttranden rörande
skolskjutsarna kunnat närmare påvisa. Därest
k. m:t nu finner gott utfärda
förändrade bestämmelser om statsbidrags
utgående för här ifrågavarande ändamål
i huvudsaklig enlighet med nyss
omförmälda nya grunder, blir emellertid
möjligheterna att på denna väg uppnå
besparingar väsentligt mycket större än
hittills. Överstyrelsen är fullt ense med
beredningen därutinnan, att
skolskjutsar bör komma till stånd överallt, där
så lämpligen kan ske. Överstyrelsen är
också övertygad om, att utvecklingen
på detta område, sedan nämnda nya
bestämmelser kommit i tillämpning,
kommer att i mycket rask takt gå i denna
riktning. Förväntningarna på
resultaten av skolskjutsarna bör dock icke
ställas allt för höga. Centralisering av
skolväsendet genom anordnandet av dylika
torde nämligen icke lämpligen kunna
drivas mer än till en viss gräns, och
denna kan jämförelsevis snart vara
nådd.
Mot beredningens förslag, att det av
statens organ bör kunna bestämmas, att
skolskjutsar ska ingå som ett led i
organisationen och i enlighet därmed
anordnas, har överstyrelsen i princip
ingen erinran att framställa. Överstyrelsen
tolkar nämligen förslaget så, att
beredningen därmed åsyftar, dels att i
skoldistrikts reglemente ska kunna intagas
sådan plan för skolornas antal, form
och läge, som är grundad på, bland
annat, skolskjutsars anordnande å vissa
sträckor, dels att dylika bestämmelser
ska kunna komma till stånd även mot
skoldistriktets vilja, därest
vederbörande statliga myndigheter därtill finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
