Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 32. (2693) 9 augusti 1933 - Einar Ew. Forssell: Något om den moraliska uppfostran vid Genèves folkskolor - Redaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kantonens invånare omfattar protestantism
och hälften är katoliker. I stället gör
man så, att skolan upplåter lokal
gratis åt respektive kyrkosamfunds präster,
som meddelar religionsundervisning på
tid, då skolundervisning ej pågår. Någon
direkt moralundervisning har, som
tidigare nämnts, ej införts i den egentliga
skolundervisningen. Däremot finnes
upptaget i undervisningsplanen för
klasserna l-6 något, som kallas för
»Entre-tiens familiers» och som bäst torde
översättas med »allmänna samtal». Dessa
»allmänna samtal» ingår som ett
moment i modersmålet, och till sitt innehåll
torde ämnet bäst karaktäriseras som en
sammansättning av svensk
hembygdskunskap, naturkunnighet, morallära
samt sådan allmänbildande kunskap, som
ej ingår i ett annat undervisningsämne.
Som ett exempel på vad en årskurs i
detta ämne kan omfatta, må nämnas
kursplanen för klass 5, vilken upptar
följande: Transport- och
kommunikationsmedel, exotiska växter och djur,
människokroppen och dess huvudfunktioner,
hygien (luft, vatten, söl, livsmedel,
kroppsövningar, alkohol- och
tobaksmissbruk etc.), sport, aktuella händelser,
moraliska frågor: att vara god, modig,
uppriktig etc. Som framgår är stoffet
synnerligen växlande. Då denna
ämnesgrupp ej upptar särskild plats i
läs-ordningen och till sitt innehåll ej heller
är närmare fastställd, torde dess
omfattning i högsta grad bli beroende på
lärarens gottfinnande. Det beredde mig
också en del svårigheter att få ett grepp på
Redaktör och ansvarig utgivare:
Ruben Wagnsson
Redaktionssekreterare:
Kar l-E rik Karlsson
Redaktion:
Vasagatan 10, l tr.
Telefon 20 37 00.
(Mottagningstid »öckendagar 11-1.
Utgivningsdag: onsdag.
Expedition:
Barnhusgatan 8, nedra botten.
Tel. 103000.
Kontorstid: 10-5.
Prenumerationspris:
Vi år 10 kr., Vi & 5: 50 kr., */4 år 3 kr.
Lösnummerpris 25 öre.
Prenumeration sker
alltid å närmaste postanstalt.
Annonspris:
för l millimeter å yttersida och sida intill text
30 öre, å innersida 25 öre; vid införande även
i Småskolan ett tillägg av 10 öre.
Annons skall vara inlämnad å annonsexp.,
Barnhusgat. 8, tel. 10 30 00, fredagen närmast
iöre utgivningsdagen.
Stockholm 1933.
Kungl. Hovfooktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B
detta ämne, och över huvud taget var det
svårt att få höra några lektioner, som
just behandlade moraliska frågor. Man
ville nämligen ej gärna uppta en
sådan fråga utan en direkt anledning.
T en av de första Mässen? a höll man
emellertid pä med en avdelning, som
närmast kunde kallas livet i familjen
och livet i skolan. Lektionerna i detta
ämne var ordnade som
samtalsövningar. Där behandlades bl. a. sådana saker
som hjälpsamhet mot föräldrarna,
vänlighet mot syskon och skolkamrater, vad
barnen har att iaktta på vägen till
skolan, renlighet samt vården av
böcker etc. Med den frimodighet, som
utmärker barnen under första skolåret,
berättade de bl. a. om sina egna
begångna fel och erhöll kritik från
kamraterna.
Något liknande förekommer i andra
och tredje klassen. I denna andra
klassen koncentreras undervisningen kring
bl. a. bostaden, gatan, olika yrken och
husdjuren. I en andra klass hade
lärarinnan uppgjort en plan för de när
måste 14 dagarnas undervisning, och
som »intressecentra» häda hon valt
bostaden och kläderna. Till utgångspunkt
valde hon barnens minnen och
upplevelser från sommarferierna. En pojke
berättade, att han bott i en alphydda
under sommaren. Så hölls under ett par
lektioner samtal om herdarnas
bostadsförhållanden, deras idädedräkt, deras
arbetsamma och farofyllda liv bland
bergen. Som ett moraliskt moment ingick
bl. a. en berättelse om en herdegosse, som
skulle samla sin skingrade hjord under
ett svårt oväder, huru han därvid
förirrade sig och hur andra herdegossar
sökte efter honom. Barnen tog med sig
vykort över alphyddor och bilder från
livet bland bergen, några hade pressade
edelweiss. En alphydda modellerades och
ritades. Man skrev några meningar i en
anteckningsbok samt fann synonymer
till en del ord, som använts. Även dessa
inskrevs i anteckningsboken. När en
berättelse på detta sätt ingår i ett större
sammanhang, som noggrant bearbetas,
gör berättelsen ett större intryck på
barnen, än om den upptas isolerad. Detta
märkte man vid följande lektioner. När
man visade kort med fårhjordar,
frågade t. ex. en pojke: »Tror fröken, att det
var den där fårhjorden, som kommit
bort?» Och så var diskussionen i gång,
och då lektionen tog slut, hade just en
pojke berättat om en räddningsbragd,
som. lär ha utförts under en
alpbestig-ning vid Chamonix i somras. På detta
sätt inlägges de karaktärsuppfostrande
momenten omärkligt i undervisningen,
och dessa »bilder» tenderar onekligen
att verka i starkt karaktärsuppfostrande
riktning, då de sätter barnens
fantasiliv i verksamhet och blir föremål fötf
flera reproduktionsakter, då de står i f äst
association med praktiska övningar.
Liksom vid vår hembygdsundervisning
vidgas sfären mer och mer. I tredje
klassen är det bl. a. stadens och landsbyg-
dens liv och förhållanden, i fjärde
klassen är det ett närmare studium av
näringslivet, särskilt hemstadens, de
viktigaste allmänna tjänsterna och
institutionerna i staden samt biografier över
berömda män. I femte och sjätte klassen
fortsattes detta biografistudium, och i
samband därmed behandlas oftast olika
moraliska frågor. Så t. ex. ska lärare
och elever i klass 6 samtala över
godhet, sanning, rättvisa, solidaritet o. s. v.
När det är fråga om biografier, utgår
man från ett stycke i läseböckerna eller
en berättelse i en av klassbibliotekets
böcker (klassbibliotek finnes i alla
klasser fr. o. m. 2:a läsåret). Ibland
anknyter man moraliska synpunkter till
historisk läsning. T. ex. i en sjätte klass läste
man om Ludvig XIV :s system att genom
mutor och fagra löften förmå Genéves
styrelse att tillåta honom att värva
söl–dater bland stadens befolkning, huru
stadens ungdom därigenom skövlades i
Ludvig XIV :s många krig och huru
dessa soldater slutligen kom hem som
invalider och låg staden till last. Här
diskuterade klassen ärlighet och löftesbrott.
I samband med läsning om det
Nante-siska ediktets upphävande diskuterades
tolerans som en god egenskap hos ett
folk, och vederbörande lärarinna
underlät ej att framhålla alla de svårigheter
schweizarna fått uppleva, innan de
lärde sig tolerera oliktänkande. I en
följande lektion behandlades författarna
under Ludvig XIV :s tidevarv, och i
anslutning till La Fontaines fabler,
Moliéres Harpagnon et Maitre Jacques och La
Bruyéres Les Caractéres framkom
många goda men också roande moraliska
lärdomar.
En egendomlig form av morallektion
träffade jag på i en femte klass. Det var
i samband med uppsatsskrivning. Några
av gossarna hade visat uppenbar
ringaktning för skolans vaktmästare, vilket
föranledde läraren att tillsammans med
klassen göra en disposition över ämnet
skolans vaktmästare, där huvudvikten
lades på hans betydelse för skolan och
dess arbete.
Med ovanstående exempel har jag
velat visa, hur det utmärkande för denna
moralundervisning är, att den ingår
som en integrerande del i ett större
sammanhang. Å den andra sidan finner man
också i Genéves skolor
undervisningsmetoder i morallära, som nära ansluter sig
till de franska metoderna. Så t. ex.
upptar läseböckerna stundom en särskild
avdelning av »Eécits instructifs et
mo-raux», som alltså är berättelser med en
viss moralisk tendens. Dessa läses,
återberättas, och deras tendens framhålles
på ungefär samma sätt som i franska
skolor.
Stor betydelse för barnens moraliska
fostran har de fria arbetsmetoderna, som
på sina håll tillämpas vid Genéves
skolor. Jag tänker här närmast på
småbarnshemmet (La Maison des Petits)
vid J. J.^Rousseauinstitutet samt den
idylliska Charmillesskolan. Om jag har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
