Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 36. 6 sept. 1933 - Läst och återgivet - Höstbekymmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
tarhem. Under de senaste 2 åren har
tillkommit ett stort antal barn från familjer som
åtnjuta understöd från ’fattigvården. Det
synes mig som om detta klientel inom 8:t
Görans församling under innevarande år nära
nog fördubblats. Den tilltagande
arbetslösheten och fattigdomen i hemmen sätter givetvis
sin prägel på barnen. Med arbetslöshet följer
icke sällan liknöjdhet, bitterhet, minskad
arbetsglädje, mindervärdighetskänsla samt icke
minst viktigt en försämrad hygien i hemmet.
Jag har också fått det bestämda intrycket av
att barnmaterialet -under särskilt det sista
året till en del påtagligt försämrats. Av
senaste årsrapporten för Kungsholms och iS:t
Görans folkskola framgår ökad procent
tuberkulösa barn inom klass l samt ökat antal
barn, som på grund av klenhet av olika
orsaker ställts under läkarkontroll. Antalet
sökande till skollovskolonierna har ökat med
c:a 30 procent. Undersökningarna av dessa
barn ger även vid handen en påtaglig
försämrad konstitution hos en stor del av
barnen.
Vi får icke glömma, att barnens hälsa
måste sättas i lörsta rumanet och kunskaperna i
andra. Häremot syndas det oerhört såväl i
hemmen som även från skolans sida. Jag
passar på tillfället att på det kraftigaste betona,
att de arbetsprestationer, som för närvarande
fordras av barnen, tar så jnycket av barnens
tid utom skolan i anspråk, att erforderlig
vistelse i det fria och tid till vila ej återstår.
Ett par exempel.
Lärjungarna i folkskolans 4:e klass som
ämnar söka inträde i läroverkens första klass,
har under läsåret 2 extra .skoltimmar två
gånger i veckan utöver de 6 ordinarie, vartill
kommer läxläsning i hemmet, tillsammans
alltså c:a 9 timmars arbete om dagen; under
de återstående 4 dagarna i veckan c:a 7 - 8
timmars arbetsdag, om läxläsningen
inberäk-nas. Envar torde inse, att detta är en alltför
stor arbetsbörda för 10-åringar.
Det finns även exempel på hurusom
samtliga barnen i 3:e förberedande klassen i en
privatskola (alltså 9-åringar) tillhållits att
repetera hela sin årskurs i nästan samtliga
läroämnen jämte diverse extra tillägg såsom
sommarläxa för att vara väl preparerade,
tills de efter ytterligare ett år ska uppta
konkurrensen med andra barn i och för
inträde i läroverkets l :a klass. På grund av en
dylik tävlan skolorna emellan att få in störs-,
ta antalet barn i läroverket, med ty
åtföljande forcering och överansträngning av
barnen, ser man ej sällan kraftiga bakslag av
fysisk eller psykisk art hos dessa unga-
individer. I bästa fall hämtar de sig efter en tids
vila, men det kan ock hända, att deras hälsa
äventyras för all framtid. Jag reagerar på
det bestämdaste mot dessa
inträdesprövningar, såsom förhållandena nu gestalta sig vid
Stockholms läroverk, och vädjar till de
styrande att begrunda och handla.
Läkarna vid Stockholms folkskolor har i en
skrivelse till Stockholms folkskoledirektion
den 27 februari 1932 framfört diverse
önskemål rörande frågor som berör
hälsovårdsarbetet inom iStockholms folkskolor. Vi avvaktar
resultatet av en närmare utredning -från
folkskol ed i rekti o n en s i
Dr Ottander liar utan tvivel rört vid
en viktig fråga. Hur ska problemet
lösas, det spörsmålet har riktats till dr
Karl Nordlund, som i Dagens
Nyheter svarar :
Hur frågan ska lösas? Ja, säg det den som
kan. Det går för sig att skriva böcker i
ämnet, men att lösa problemet på ett praktiskt
tillfredsställande sätt är inte gott. En
lättnad skulle nog inträda, om det bleve bättre
plats vid läroverken, jag tänker då närmast
på Stockholm, ty i landsorten har man ingen
motsvarighet till den förfärliga trängsel, som
härvidlag utmärker huvudstaden. Staten har
emellertid intresse av att i viss mån begränsa
tillströmningen till läroverken, och här
kommer den alltså i konflikt med
föräldraambi-tionen, som man visserligen förstår och
respekterar, men som understundom kan synas
en utomstående en smula blind. Alla barn är
inte födda att gå läsvägen, och. när
föräldrarna i sådana fall gör oerhörda ansträngningar
iför att ändå tvinga barnet i läroverk, så
måste man också förstå, att en ransonering av
möjligheterna till inträde är på sin plats.
Ty ännu har vi ju inte, slutar d:r
Nordlund, vågat gå så långt som man exempelvis
gjort i Hamburg, där läroverken söker slopa
det vanliga tentamensförfarandet för att i
stället övergå till intelligensmätningar.
I fråga om trängseln vid läroverken
hänvisar vi till ledaravdelningen.
6 SEPTEMBER
Höstbekymmer.
Så länge vi kan minnas har
huvudstadspressen inför ett nytt
läsårs början ganska regelbundet
överflödat av kritik i anslutning till
resultatet av intagningarna vid
läroverken. Under en gången tid
mättes statliga och kommunala
myndigheter skäppan full för det
bristfälliga utrymmet, som utestängde
lärjungar med godkända betyg.
Numera är det naturligt, att 1927 års
skolreform får bära hundhuvudet i
detta avseende som i alla andra. I
år har N. D, A. och Sv. D. med
särskild skärpa fört missnöjets talan
i skolpolitikens tecken.
Vad har då hänt? Jo, till den
fem-åriga realskolans första klass har
i huvudstaden godkänts 93
lärjungar, vilka måst avvisas på grund av
bristande utrymme. Och i
konkurrensen om plats i
gymnasieklasserna har inte alla lärjungar kunnat få
gå fram den väg de önskar. Några få
har måst jämka på sina planer och
gå in i det treåriga, ett ringa antal
med mindre goda betyg har måst
stanna helt utanför. Det måste
bestämt understrykas, att med denna
sak har 1927 års skolreform alls
ingenting att skaffa. Skolpolitiken
kan alldeles skiljas från målet!
Antalet begynnelseklasser vid
goss-läroverken har icke minskats genom
skolreformen. Sv. D. erkänner
också öppenhjärtigt, att den femåriga
realskolan har 24 sådana i år
liksom i fjol. Läsåret 1926-27, vars
förhållanden» var grundläggande
för den år 1927 beslutade
organisationen, hade den gamla 6-åriga
realskolan 21 begynnelseklasser. Tre
nya avdelningar har sålunda
tillkommit på denna linje -
motsvarande ett helt nytt läroverk - och
på den fyraåriga därjämte 3, av
vilka en t. v. är outnyttjad. Också
gymnasieorganisationen har
utvidgats med det nya gymnasiet på
Kungsholmen. Inte heller på denna
punkt kan sålunda något befogat
klander riktas mot den nya
ordningen.
Efter denna tillrättaläggning
genom anförande av fakta återgår vi
till utgångspunkten för klandret.
Förra året sökte till den 5-årigas
första klass vid de olika
gossläro-verken 1,107 lärjungar, av vilka 775
godkändes. I år sökte endast 1,0685
av vilka dock 848 godkändes.
Tillströmningen har sålunda minskat
med ett fyrtiotal, men
lärjungematerialet har tydligen i år varit
bättre, eftersom trots detta de
godkändas antal stigit med ett 75-tal.
Nu förhåller det sig som bekant på
det sättet, att årets riksdag på
grund av de av N. D. A. och Sv. D.
eljest livligt uppskattade
bespa-ringssträvandena fastslagit, att
läroverksorganisationen icke får växa
utöver omfånget under läsåret 1933
-34. Här har vi själva grunden
till ransoneringen. Eestriktionerna
drabbar f. ö. icke bara läroverken.
De nämnda pressorganens
intressesfär omfattar tyvärr icke den
kommunala mellanskolan. Eljest hade
de faktiska förhållandena för visso
motiverat än högljuddare
lamenta-tioner över det ledsamma resultatet,
att huvudstadens båda kommunala
mellanskolor sett sig nödsakade att
utestänga ej mindre än 150 av 550
godkända sökande. Här har sålunda
restriktionerna fällt inemot dubbelt
så många lärjungar som vid alla de
sju läroverken tillsammantagna.
Och även om »åtskilliga har fått
plats i fyraårig realskola», såsom
Sv. D, i lugnande syfte meddelar,
lär dock ingen kunna bortresonera,
att från den fyraåriga
utbildningslinjen avvisats minst lika många
lärjungar som från den femåriga.
Om också de senare lärjungarna
väger tyngre ur synpunkten av
föräldrarnas skattesatser - N. D. A :s
upphöjda synpunkt -, dristar vi
oss att finna det förra faktum långt
mer nedslående. De lärjungar, som
genomgått folkskolan fullständigt,
har nämligen berövats sin sista
chans att vinna fortsatt teoretisk
utbildning. De övrigas öde är
ingalunda beseglat. De har endast att
fortsätta i folkskolan och utnyttja
sin andra chans två år härefter.
Härmed har vi icke velat försvara
796
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
