Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Nr 30. (2691) 26 juli 1933
- Folkskollärarmöten på 1860-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Folkskollärarmöten på 1860-talet.
Den lärarförening, som nu bär
namnet Jönköpings lärarsällskap, är en gren
utgången ur Tvetakretsen.
Protokollsutdrag från Tvetakretsen
från och med 1864.
Den 28 maj 1864.
Vid mötet närvarande: Folkskolläraren
Lundekvist, Jönköping; folkskolläraren C. D.
Pettersson, Nässjö; folkskolläraren
Bergström, Ljungarum; folkskolläraren Isaksson,
Rogberga; folkskolläraren Olander, Barnarp;
folkskolläraren J. F. Berg, Jönköping;
kyrkoherden och folkskolinspektören Nennes,
Barnarp; privatläraren Hult, Jönköping.
Mötets ordförande var folkskollärare
Lundekvist, Jönköping.
Att detta möte ej var kretsens första
framgår av att i protokollet hänvisas
till § 8 i föreningens stadgar. I denna
paragraf fanns bestämt, att minst 1/2
timme skulle användas till undervisning
av de i skolan varande barnen, vilket
väl visar, att mötet hölls i skolan under
pågående skolarbete. Berg »ålades»
hålla lektion i kristendom, Isaksson i
»svenska språkets ortografi» och Lundekvist
i »svenska språkets etymologi och
syntax». Hult anmodades av ordföranden
att hålla föredrag i naturlära. Efter 2
timmars undervisning hemförlovades
barnen, och en livlig diskussion om
varje läroämnes behandling vidtog.
Protokollet angiver under numrering
överläggningen för varje särskilt ämne.
Här är att märka, att brytningen från
lancastermetod till klassundervisning
just nu genomfördes. Under
överläggningen framställdes av
folkskolinspektören en direkt fråga: »Är
cirkelläsning förkastlig eller ej?» (cirkelläsning
med monitör). Svaren äro tvekande
avvisande eller villkorliga. Av hela
Överläggningen framgår även, huru
främmande såväl metoden som ämnena voro
för den tidens lärarkår men också med
vilket nit och iver man sökte sätta sig
in uti och skaffa sig kunskap om och
förståelse av metodens användning samt
den uppoffring av tid, arbete och
pengar detta kostade, en uppoffring, som
måste tagas ur ett mindre än torftigt
dagligt bröd.
Det ämne, som tog längsta tiden, var
kristendomsfrågan; men överläggningen
gällde enbart metoden, ej ämnet som
sådant. Åtföljt av konstfulla och
superlativa attribut ställes detta ämne av
samtliga talare främst. Diskussionen
framhåller bibelläsning och biblisk
historia, understödd av åskådningsbilder,
såsom grundlag för undervisningen, och
i samband därmed framhålles behovet
av en förberedande undervisning i en
särskild småskola samt bättre utbildning
för småskollärare; vidare
läxpreparation i katekes och kursindelning av
ämnet.
Hr Berg är tydligen kretsens nya
ljus. Han blir också vald till
ordförande, under det Lundekvist flyttas till
styrelseledamot. Mötet kände även nu
konsten att, då bestämda anvisningar
till ämnesbehandling ej kunde givas,
formulera svaret: »Undervisningen skall
göras praktisk».
»Det nya systemet» i
räkneundervisningen (d. v. s. decimalsystemet) är
likaledes en nyhet i undervisningen,
mått, mål, vikt och mynt nya
benämningar, nya ganska svårartade
reduceringar att inlära.
Hr Isaksson tillråder att omedelbart
efter varje nytt räknesätts inlärande
»börja med det nya systemet».
*
Här återgives nu ett i det
väsentligaste fullständigt protokoll från det
nästföljande mötet i Ljungarum den 14
januari 1865. Vid upprop närvoro då
följande ledamöter:
Folkskollärare och organist J. F. Berg,
Jönköping; folkskollärare och organist
Bergström, Ljungarum; folkskollärare Lundekvist,
Jönköping; folkskollärare Blomdal, Barnarp;
folkskollärare C. D. Pettersson, Nässjö;
folkskollärare Tillström, Järsnäs;
folkskollärare Lagerström, Järstorp; folkskollärare
Eckerberg, Skärstad; folkskollärare Hultkvist,
Svarttorp; folkskollärare Isaksson, Rogberga;
folkskollärare Hagström, Hakarp;
folkskollärare Jonsson, Månsarp; folkskollärare
Kindegren, Sandseryd; folkskollärare Liljekvist,
Barkeryd; folkskollärare Olander, Barnarp;
folkskolinspektör kyrkoherde M. Nennes,
Barnarp; privatlärare Hult, Jönköping;
litteratör Lundgren, Jönköping.
Kretsen kallas i detta protokoll:
Tveta och Vista Lärarförening.
Sedan den nya ordföranden hälsat
samtliga besökande välkomna, Ps. 124
v. 1 sjungits och en kort morgonbön
hållits, hemställde han i sirliga ordalag, om
ej kyrkoherden, hr inspekt. godhetsfullt
ville leda förhandlingarna. Mötet
instämde. Kyrkoherden beviljade lika
artigt denna anhållan »på det hr B. så
mycket mer obehindrat skulle kunna
deltaga i diskussionen». Denna honnör
vid ordförandevalet blev sedan en
hövlighetssed, som nära nog kunnat, om
den fått fortfara, rycka ledningen av
kårens angelägenheter ur dess egna
händer.
Detta möte var uteslutande ett
diskussionsmöte, där man fortsatte
överläggning om de undervisningsämnen,
som ej medhunnits förra mötet. Här
återgives in extenso »Protokoll hållet
vid skollärarmötet med Tveta och Vista
häraders skollärarförening i Ljungarum
den 14 januari 1865.
Enligt beslut av föregående möte var
skollärare Berg i Jönköping utsedd till
ordförande och undertecknad till
sekreterare. Därefter följde det förut
omtalade mötesöppnandet och
ordförandeskiftet.
Första frågan.
Huru bör undervisningen i de olika
läroämnena handhavas i skolan för att
lämna bästa möjliga gagn?
Denna fråga hade varit föremål för
diskussion vid föregående möte, varför
Berg frågade, om man ej skulle börja
där, varest då slutades. Svaret blev
»Ja». I anledning därav föreslogs att
börja med
Historia och Geografi.
Lundekvist. Vid undervisning i
geografi är åskådningsundervisning nyttig
på så sätt, att man låter barnen börja
att läsa på en s. k. blindkarta varest
städerna äro belägna, vilket läraren bör
visa dem. När de då fått veta, var
städerna äro belägna, bör man under
framställning av en resebeskrivning göra
barnen begripligt först landskaps-,
sedan länsindelningen. Sedan böra barnen
få repetera för egen bok.
Lagerström. Begagnar den metoden
att låta barnen först inlära namnen på
städerna och landskapen m. m.
Berg. Ansåg sig förekommen av
Lundekvist, med vilken han till alla delar
instämde, tilläggande att svensk
historia och geografi böra studeras
tillsammans, ty annars blir geografien ett
torrt benrangel. Han ansåg kartor med
namn förvillande, enär barnen
förväxlade namnläget och ortläget.
Bergström. Ansåg eller önskade, att
undervisningen skulle medföra
tankeansträngning, varför det vore likgiltigt
antingen bok begagnades eller ej.
Lundekvist. Eftersom barnen ej få
besöka skolan längre tid, vore
fördelaktigt att begagna kartor utan utsatta
namn. I början av undervisningen vore
samläsningsmetoden nyttig. Instämde
med Berg i hans åsikt rörande svenska
historiens läsande i bredd med geografien.
Berg ville anmärka, att
ordet-»förvillande» i hans anförande bör betyda,
att blindkartan är minst förvillande.
Lundekvist. Vid geografiens
studerande bör först läggas vikt vid stället,
där man är uppfödd, ex. Jönköping, och
sedan utvidga området mer och mer.
Berg gillar den metoden till alla delar
vad beträffar Jönköpingsskolor, men
trodde ej det vore möjligt tillämpa
densamma i landsskolorna, emedan det
saknades anknytningspunkter på kartan
därstädes. Ej heller kan man fordra, att
hela Sverige skall studeras med samma
noggrannhet, så att man känner till allt
lika noggrant som boningsortens
belägenhet, dock bör undervisningen vara
så levande, att barnet med ryggen vänd
åt kartan kan angiva i vad väderstreck
en namngiven stad ligger i förhållande
till en annan.
Lundekvist ville hava sagt, att man
skulle kunna hela Sverige lika väl som
trakten kring Jönköping.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:51:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1933/0672.html
