Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 39. 27 sept. 1933 - Betydelsefull finsk seminariereform. Folkskolans växande betydelse ställer större kompetensfordringar på lärarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Betydelsefull finsk seminariereform
Folkskolans växande betydelse ställer större
kompetensfordringar på lärarna
Som Svensk Lärartidning tidigare
omnämnt förestår en betydelsefull
reformering av lärarutbildningen i vårt östra
grannland. Den finska regeringen har i
dagarna avgivit en proposition till
riksdagen angående lag om en pedagogisk
högskola, som ska förläggas i Jyväskylä.
I inledningen till det framlagda
förslaget erinras om att de finska
folkskoleseminarierna 1866 organiserades som
fyrklassiga, men att de 1916 utvidgades
till f emklassiga, grundade på
folkskolans lärokurs. Sedan 1920 har en
kvinnlig avdelning vid Jyväskylä seminarium
och sedan 1921 vid Eaumo seminarium
interimistiskt arbetat som treklassiga,
grundade på mellanskolans lärokurs.
Utbildning av lärare för högre folkskolan
har sedan seklets början grundat sig på
studentexamen. Två studentklasser -en
i Helsingfors och en i Jyväskylä - har
funnits intill 1932. Därefter här vägen
till folkskollärarbanan varit spärrad för
studenter.
År 1919 tillsattes en finsk
seminariekommitté, som 1922 avgav sitt
betänkande. Detta föranledde emellertid intet
beslut av statsmakterna.
I propositionen av i år framhålles,
att folkskolans betydelse oavbrutet
ökats. De folkklasser, som anlitar
folkskolan som enda skola, tar effektiv del
i samhällslivet. Strävandena går f. n.
ut på att förenhetliga skolväsendet
genom att ombilda folkskolan i dess
helhet till allmän bottenskola. Därmed
måste folkskolan träda i allt intimare
förbindelse med lärdomsskolan.
Folkskolans växande betydelse ställer större
kompetensfordringar på folkskollärarna.
Den finska regeringen anser tiden nu
mogen att skrida till åtgärder för att
förbättra lärarutbildningen. Den
ekonomiska krisen sägs lägga hinder i vägen
för en reform av lärarutbildningen i
hela dess vidd. Därför inskränker man
sig till att lägga fram ett reformförslag,
som innebär en verklig förbättring av
folkskollärarnas utbildning utan att
kräva några ekonomiska offer.
Då den finska regeringens förslag
rörande studentkursen påkallar särskild
uppmärksamhet, avtrycker vi det in
ex-tenso,* med tillägg av några för
överskådlighetens skull av Sv. Ltg satta
underrubriker, efter den svenska texten
till propositionen:
Studentlärare även i avlägsna trakter.
Ehuru utbildningen till folkskollärare
av personer, som avlagt studentexamen,
iittills varit endast interimistiskt
ordnad och utbildningstiden varit endast
»Oä
ett år, har den vunna erfarenheten
likväl ådagalagt, att på denna väg
erhållits ett förträffligt lärarmaterial och
att de for sina befattningar sålunda
utbildade varit av sitt kall intresserade
lärare, samt haft sin lärarverksamhet
icke endast i bosättningscentra, utan
även i avlägsna trakter landet runt.
I enlighet med stadgandet i 13 § av
lagern den 18 maj 1923 om grunderna
för folkskoleväsendets organisation
borde lärarutbildningsanstalterna grunda
sig jämväl på studentexamen, men
såsom ovan anförts, har i detta ,nu
studenter icke alls beretts tillfälle att utbilda
sig till folkskollärare. Det finnes
emellertid för närvarande ett stort antal
studenter, vilka huvudsakligen utgått
från enahanda samhällsförhållanden
som seminariernas elever, ehuru de på
annan väg skaffat sig sin
bottenbildning, och vilka vänta på det i lagen
förutsedda tillfället att som folkskollärare
kunna tjäna samhället. Härtill borde
tillfälle beredas dem och deras
utbildning till folkskollärare ordnas på
ordinarie fot.
Då den ungdom, som önskar bli
delaktig av den ifrågavarande
lärarutbildningen, redan erkänts mogen för
universitetsstudier och då dessutom bland
densamma de bästa elementen kunna
utväljas, bör dess utbildning till lärare
även förläggas till en anstalt,
organiserad på akademiskt vis, där
undervisningen kan bliva effektivare och
billigare än i ett seminarium, där arbetssättet
är skolmässigt.
Tvåårig utbildningstid.
Då studietiden vid den
lärarutbildningsanstalt, som är avsedd att inrättas,
vore tvåårig, kunde den ungdom, som
där utbildas, bibringas e,n djupare
förståelse för barnets liv och
uppfostringsfrågor i allmänhet. Samtidigt kunde
man draga försorg om bibringandet av
en grundlig kunskap och insikt i
undervisningsarbetet i folkskolan samt fästa
uppmärksamheten också på
omständigheter, vilka avse ett fördjupande i den
omgivnings liv, inom vilken det stora
flertalet av folkskolebarnen uppväxer.
Institutet borde tillika vara en anstalt
för tillämpning av pedagogisk kunskap,
där den teoretiska undervisningen stode
i kontakt med skolarbetet och skulle
avslutas med en helårig, på olika sätt
anordnad undervisningspraktik i
övningsskolor. Jämte det vid
lärarutbildningen skulle meddelas en god teoretisk
grund, skulle de praktiska behoven och
beröringen med livet i så måtto beaktas,
att förhoppning funnes att av de
lärare, som utbildas vid anstalten, även till
avlägsna bygder kunde fås lärare med
förståelse för barnen och förhållandena
i omgivningen.
Sommarkurser vid högskolan.
För den nya läroanstalten skulle
också andra uppgifter erbjuda sig, av vilka
en ytterst viktig är främjandet av
lärarnas vid olika skolor
fortsättningsstu-dier, men också spridning av kunskaper
i pedagogiska ämnen inom allt vidare
kretsar av samhället. För detta ändamål
har särskilt sommarterminen avsetts att
användas. Redan under c:a tjugo års
tid har till de i Jyväskylä anordnade,
närmast skolarbetet betjänande
sommarkurserna infunnit sig ända till
flere hundra lärare från olika skolor,
huvudsakligen folkskolor, för att idka
fortsättningsstudier. Då nämnda
sommarundervisning skulle övertagas av den
blivande högskolan, komme denna att
ha större betydelse än förut såsom
anordnare av fortsättningsstudier, som
avse höjandet av lärarnas vid
lärdoms-och folkskolan, institut för det fria
folkbildningsarbetet samt
lantbruksläroverken fackutbildning samt såsom
handha-vare av denna undervisning.
Vetenskaplig forskning i högskolan.
Härutöver skulle till anstaltens
uppgifter höra meddelandet av pedagogisk
undervisning även åt personer, som
utbilda sig till lärare vid andra skolor än
folkskolorna, genom att bereda dem
tillfälle till avläggande av
pedagogieexa-men, varvid vitsorden skulle motsvara
vitsorden i kandidatexamen och medföra
samma rätt till lärartjänster vid
landets undervisningsanstalter som
motsvarande vid Helsingfors universitet
avlagd examen. Slutligen skulle anstalten
i allmänhet befordra den vetenskap, söm
avser uppfostrings- och skolarbetet, men
särskilt undersökningar beträffande
förhållandena inom uppfostringsområdet
och den växande ungdomen i vårt eget
land. Så planlagd kunde anstalten
kallas en pedagogisk högskola, vars
ändamål och uppgifter fastställas i l § av
det vidfogade lagförslaget.
Högskolan i Jyväskylä.
Utan att medföra extra utgifter för staten
kunde den pedagogiska högskolan inrättas
sålunda, att något seminarium successivt
indrages och i dess ställe inrättas nämnda
högskola. >Som plats för högskolan lämpar sig bäst
Jyväskylä till följd av sitt geografiskt centrala
läge och särskilt på den grund iatt Jyväskylä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
