Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 46. 15 nov. 1933 - En kulturgärning i folkbildningens tjänst. Sundsvallskretsen jubilerar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSK LÄRARTIDNING
En kulturgärning i folkbildningens tjänst
Sundsvallskretsen jubilerar
Sundsvallskretsen av Sveriges
allmänna folkskollärarförening firade den 21
okt. sitt femtioårsjubileum med en
ståtlig minnesfest på stadshussalongen.
Bland särskilt inbjudna gäster märktes
ordföranden i S. A. F. hr R.
Wagnsson, Stockholm, samt rektorn för
Stockholms folkskoleseminarium Anna
Sörensen. Bland närvarande i
högtiden-märktes även representanter för
stadsfullmäktige, folkskolestyrelsen,
kyrkorådet, kyrkofullmäktige m. fi.
Högtiden inleddes på middagen med
ett par schwungfullt utförda
musikstycken av ett stråkkapell, varpå
ordföranden i den jubilerande kretsen, fröken
Elin Nilson, hälsade de
närvarande.
Hon erinrade inledningsvis om Sveriges
allmänna folkskollärarförenings stora
jubileumsmöte i Stockholm 1930, då lärare från
Sverige, Norge, Danmark och Finland var
samlade. Det var minneerika möteedagar och
äkta jubileumsstämning. Särskilt vacker var
den hyllning mötet bringade två då avlidna
märkesmän i den svenska ’folkskolans
historia, Fridtjuv Berg och Emil Hammarlund.
Den tredje store förkämpen för vår folkskola,
Värner Rydén, fick också sin väl förtjänta
hyllning. Berg, Hammarlund och Rydén är
under det sista kvartsseklet folkskolans och
dess kåre främsta kämpar. Då
Sundsvallskretsen i dag firar sin 50-årshögtid bringar den
i djup vördnad dessa män sin hyllning.
Med samma bärande idé som under
jubileumsmötet 1930 samlas vi i dag i 8undsvall,
nämligen att arbeta för ’folkskolans och
folkbildningens höjande samt för enhet och god
anda inom lärarkåren.
Med särskild glädje konstaterade tal. den
förståelse och det bistånd stadens styrande
alltid visat folkskolan. Vi bringar ett tack
till det forna skolrådet, den nuvarande
folkskolestyrelsen, Sundsvalls stadsfullmäktige -
ett tack för’ växande förståelse och
förtroende för skolan och dess lärarkår. Tal.
bringade även kretsens varma tack till Sundsvalls
skollovskolonier och övriga sociala
hjälporganisationer, som bistått i omvårdnaden av
folkskolans barn.
Må vi, som i dag samlas kring vårt
livsmål, nämligen svensk folkbildning och
karak-tärsdaning, enigt, redigt och målmedvetet
fullfölja våra föregångares verk. Vi vet ej vad
framtiden bär i sitt sköte, men vi tror och
hoppas, att svenskarna i alla tider ska vara
andliga ljusbärare.
Femtio års arbete till folkskolans
fromma.
Fröken Nilson gav därefter med
några kärnfulla och väckande ord en
återblick på den jubilerande kretsens
verksamhet.
Våren 1883 bildades Sundsvalls
folkskollärarförening. Föreningen var synnerligen
livaktig. Sammanträden hölls varje månad
under läsåret. Man diskuterade olika
skolfrågor, och kamratskapet var det bästa. Många
för skolarbetet praktiska uppslag kom fram,
och åtskilliga av dessa initiativ genomfördes
också till nytta för folkundervisningen i
denna stad. 1892 ingick kretsen’ i S. A. F.
Under hela sin verksamhetstid har kretsen
haft som enda mål: folkbildningsarbetets
bästa.
Det gångna halvseklet har varit en
verksamhetstid under möda och uppoffringar, men
med seg energi har folkskollärarkåren i
Sundsvall alltid försökt följa med sin tid
både inom och utom skolan. Om vårt
samhällsliv numera bär prägeln av en upplyst
demokrati, så tillkommer förtjänsten härav
i ganska väsentlig mån den organisation, som
samlat folkskolans lärare och enat dem i de
bärande idéer, som S. A. F. gjort till sina.
Det är en annan skola och en annan kår, som
nu fostrar det svenska folket än det var för
femtio år sedan.
Folkskolan är bottenskola, folkskolan har
fått betydande påbyggnader, och dess
lokaler har blivit tidsenliga. Lärarkåren är en
kunnig och målmedveten samhällsgrupp, som
känner stort ansvar för sitt kall. Men vi* må
betänka, att livet är en ständig kretsgång
och att vi har att vaket och framgångsrikt
fullfölja det verk, som Sundsvallskretsens
stiftare påbörjat. Enigt och vaket må vi
arbeta för framtidens skola i Sundsvall.
Efter det med livligt bifall mottagna
talet följde körsång, varpå vidtog en
kafferast.
Alla lärare organiserade i S. A. F.
Efter ett musiknummer bestegs
talarstolen av hr Ruben Wagnsson,
som i sitt med långvarigt bifall
mottagna högtidstal bl. a. erinrade om
nödvändigheten för den nuvarande
lärargene-rationen att genom enighet och
orubblig sammanhållning inom S. A. F.
fortsätta det verk, som en tidigare
lärar-generation grundlagt. Det arv vi
mottagit förpliktar. I en stat med genomförd
demokrati är folkskolan en vital
samhällsangelägenhet. S. A. F:s program
att arbeta för den svenska folkskolans
och folkbildningens höjande, för enighet
och god anda inom lärarkåren och för
förbättring av lärarens ställning i
allmänhet har nu större aktualitet än
någonsin. En enig lärarkår förmår myc-
ket, en splittrad och inbördes oenig kår
är svag.
Nya metoder för undervisningen
bryter sig fram.
Nästa föredrag hölls av rektor Anna
Sörensen, som på ett synnerligen
medryckande sätt berörde några nya
pedagogiska synpunkter, varvid hon
huvudsakligen uppehöll sig vid den s. k.
samlade undervisningen.
Bakom den moderna pedagogiken står ett
nytt livsideal, började tal. Man kan vara
ense om dessa idéer men ändå göra sig många
frågor. Många nya arbetsiormer har vuxit
sig fram ur den senaste tidens pedagogik.
Läraren bör dock bäst kunna avgöra, vad som
gör undervisningen mest omväxlande och
effektiv. Prestationsförmågan beror nämligen
inte blott av intelligensen utan också av
intresset. En pojke, för vilken det skrider
sakta ’fram i räkneboken, kan t. ex. i slöjdsalen
visa sig mycket duktig. Där finner han
nämligen någon mening bakom det hela.
Tal. redogjorde därefter för olika slag av
arbetsböcker. Klistringsboken är bra, men
den måste hållas inom rimliga gränser. Högre
står, enligt tal:s mening, uppsatsboken med
bilder. Kombinationen geografi och teckning
är också nyttig. Tal. applåderades, när hon
varnade lärarna för alltför flitigt rättande av
böckerna. Arbetsskolan är ett nytt sätt, som
leder från pluggskolan till självverksamhet.
Läraren får ej fastna vid en metod,
föryng-rin gen måste ske icke genom ombyte av lärare
utan på så sätt, att dessa följer med
utvecklingen. Något av barnens upptäckariver
måste finnas även hos den, som leder
undervisningen,
Högtiden avslöts med ett kort tal av
kyrkoherde A. W. Edvall, vilken
framhöll, att bakom alla uppoffringar för
skolan låg kärleken till de små och att
lärarens livskall är det allra största.
Därefter följde psalmsång.
Senare samlades deltagarna å
stadshusets festvåning, där middag intogs
under gemytliga och kordiala former.
Tal hölls av överlärare Lindmark,
rektor Sörensen och hr Wagnsson. Fröken
Elin Nilsson blev föremål för en
hjärtlig hyllning.
Från jubileumsfesten.
1115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
