Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 44 A. 1 nov. 1933 - Ett kollegium med 1000 lärare. Radion ett betydelsefullt inslag i skolarbetet. Intervju med rektor Yngve Hugo - Josef Weijne: Lydnad för gällande lag. Medborgarkunskap skapar samhörighet med rättssamhället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
LYDNAD FÖR GÄLLANDE LAG
Medborgarkunskap skapar
samhörighet med rättssamhället
Av riksdagsmannen folkskollärare JOSEF WEIJNE
Det råder som bekant ganska delade
meningar om värdet av undervisningen
i medborgarkunskap på
fortsättningsskolans stadium. Många anser, att
eleverna är för unga för att na någon
verklig nytta av den meddelade
kunskapen. Säkerligen är denna
uppfattning felaktig. Medborgarkunskap kan
meddelas åt barnen även på ett relativt
tidigt åldersstadium. Det avgörande är
sättet för undervisningen samt k u
11-skapsstoffet. Ingen lär väl dock
vilja bestrida, att vissa partier i de
brukliga läroböckerna är för barnen i
fortsättningsskolan ganska svårsmälta
och av ringa aktualitet.
Rättsväsendet är ett utmärkt exempel
på lämpligt och värdefullt stoff för 14
-15 årsåldern. Det dröjer omkring tio
år, innan pojken och flickan på
fortsättningsskolans bänkar får rösträtt, och
det dröjer åtskilliga år, innan de
begåvas med egen skattsedel. Men de står på
gränsen till att bli fullmyndiga i sitt
förhållande till rättssamhället.
Straff-barhetsåldern är alltjämt femton år,
även om vissa särskilda bestämmelser
om sträf f nedsättning m. m. gäller för
ungdomar upp till aderton år.
Enligt min egen erfarenhet är
åtminstone stadspojkar i hög grad intres-
- Hur ordnas apparatfrågan för
närvarande ?
- Ett stort antal kommuner lämnar
redan nu anslag, men i många fall är
det lärarna själva, som får släppa till
apparater. I en del fall har verkligen
skolmyndigheterna en mer än lovligt
snäv syn på skolradion. I en kommun
har t. o. m. ifrågasatts, att lärarna
skulle få avdrag å lön för de timmar
de anordnade skolradio.
- Det var upprörande. I vilken
kommun var det?
- Jag vill inte nämna namnet, men
jag kan säga, att den kommunen ligger
mycket nära den landsända, vilken Sv.
Lärartidnings redaktör representerar i
riksdagen (!!)
Svensk Lärartidning vill endast
till-lägga, att det vore högst önskvärt, att
de kommunala myndigheterna i allt
större utsträckning ville stödja lärarna
och hjälpa skolöverstyrelsen och
Radiotjänst i deras strävanden att skaffa vårt
land en fullt tidsenlig skolradio.
ta
serade av hithörande ting, där dock
läroböckerna har litet att bjuda. Det
vanliga torde vara, att boken allenast
talar om olika slag av domstolar etc.,
vilket väl närmast är att betrakta som
ett skelett. Och måhända måste det vara
så. Den muntliga undervisningen
lämpar sig bäst för att sätta kött på benen.
Vad ska undervisningen om
rättsväsendet gå ut på? Helt enkelt detsamma
som all medborgarkunskap: att skapa
samhörighet med det hela, i detta fall
det under möda - uppbyggda
rätts-samhället. Man kan med katekesen
fråga : huru ska detta ske ? Enligt min
mening genom att man ständigt söker ge
svar på frågan varför? Hur ofta är
det väl icke, som vuxna uppfattar
lagstiftningens ingripande på det ena eller
andra området som helt enkelt utslag
av trakasseri och kitslighet. Ett lugnt
övertänkande av lagstiftningens mening
skulle skapa en annan inställning.
Visserligen är alla lagar frukten av
bristfälliga människors arbete. Men även om
en lag icke är fulländad, har den dock
en förnuftig mening och måste
respekteras. Alltjämt gäller Geijers bekanta
ord: »Lydnad för gällande lag men
öppen rätt att fordra en bättre.»
Ett sätt att hos barnen skapa
förståelse för lagarna är att ge dem någon
kunskap om utvecklingen. När de lär
känna, hur rättssamhället blivit
mödosamt uppbyggt från blodshämnden
genom landskapslagarna fram till nu
gällande rättsordning, förstår de i någon
mån värdet av att leva i ett lagbundet
samhälle. Ett utmärkt medel att öppna
barnens ögon för nödvändigheten av ett
lagligt reglerande av samlevnaden
anvisar den mycket lästa äventyrsboken
»Robinson Kruse». Barnen läser icke
blott med intresse om Robinsons hårda
materiella kamp. De förstår också, att
hans ensamhet gjorde honom oberoende
av lagar. Men när ön skulle mottaga
flera invånare, krävdes härför bl. a.
upptecknade rättsregler.
Av vikt är att barnen får klart för
sig, att lagarna särskilt vill skydda de
svaga. Den starke skulle lättare
kunna reda sig. Saken kan åskådliggöras
genom lämpliga exempel. En pojke
förstår att uppskatta värdet av att hans
rock som hänger ute i korridoren, är
skyddad med lagens hjälp. Och han är
om möjligt ännu mera belåten över att
inte vem som helst har rättighet att
lägga beslag på hans cykel.
Andra problem, som ligger inom
barnens aktuella område, är frågorna om
varför man inte får trampa på
gräsmattorna i städernas planteringar eller
åka cykel utan tänd lykta.
Motorismen ger rika möjligheter till
givande samtal, ty här har pojkarna
ett verkligt intresse. Varför måste en
bil vara försäkrad? Det är inte svårt
för eleverna att fatta, att detta är ett
verkligt skolexempel på lagarnas vilja
att skydda de svaga. Ämnet kan också
bli en lämplig utgångspunkt för att göra
klart, att lagar liksom allt annat
mänskligt måste ändras. Eleverna har i
allmänhet lagt märke till att domstolarna i
stor utsträckning får syssla med
bilmål. Hur var det för en mansålder
sedan? Då fanns inte denna lagstiftning,
därför att behovet ännu inte hade
uppstått. Samhällets materiella utveckling
kräver ett fortlöpande
lagstiftningsarbete. Men lagarna måste även följa
den ändrade rättsuppfattningen. Vi har
inte samma mening om rätt och orätt
som våra förfäder för blott en
mansålder sedan.
En stund bör lämpligen offras åt det
alltid aktuella problemet »allmänheten
och polisen». En stadspojke anser ofta,
att polisen är hans naturlige fiende.
Genom att tala om ordningsmannens
uppgift i skolan eller på en av barnen känd
festplats, förstår de lättare, att polisen
också är deras hjälpare och vän.
De unga bör alltid bibringas en
känsla av ansvar för sina egna handlingar.
Men detta utesluter icke, att man kan
beröra, hur samhället ibland icke
straffar utan domer villkorligt. Härmed
sammanhänger spörsmålet om brottslingens
större eller mindre skuld. Naturligtvis
får barnen icke meddelas den
uppfattningen, att »en gång är ingen gång».
Men känslan av ansvar kan mycket väl
förenas med förståelse för olyckliga
människor. Samhället vill numera icke i
1O31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
