Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 49. 6 dec. 1933 - Sveriges allmänna folkskollärarförening - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
LUMA har
forskningslaboratorium+}
för glödlampsindustrien -
det enda i Skandinavien
LUMA - kvalitetslampan till*
verkas med vetenskaplig nog*
grannhet
LUMA -
kooperativas lampa
NYHETER
Frances Gaither
De röda pilarna.
En fransk pojkes äventyr i Nya
världen.
Inb. 3: 50.
Angela Brazil
T villin gsy str ärna
Berättelse för unga flickor.
Inb. 3:90.
Christine Chaundler
Nedre femtes stordåd.
Berättelse för unga flickor.
Inb. 3:25.
Två värdefulla kalendrar
för ungdom:
Pojkarnas fick-kalender
1934
0:e årgången. Klotb. 1: 50.
Flickornas kalender 1934
4:e årgången. Klotb. 1: 50’
Baby.Flygel T T> T f\ 17 D 17 D f^ Modell 6
i*«. 7./..M. j. jf. LiJrtSliKvj «’«.«-."*..
^ Grundad 1881 H o v le ve ra n 1 ö r tf0g|
FLYGLAR ^PIANINO
^ KAMMARPIANO ^
l:sta pris. Diplom och Guldmedaljer ocl1 trl>u»
PIANOFABRIK:
MALMSKILLNADSGATAN 34 . STHLM
Beg. Pianino fr. 450 kr.
ra
ifrån, att examen är till icke så mycket för
att pröva lärjungarna som fastmera för att
utgöra en ordentlig tumskruv på lärarna. Om
examen har denna uppgift, alltså att utgöra
ett prov mera på läraren än på eleverna,
måste den karakteriseras som ganska effektiv.
Det /fordras onekligen ibåde själsnärvaro,
kunnighet och kombinationsförmåga hos läraren
för att kunna prestera ett elegant och
grundligt förhör, sedan han i dörröppningen fått en
ganska speciell uppgift, som skall sättas in i
sitt rätta sammanhang och samtidigt »klara»
eleverna. Aldrig är väl heller lärarna så
»snälla» som vid ett sådant tillfälle, men som
kontroll på elevernas kunskaper och
färdigheter ’blir en sådan muntlig examen också mer
eller mindre problematisk. Den skriftliga
prövningen är då mera tillförlitlig, i högre
grad t. o. m. än de iflesta trott. Tal. har gjort
egna ingående undersökningar i ämnet och
funnit, att ’flertalet elever lyckas bättre i
examensskrivningarna än i
terminsskrivningarna. Särskilt pojkarna har denna förmåga
att kunna »samla sig, ja ’uppmobilisera t. o. m.
förut oanade krafter inför det avgörande
provet, medan flickorna olta i förväg redan
är »slut».
För det egentliga studiearbetets
vidkommande i de högre skolorna verkar
examensväsendet i viss mån lörryckande och ligger
hindrande i vägen ’för en ändamålsenlig
reformering. Detta är säkerligen också en av
förklaringsgrunderna till att läroverken är så
svåra att få med, då det gäller införandet av
modernare och psykologiskt riktigare
arbetsmetoder. V,ad man vanligen kallar för
»plugg» är säkerligen i viss mån nödvändigt
inom all undervisning, men tal. hade en
bestämd känsla av att speciellt examensplugget
har för stort rum inom den högre
undervisningen. Med så mycket större
tillfredsställelse hälsar man därför de ansatser till en
.omläggning av undervisningsmetoderna, som på
sistone börjat tillämpas vid åtskilliga högre
skolor.
Vad så folkskolan beträffar har den vid
sin tillblivelse i mycket influerats av
läroverkens former och arbetar fortfarande i stor
utsträckning under dess tryck. Den tid är väl
åtminstone flerstädes förbi, då
skolrådsordföranden skulle »klämma» läraren på årsexamen
med att ge honom i uppgift att förhöra
barnen på t. ex. objektiv predikatsfyllnad,
satsanalys av en Kunebergsstrof, liknelsen om
senapskornet etc. Vederbörande visar nu
betydligt större förståelse för skolan och dess
lärare än förr och söker icke att efterapa
studentexamensformerna i folkskolan.
Årsexamen kan ’f. ö. knappast ge skäl för namnet,
då det gäller lärjungarna. Därtill är tiden
alldeles för kort, eleverna för många och de
irrationella faktorerna, speciellt
affektabili-teten, för många och för stora. Tal. gav ett
flertal roande exempel på vilka spratt
ramp-febern kan spela både lärare och elever. Först
och sist ’får också ihågkommas, att den stora
allmänheten är ’föga skickad att bedöma en
lärares skicklighet.
Bättre är då, att skolrådets ordförande och
ledamöter oftare än vad nu mången gång är
fallet i vardagslag besökte skolorna och på
så sätt stimulerade läraren i hans arbete.
Det är otroligt välgörande för läraren att
erfara, att hans arbete följes med välvilligt
Intresse. Själva årsexamen bör iframför allt ha
karaktären av en högtidsdag för såväl barn
som lärare, och alla irriterande moment bör
därför undvikas. Vid den skola, där tal.
tjänstgör, hade man infört s. k. föräldradag,
om vilken tal. sammanfattade sina
erfarenheter sålunda, att varken han eller barnen
ville gå miste om den.
Beträffande den muntliga avgångsprövning
- ej att förväxla med årsexamen - som
enligt gällande författning skall hållas med
avgångsklasserna, anförde tal., att den inte bör
gestaltas som en examen rigorosum med
förhör exempelvis av skolrådsordförande eller
inspektör, ty därmed vinnes föga. Vid förhören
bör det vara stora översiktliga uppgifter, som
läraren bör ha fått 24 timmar före ’förhöret.
Vore det inte lämpligt att - som på sina håll
redan skett - även införa skriftliga
avgångsprov i modersmålet och räkning? Tal.
genomgick grundligt de många skäl, som
anförts iför och mot en sådan anordning och
kom till den sammanfattningen, att skriftliga
avgångsprov är ett ganska effektivt medel
för att fastställa lärarens skicklighet i ett
avseende, nämligen att trumfa in kunskaper i
de ämnen prövningen omfattar, men
resultatet blir mycket lätt missvisande och
högeligen orättvist i många ifall.
Arbetsbetingelserna >är mycket olika i olika skolor
beträffande elevernas begåvning, hemförhållandena,
klassernas storlek, skolans organisation,
växlingen av lärare och därmed grunderna, på
vilka den examinerande läraren skall bygga
den arbetsglädje, som bör vara hans största
kraftkälla. Man kan komma till en i
möjligaste mån tillförlitlig bedömning av eleverna
och därmed till rättvisare betyg åt dem
detta avgångsprov förutan, och provet självt
skänker varken kunskap eller övning mer än
lämpliga provskrivningar under pågående
termin. Det påpekades även, att när man nu
alltmera söker komma ifrån examen rigorosum
inom lärdomsskolan, är det onödigt söka
införa den i .folkskolan.
Hur kunskaps- och ifärdighetsprövningarna
i våra folkskolor än gestaltas, bör de med
förtroende överlämnas åt folkskolans
lärare-och lärarinnor. Man vill i undervisningen
komma Iram till förtroende mellan barn och
lärare. Man bör också söka skapa förtroende
mellan skolmyndigheter och lärare.
Folkskolinspektionen bygger på ett sådant ömsesidigt
förtroende, och lärarkåren har visat, att den
är värd det. Varför skulle då inte också
kunskaps- och färdighetsprövningarna kunna
byggas på iförtroende? Om så sker, blir det
arbetsglädje i skolan, och när det härskar
verklig arbetsglädje, på båda sidor om katedern i
skolan, är alla parter att lyckönska.
Efter det med livliga applåder
mottagna föredraget gav folfcskolinspektör
Gr. T h u n a n d e r en intressant
exposé över befordringsutsikterna vid
Malmö stads folkskolor enligt skolstyrelsens
nyligen framlagda förslag rörande
antalet erforderliga lärartjänster för
tiden intill l jnli 1936. F. ö. behandlades
en del interna angelägenheter, varvid
kretsen bl. a. uttalade sig för att
fort-isättningsskolan helst bör vara 2-årig.
Mötet slöt med ett angenämt samkväm.
Göteborgs skolförening sammanträdde
den 11 november. Kektorn vid
Göteborgs kommunala mellanskola, Einar
L i l i e, höll därvid ett föredrag om
»Några synpunkter på
modersmålsundervisningen i folkskolan».
Genom 1928 års skolreform blev ’folkskolan
erkänd som bottenskola, i det att realskolan
och kommunala mellanskolan ska bygga
direkt på denna. I likhet med alla skolor, -som
avlämnar sina elever till högre sådana,
utsättes också folkskolans undervisning för en
mer eller mindre rättvis kritik från de
mottagande skolornas sida. Denna kritik bör
dock icke förleda folkskolan att uppgiva sin
uppgift som egentlig barnaskola.
Bottenskole-uppgiften får uppfattas såsom något
sekundärt. Givetvis måste de högre skolorna ställa
vissa krav på de inträdessökande, men det är
olyckligt, om (folkskolan fördenskull särskilt
under det sista året låter sin undervisning
få karaktären av drill. Endast begåvade och
för studier bekväma elever kan med
framgång fortsätta i den högre skolan. Icke endast
kunskapsprov aitan även intelligensprov vore
därför att rekommendera. Avlämnande lärares
vitsord bör väga tungt vid intagningen.
Den högre skolan är bäst betjänt av att
folkskolan väl inlärt en minimikurs, och att
denna blivit elevernas egendom, ej mekaniskt
indrillad, samt att eleverna vants vid
självverksamhet.
Beträffande modersmålsundervisningen
framförde därefter rektor Lilie några
önskemål, delvis betingade av vissa lokala egenhe-
1210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
