Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 43. 25 okt. 1933 - Nils Helger 60 år. En förgrundsfigur för bottenskoletanken. Den intresserade skolmannen - den hängivne S. A. F:aren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK
Årg. 52
25 Okt.
1933
N P 43
LÄRARTIDNING
ORGAN FÖR SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRARFÖRENING
NILS HELGER 60 ÅR
En förgrund s f i g ur för
b o tte n s ko l etern ken
Den intresserade skolmannen -
den hängivne S. A. F:aren
Den 2 november fyller överläraren Nils Helger i Lidingö
60 år.
Många välönskningar skall på bemärkelsedagen föras fram
till honom. Helger kan se tillbaka på en mycket betydelsefull
skolgärning. När innevarande läsår gått till ända, har han en
tjänstetid, som sträcker sig över fyra decennier. De fyrtio
åren har varit fyllda av ett rastlöst, energiskt, mångsidigt
arbete till folkskolans gagn.
Skulle man söka en programformel för Nils Helgers verk,
kunde den knappast bli någon annan än: Folkskolan som
toottenskola. Det är mer än en tillfällighet, att Helger blev
medlem av 1918 års skolkommission. Han är född i en tid och
i en bygd, som under hans uppväxtår åskådligt visat honom
folkskolans tidigare isolering inom skolsystemet. Hans
verksamhet som lärare i landsbygdsskolor under mer än två
årtionden stadfäste hans uppfattning om nödvändigheten
av ett sammanhang i skolväsendet. Till detta kom hans
politiska intresse och förfarenhet i allmänna värv, som
ofrånkomligt ställde fram för honom, att tidpunkten var inne för
en förbättring av folkskolans plats i skolorganisationen.
Det kan tryggt sägas, att skolkommissionens förslag icke
hade någon mera entusiastisk anhängare än Nils Helger. I
tal och skrift har han ivrigt verkat för dess genomförande.
Då förslaget år 1927 endast i viss omfattning förverkligades,
var Helger en av dem, som livligast beklagade, att ref ormen
blev mera begränsad, än kommissionen velat, liksom han
dock mer än de flesta andra gladde sig åt att ett steg i rätt
riktning dock togs.
Men Helger har icke inskränkt sitt arbete för
botten-skoleprogrammet till förhandlingsbord och talartribuner.
Han har i sin praktiska skolgärning jämväl målmedvetet
arbetat i samma syfte. Det är återigen mer än en tillfällighet,
att det just blivit Nils Helger, som sökt ordna med fri
flyttning i sina skolor, liksom att han så obetingat sökt
befrämja det individuella, fria arbetssätt, som vår tid söker
ge ett alltmer ökat utrymme på skolans läroplan.
På visst sätt sammanhänger med Helgers allmänna
skolprogram hans strävan för bättre ekonomiska villkor åt
lärarna vid folkskolor och läroverk. Då han mottog uppdraget
att gå in i 1920 års lönefcommitté, var det helt visst med den
fasta föresatsen att söka medverka till en löneutredning, som
skulle klart påvisa, att våra allmänna skolors lärare måste
erhålla en lön, som kunde anses skälig för deras ansvarsfulla
verksamhet. Att lärarnas lönefråga på grund av ogunstiga
förhållanden, ännu ej fått sin lösning beklagas säkerligen av
ingen mera djupt än av Nils Helger.
Man kan till sist icke undgå att sammanställa Helgers stora
intresse för Sveriges allmänna folkskollärarförening med
hans bottenskoleprogram. Icke endast så, att föreningen alltid
haft folkskolans plats i skolsystemet som en av sina främsta
programpunkter. Men föreningens hela verksamhet har gått
ut på »den svenska folkskolans höjande», och i den verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
