Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 50. 13 dec. 1933 - En ovederhäftig kritiker - Svenskt debattspråk undersökes - Slöjdarvodet - Skolnyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
dessutom bemötandet kom oss
tillhanda omkring den 10 januari och
tidigast kunnat publiceras den 18
januari detta år, medan Miss X.
kåseri publicerats i början av
december 1932, tyckte vi, att vi gjorde både
hr Alm och läsekretsen en tjänst
genom att låta insändaren hamna i den
låda, där refuserade manus tränges
med varandra.
Den andra av hr Alms
anklagelser är byggd på en tilldragelse, som
refereras på ett förvrängt sätt.
Enligt vad ledaren för Siljansskolan
uppger, skulle vi vägrat publicera
en artikel om Eichard Eothe,
emedan artikeln ej åtföljdes av
annonsmanuskript. »Annonsen beordrades
och artikeln togs in», tillfogar den
insinuante kritikern.
Hade det tillgått, som hr Alm
uppger, kunde man verkligen med
rubrikförfattaren tala om »Vackra
interiörer ». Sanningsunderlaget för
historieberättarens skildring är, att
hr Alm velat få införd en längre
reklamnotis om en teckningskurs vid
Siljansskolan. På detta lämnades det
beskedet, att sådana kurser, som var
privatgeschäft, icke finge
gratisreklam. Hr Alm kunde inte räkna på
en privilegierad ställning framför
andra kursledare. Men om han
annonserade, kunde han liksom andra
annonsörer räkna med att på
notisavdelningen få sin kurs omnämnd.
Sedan en annons beordrats, infördes
också en utförlig petitnotis (icke
som hr Alm uppger en artikel) om
Siljanskursen.
Det bör tilläggas, att Svensk
Lärartidning i samband med professor
Rothes besök i Stockholm innehöll
en illustrerad förstasidesartikel om
Rothes teckningsundervisning.
Det sagda må vara nog. Vi
hoppas hr Alm är mera vederhäftig som
skolföreståndare än han denna gång
visat sig vara som artikelförfattare.
Svenskt debattspråk
undersökes
Svenskt debattspråk liar sedan,
åtskilliga år varit föremål för undersökningar
av arkivarien P. Widegren, som nu
hunnit så långt, att han hos regeringen
kunnat begära statsanslag till tryckning av
en första del av arbetet.
Det textmaterial hr Widegren
bearbetat omfattar omkring en miljon
exspiratoriska stavelser, varav 400,000
stavelser från riksdagens båda
kamrar, lika många från Stockholms
stadsfullmäktige samt 100,000 från
vartdera allmänna kyrkomötet och
Göteborgs stadsfullmäktige. Arbetet
avser att söka ge en i statistiskt
avseende så representativ bild soin
möjligt av ämnesomväxlingen. Vidare är
syftet att fixera strukturen hos det
relativt fritt och oförberett talade ordet
med undvikande så långt som möjligt av
justerade eller överlästa anföranden.
Manuskript föreligger till en första
del. Den andra och sista delen väntas
vara tryckfärdig ett år efter den förstas
utgivande.
Bland intressanta iakttagelser om
ifrågavarande art av nutida svenska må
nämnas att negationen numera så gott
som undantagslöst uttryckes med ordet
»inte». »Ej» förekommer bara i
sammansättningen »förgät mig ej»; »icke»
förekommer någon gång emfatiskt, men
ytterligt sällan. En parallell bildas av
ordgruppen »blott - endast - bara»,
där det sista ordet numera dominerar.
Ovanstående förtjänar att
Uppmärksammas av skolan samt av
läroboksförfattare och producenter av »läsning för
barn». Även i annars goda barnböcker
vimlar det stundom, t. o. m. i dialogerna,
av »ej», »icke», »blott» o. s. v., för att
inte tala om »dock» och
»enkannerligen», »vordo», »sutten» och andra gamla
verbalformer att förtiga, *
Det vore på tiden att åtminstone
»bredvidläsningen» för barn upphörde
att ge intryck av att ha tillkommit med
kommunalstämmoprotokoll av anno
da-zumal som stilmönster.
Vad nu de här nämnda
iiegationsor-den angår kan man för det okonstlade
men vårdade talspråket formulera
regeln så: »inte» användes i allmänhet;
»ej» förekommer i vissa stående uttryck
exempelvis: antingen han vill eller ej ;
»icke» användes nästan bara i
kontradiktoriska motsättningar såsom: icke
närvarande.
Slofdarvodet
Folkskollärarkårens representantskap
för lönefrågor sammanträdde i
Stockholm den 10 december för behandling
av frågorna rörande
arvodesnedsätt-ningarna för slöjd och
fortsättningsskola. Förhandlingarna leddes av
ord-föranden i centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärarförening hr
Ruben Wagnsson. Efter ingående
överläggningar beslöt representantskapet genom
en deputation uppvakta
ecklesiastikministern och att till regeringen ingiva
en framställning i ärendet. Skrivelsen
kommer att återgivas i nästa nummer.
S K O L N Y H E T E R
De, som har fordringar för lämnade
artiklar m. m., anmodas vänligen att
snarast möjligt insända uppgift
härom -till Svensk Lärartidnings redaktion.
(För smånotiser, personliga
meddelanden o. d. kan honorar icke lämnas.)
Folkskolinspektionen.
Folkskolinspektören i Tornedalens inspektionsområde
Ragnar Sahlström har beviljats
semester under tiden den 11 december 1933
till och med den 10 januari 1934.
Vikarie är överläraren Gustaf Solberg,
Kalix.
Överlärarinstitutionen. I avgivet
yttrande över ansökningarna till den
ledig-förklarade överlärarbefattningen inom
Hammarö skoldistrikt från
folkskollärarna inom distriktet Hilding Bergqvist
och Olof Lin har skolöverstyrelsen
förklarat sig icke funnit något att erinra
mot sökandenas lämplighet för
ifrågavarande befattning.
- I avgivet yttrande över
ansökningarna till den ledigförklarade
överlärarbefattningen inom Dorotea skoldistrikt
från folkskolläraren inom distriktet
Sven Engelbrekt Sihlén har
skolöverstyrelsen förklarat sig icke funnit något att
erinra mot sökandens lämplighet för*
ifrågavarande befattning.
Folkskoleseminarierna. K. m:t har
anvisat till stipendier för läsåret 1933-
1934 dels, jämlikt föreskrift i nådigt
brev den 5 november 1924, vid
folkskoleseminariet i Umeå 3 200 kr. och vid
folkskoleseminariet i Luleå 7 200 kr. att
utgå från förslagsanslaget till
folkundervisningens befrämjande i rikets
nordligaste gränsorter, dels ock, jämlikt
bestämmelser i nådigt brev den 4 mars
1910, vid folkskoleseminariet i Luleå
400 kr. att utgå från förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål.
Behörighet. Följande sökande har
erhållit behörighet för anställning som
lärare i ämnet arbetskunskap vid
yrkesbestämd fortsättningsskola:
vid .fortsättningsekola i anslutning till
jordbruk med ’binäringar: folkskolläraren G.
E. Strand qvist, ,Skrea;
vid fortsättningsskola i anslutning till
jordbruk och skogsbruk: folkskollärarna K.
H. ’Gahnström, Rone, samt H. A. Lindholm,
Stensele;
vid fortsättningsskola i anslutning till
fiskerinäring: folkskolläraren P. V. Johnsson,
’Styrsö;
vid fortsättningsskola i anslutning till
snickerihantering: folkskollärarna [K. B.
Göransson, Oxelösund, och J. Hj. Lindquist, Hässjö;
vid fortsättningsskola dels i anslutning till
snickeri, dels i anslutning till metallarbete:
slöjdläraren Ch. L. Larsson, Östersund;
vid fortsättningsskola i anslutning till
sågverks- och trämasseindustri: ’folkskolläraren
A. H. Kuntze, Hamrånge;
vid fortsättningsskola i anslutning till
handel: folkskollärarna O. L. Kjellberg,
Gävle, samt E. L. Wahlmino, Vetlanda;
vid fortsättningsskola med husligt arbete i
vad angår kvinnlig slöjd:
småskollärarinnorna Anna Maria Alma Johanna Bartzander,
Hemse, Gunvor Sylvia Petronella Fohlin, Fole,
1231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
