Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 39. 27 sept. 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Skolradio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
Kilskretsen av S. A. F. har hållit
sitt ordinarie höstmöte på Fryksta
pensionat. Hr Axel Höglind hälsade
de närvarande välkomna. Tal. gav
därvid en kort historik över platsen och
påminde om att Sveriges första järnväg
anlagts här.
Sedan protokoll och
revisionsberättelse föredragits, företogs val av
kretsstyrelse. Denna fick följande
sammansättning : A. Höglind, Kunnevål, ordf., fru
M. Rudkvist, Forshaga, v. ordf., E.
Hassel, Apertin, sekr., Ivar Björkman,
Trångstad, v. sekr., och And.
Bergström, Kil, kassör. Övriga
styrelseledamöter: fröken Elsa Laurenz, Deje, och
fröken Eut Lindskog, Säldebråten. Till
pressombudsman valdes Ivar Björkman.
Till ombud för länsombudsmötet valdes
fru G. Lindberg, Deje, fröken Maja
Sandin, Forshaga, lärare E. Hedell,
Fa-gerås, och lärare V. Nilsson, Forshaga.
Till suppl. valdes fröken Edit
Bergström, Deje, fröken Maja Berglund,
Forshaga, lärare A. Stensson, Tolerud,
och fröken Göta Stubelius, Runnevål.
Beträffande frågan om ombudsmöten
och valet av centralstyrelseledamöter
beslöt kretsen efter en kort diskussion i
enlighet med centralstyrelsens förslag
med undantag för par. 17 mom. 2,
vilket moment kretsen ansåg borde utgå.
Frågan om ett sjunde obligatoriskt
skolår inleddes av hr A. Stensson,
Tolerud. Efter diskussion bordlades
denna fråga till ett kommande
sammanträde och tillsattes en
femmannakom-mitté för att närmare utreda saken.
Efter en kort kafferast ställdes så
färden till Stora Kils kyrka. Sedan ett
orgelsolo spelats av kantor Leon
Jonsson utfördes sång av fru Tekla
Sun-ström, Kil. Komminister Filip
Strandlund hälsade kretsmedlemmarna
välkomna, varvid han uttryckte sin glädje
över att se, hur lärarkåren känner
samhörigheten med kyrkan.
Sedan psalmen 248: 2 sjungits, höll dr
Malmeström ett manande och väckande
föredrag om »Guds rike». Den
stämningsfulla högtiden avslutades med
altartjänst och ps. 434.
Rekarnekretsen hade ordinarie
höstmöte i Eskilstuna den 9 september.
Den av centralstyrelsen utsända
frågan om det sjunde skolåret refererades
av sekreteraren, folkskolläraren Olof
Andersson. Efter en kort
diskussion, under vilken folkskolinspektör G.
Hilén betonade, att till och med i de
sämsta skolformerna, där en lärare
skulle komma att undervisa 5 klasser, det
sjunde skolåret skulle få stor betydelse
ur uppfostringssynpunkt, enades man
om att besvara centralstyrelsens
framställda frågor jakande.
Frågan om ändring av föreningens
stadgar inleddes av ordföranden,
tillsy-ningslärare Hilmer Tidén.
Han erinrade om att Eekarnekretsen
1932 avslagit det då utsända förslaget
i samma fråga och uttalat såsom sitt
önskemål, att centralstyrelsen måtte i
samråd med folkskollärar-, folkskollära-
914
rinne- och småskollärarinneförbundens
styrelser samt med styrelserna för de
vid folkskolan anställda övningslärarnas
organisationer genomföra en
koncentration av lärarkårens föreningsväsende,
varigenom detta kunde förbilligas och
ökad styrka utåt vinnas. Enligt tal.
mening hade sedan dess ingenting
inträffat, som kunde föranleda kretsen att
avstå från detta sitt önskemål. Frågans
behandling i kretsarna och
centralstyrelsen borde tvärtom styrka kretsen i ett
fasthållande vid dess krav. Efter en
kort diskussion antogs enhälligt
följande uttalande:
Kretsen avslår för sin del
stadgeänd-ringsförslaget, emedan den anser, att
alla förslag, som icke går till grunden
med den nuvarande överorganisationen
inom lärarkåren, är i det närmaste
värdelösa.
Kretsen är tacksam för att
centralstyrelsen i så måtto tillmötesgått
kretsens 1932 framförda önskemål, att den
dels själv utsett delegerade och dels
hemställt till Sveriges
folkskollärarför-bund, Sveriges folkskollärarinneförbund
och Sveriges småskollärarinneförening
att utse delegerade för att verkställa
utredning och eventuellt framlägga
förslag till en konsolidering av folk- och
småskollärarkårens
föreningsverksamhet. Kretsen är icke tillfredsställd med
utsikten att eventuellt få ett förslag
utan fasthåller vid sitt 1932
framförda krav och gör detta så mycket hellre,
som enligt centralstyrelsens redogörelse
för frågans behandling ett 20-tal
kretsar instämt i detta krav och frågan även
framförts och närmare utformats inom
centralstyrelsen av överlärare Leander
Wallerius, och kretsen hoppas, att
utredningen snart måtte resultera i ett
för både S. A. F. och
grupporganisationerna tillfredsställande och antagligt
förslag.
Till ordförande i Rekarnekretsen
omvaldes tillsyningslärare Tidén, som
tackade för förtroende och i samband
därmed anmodade kretsen att till nästa val
ena sig om en annan ordf. Det var nu
25 :e gången, han invaldes i styrelsen,
och han ansåg det därför vara på tiden,
både för hans egen och föreningens
skull, att ordförandeklubban
överlämnades i andra händer. Till ledamöter i
styrelsen omvaldes fruarna Frida
Bondeson och Almi Andersson, fröknarna
Hilda Holm och Alida Mattsson samt
hrr A. F. Grönberg och Olof Andersson.
Efter en halvtimmes kafferast höll
rektorn vid det nyupprättade
småskoleseminariet i Strängnäs, dr K. G. J o n
s-sön, ett med varmt bifall mottaget
föredrag över ämnet »Ekonomisering i
skolarbetet, särskilt med hänsyn till
förhållandena i småskolan».
Mariestadstraktens lärarförening hade
lördagen den 16 sept. ord. höstmöte i
Töreboda. Mötesdeltagarna samlades kl.
12.30 i Björkängs kyrka, där
kyrkoherde J. A h l s o n höll en kort
andaktsstund.
Förhandlingarna öppnades - efter
en kaffepaus - i Töreboda folkskola av
ordföranden, herr F. K y l i n g. Efter
hälsningsanförandet talade
gymnastikdirektör H. Lindau, Skara, om den
moderna gymnastiken.
Jämförelser gjordes mellan de rytmiska
rörelserna och den gamla
ställningsgymnastiken. Dir. Lindau hade för demonstration
medtagit sex ynglingar från Skara läroverk, och
den ene av dessa utgjorde ett utmärkt
ås-kåd-ningsobjekt, då det gällde att visa rörelsernas
inverkan på olika muskelpartier. Efter
föredraget utförde de .sex pojkarna ett kort
gymnastikprogram. ’Detta ibestod endast av
fristående rörelser, ägnade att visa, hur
gymnastiken lämpligen bör bedrivas i iskolor utan
gymnastikredskap. Den lilla truppen fångade
helt sina åskådares intresse. Eörelserna
utfördes med kraft, smidighet och klanderfri
samtidighet.
Det var en allmän uppfattning bland
närvarande lärare och lärarinnor, att föredraget
och gymnastikdemonstrationen givit mycket
starka impulser för undervisningen i detta
ämne.
Härefter behandlades de av
Centralstyrelsen utsända ärendena. Efter det
kretsens egna angelägenheter
avhandlats, intogs gemensam middag på det
trevliga köpingshotellet.
SKOLRADI^
Skolradion fem år.
Skolradion, som nu kommit i gång
igen efter sommarferierna, går. in i en
jubileumssäsong - den har nämligen i
och med höstterminen varit i
verksamhet 5 år. Att utvecklingen gått mycket
snabbt under denna första period, visar
följande siffror. När skolradion började
sin ordinarie verksamhet våren 1929
efter en kortare försöksperiod våren 1928,
hade 283 skolor anmält sitt deltagande.
Under våren 1933 hade 1,305 skolor
anmält sig som lyssnare, därav 1,222
folkskolor och 83 högre skolor. Våren 1929
rekvirerades från skolorna c:a 14,000
ex. av det allmänna programhäftet och
under den gångna terminen 67,650. Det
svenska föredragshäftet i höst har en
upplaga av 75,000 ex. - en markant
ökning, som synes.
Framställningsformen varieras.
En partiell omläggning av
framställningsformen har skett så till vida, att
föredrag i vissa fall ersatts av en mera
samtalsmässig framställning, dialog
eller intervju. Så har bl. a. skett i
programmen för fortsättningsskolan vid
behandlingen av vissa sociala frågor,
arbetarskydd o. dyl. Även lektionsformen
med en hel klass eller några lärjungar i
studion har prövats och visat sig
lämplig, även om den måste tillämpas med
försiktighet. Höstterminens
utsändningar fördelar sig på följande sätt:
svenska språket : två föredrag ;
teaterföreställningar, Åses död, scen ur Peer
Gynt ; danska : sex föredrag för
folkskolorna och fem för läroverken;
kristendom: två föredrag; historia: fem
föredrag; geografi och naturkunnighet:
fjorton .föredrag ; teknik : två föredrag ;
hälsolära: ett föredrag; gymnastik och
idrott: fyra lektioner; musik: tolv
lektioner; engelska: fem lektioner; tyska:
fem lektioner ; franska : två lektioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
