Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 50. 13 dec. 1933 - Skolnyheter - Nya författningar - Miss X: På tal om...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARTIDNING
Gunhild iSus- Olssön, Stenkyrka, och
folkskollärarinnan Karin Alfhild Elisabet Tegborg,
Kvänum ;
i vad angår hushållsgöromål:
lanthushållslärarinnan Astrid Mariana Brinkman,
Linköping.
Reglering av tjänster. För delaktighet
i statens pensionsanstalt har
skolöverstyrelsen godkänt reglering av en
folk-skollär ar inne t j änst vid Västerbottens
läns eentralsanatorium i Hällnäs.
-. För delaktighet i statens
pensionsanstalt har skolöverstyrelsen godkänt
reglering av en tjänst i hushållsgöromål
vid folk- och fortsättningsskolorna i
Sollentuna skoldistrikt.
Uppehållande av tjänst.
Skolöverstyrelsen har medgivit, att
folkskollärartjänsten vid Ryda norra folkskola inom Ryda
skoldistrikt må tills vidare intill den l
juli 1935 vara extra ordinarie.
Dispens från boställsordningen.
Skolöverstyrelsen har medgivit uppskov med
anordnande av särskilda ingångar till
tjänstebostäder inom följande
skoldistrikt : Västrums skoldistrikt beträffande
kyrkskolan tills vidare intill utgången
av år 1934 och beträffande Västra Ekerö
skola tills vidare intill utgången av år
1936, Bjurholms skoldistrikt,
tjänstebostaden för lärarinnan vid Stennäs mindre
folkskola, tills vidare till början av
höstterminen 1934, Södra Vi skoldistrikt,
tjänstebostaden för lärarinnan vid
Bäck-hults folkskola tills vidare intill utgången
av år 1934, Högdals skoldistrikt,
tjänstebostaden för lärarinnan vid Medby
småskola tills vidare intill utgången av år
1935, Västra Skedvi skoldistrikt,
tjänstebostaden för lärarinnan vid
Alvesta-boda mindre folkskola tills vidare till
början av höstterminen 1936, Köpings
skoldistrikt, tjänstebostaden i
Jämmer-tuna skola tills vidare till början av
höstterminen 1936, Dals skoldistrikt,
tjänstebostaden för småskollärarinnan
vid Käns skola tills vidare intill
utgången av år 1936, Nydala skoldistrikt,
tjänstebostaden för lärarinnan vid
Sig-gaskogs mindre folkskola tills vidare
intill utgången av år 1936, Nora
bergsförsamlings skoldistrikt, tjänstebostaden
för lärarinnan vid Bohyttans skola tills
vidare intill utgången av år 1936, samt
Bjurums skoldistrikt, tjänstebostaden
för lärarinnan vid Bjurums småskola
tills vidare intill utgången av år 1936.
Folkskolestyrelsen i Köping vägras
de-charge. ’Skolkassören och.
lasarettssysslomannen -Aug. Dufwanders i Köping
förskingringar från skolkassan synes nu få ett efterspel.
Stadens revisorer har i sin nu avlämnade
revisionsberättelse föreslagit, att
folkskolestyrelsen skulle vägras ansvarsfrihet.
Beträffande folkskolestyrelsen har revisorerna i en
särskild P. ’M. framhållit, att folkskolestyrelsen
bort ha kontrollerat sin kassör effektivare och
att de många kassor, som Dufwander haft att
svara för, bidragit till att underlätta
förskingringarna. Eevisorerna anmärker vidare
på att Dufwander under december månad till
stadsfullmäktige ingått med begäran om
vissa förskott under motivering,, att statsbidrag
utginge i efterskott. Utredning har visat,
att statsbidragen ingalunda har åtnjutits i
efterskott. Under sådana förhållanden anser sig
revisorerna icke kunna tillstyrka
ansvarefrihet för folkskolestyrelsen.
Den förskingringsaifär, som nu spökar,
uppdagades som bekant i slutet av januari
månad i år, då det visade sig, att syssloman W.
A. Dufwander förskingrat cirka 25 000 kr.
av skolans medel. Förskingringarna had-e
pågått sedan 1918 och mycket omsorgsfullt dolts.
Den skyldige åtnjöt dessutom stort anseende
för eamvetsgrannhet.
NYA FORFATTNINGAR
I Svensk författningssamling har
följande nya författningar utkommit.
Statsbidrag för slöjdundervisningen.
Nr 619. Skolöverstyrelsens kungörelse
angående rekvisition av statsbidrag för undervisning
1 slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola; given i Stockholm den 11
november 1933.
Sedan k. m:t bemyndigat skolöverstyrelsen
att med anledning av k. kungörelsen den 9
juni 1933 (nr 294) angående ändring av §§ l,
2 och 3 i kungörelsen den 30 juni 1920 (nr
572) angående statsbidrag för undervisning i
slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola vidtaga de ändringar i det
vid omförmälda kungörelse den 30 juni 1920
fogade formuläret för ansökan om statsbidrag,
som må bliva erforderliga, får överstyrelsen
med hänsyn till det till ovannämnda
kungörelse fogade övergångsstadgandet härigenom
föreskriva följande.
Därest undervisningen i slöjd under
kalenderåret 1933 varit fördelad på vårterminen
och (höstterminen, skall i
anmärkningskolumnen å rekvisitionsblanketten angivas antalet
slöjdtimmar särskilt för vårterminen och
särskilt för höstterminen.
Stockholm den 17 november 1933.
OTTO HOLMDAHL.
Sven Nylund.
Gustaf Redelius.
Statsbidrag till fortsättningsskolan.
Nr 620. Skolöverstyrelsens kungörelse
angående fastställande av formulär för rekvisition
av statsbidrag till ålderstillägg åt lärare vid
fortsättningsskolor; given i <Stockholm den 17
november 1933.
Skolöverstyrelsen har denna dag jämlikt
mom. A i k. kungörelsen den 30 december 1932
(nr -588) om formulär för ansökan om
statsbidrag till avlönande av lärare vid
fortsättningsskolan, fastställt formulär för
rekvisition av statsbidrag till ålderstillägg åt lärare
enligt k. kungörelsen sagda dag (nr 587)
angående avlöning åt lärare vid
fortsättnings-skolan samt statsbidrag till sådan avlöning.
’Stockholm den 17 november 1933.
OTTO HOLMDAHL.
J. Engvall.
Hjalmar Werner.
På tal om
I kören, som i de dagliga tidningarnas mer
eller mindre slaskspalter oförtrutet sjunger
sin folkskolelitania, utmärker sig några
röster genom sin självbelåtna nasalton och sin
känslosamma »darr». Rösternas ägare
presenterar sig som Lärare, F. d. lärare,
Skolin-tresserad, Pedagog, Skolman o. s. v., men
låter allmänheten också veta, att de ej
resi-derar i undervisningsväsendets enkla
bottenvåning utan i någon av de övre våningarna.
Folkskolan ses von oben. En av dessa
körsolister vid höstens skolkonserter har varit
särskilt lyckad.
En f. d. skolrådsordförande, f. d.
läroverkslärare och allt fortfarande
konfirmationslärare har upptäckt, att folkskolan blivit en
parodi på folkskola sedan kyrkoherdes själv-
skrivenhet eom skolrådsordförande upphört.
Han själv har förut »efter råd och lägenhet
övervakat undervisningen. Men nu regeras
skolan helt idylliskt av nuvarande
ordförande och läraren.» [Resultatet är bedrövligt.
»Då jag själv har varit lärare vid
läroverk och i övrigt är mycket intresserad av
ungdomens uppfostran, måste följande
upplevelse åtminstone på mig verka upprörande.
Vid första lektionen med konfirmanderna
brukar jag alltid giva dem några enkla frågor
på folkskolans kurs för att utröna vad de
inhämtat i skolan. Så även i år. Men döm
om min häpnad då bl. a. följande frågor av
eleverna från en viss skola icke rätt kunde
besvaras: Hur många dagar är det i en
vecka? När föddes Jesus? Vilka äro de tre största
högtiderna? På dessa tre och liknande enkla
frågor fick jag sådana svar som ’fem, sex,
tio’ resp. ’i Egypten, i Galileen’ etc.»
I en annan läsavdelning kunde alla
barnen besvara ovanstående frågor. Fast
kyrkoherde N. N. därav först och främst drar
slutsatsen, att den ene läraren är undermålig,
anser han, att han dessutom nu fått bevis
på att den nya bestämmelsen om
skolrådsordförande har över huvudtaget sänkt
folkskolans nivå. Han frågar:
»Var det barnstackarnas bästa, man ville
främja, då man tog bort kyrkoherdarnas
självskrivenhet till ordförande i skolråd?»
F. d. skolrådsordförandens inlägg har
rubricerats: »Är bättre kontroll över
folkskolan erforderlig?» Såväl den ärade talaren som
tidningen tycks anse, att en fjortonårings
okunnighet om antalet dagar i veckan har sin
rot i »lärarens brist på allvarlig vilja eller
brist på förmåga att undervisa». Tror f. d.
läroverksläraren, att det vore möjligt ens för
en lärare så gudabenådad som han själv att
lära den elev något, som vid fjorton års
ålder ej kommit underfund med att veckan har
sju dagar? De flesta barn torde ha denna
kunskap, redan innan de skrivs in i
.småskolan. Det skulle t. o. m. kunna hända, att
deras konfirmationslärares frågor förefaller
barnen så besynnerligt enkla, att de i
häpenheten svara goddag, yxskaft. Svar yppar inte
bara ett och annat om den svarande utan
också åtskilligt om den frågande.
Kontroll över folkskolans arbetsresultat. Ja,
den frågan är en allvarlig fråga. Hur
allvarlig vet vi lärare i folkskolan bäst.
Mycken kontroll, liten kontroll, lagom kontroll?
Skolöverstyrelsekontroll, inspektörskontroll,
överlärarkontroll, skolrådskontroll, lärarens
egen kontroll? Frågan är också mycket
komplicerad. Vi vet det, vi som lyckas få goda
resultat i en och annan klass och som
misslyckas totalt i många klasser. Vi skulle
kunna ge många förklaringar över orsakerna till
de dåliga resultaten. Imbicilla barn, sjuka
barn, dåliga hem, arv, miljö, dåliga
skolförhållanden, oförstående skolråd. Vi skulle
också kunna medge, att brist på vilja och
förmåga hos läraren någon gång kan vara
förklaringen till kunskapsbristen hos
skolbarnen. Det vore ju ett under över alla
under, om just vår kår och vårt stånd ensam
av alla kårer och ensamt av alla stånd skulle
bestå av idel samvetsgranna och verkligt
framstående medlemmar. Det är tyvärr med
oss precis som med präster, läroverkslärare
och skolrådsordföranden, - vi har ett och
annat rötägg, en och annan stackare och
lätting bland oss.
Men, högtärade herr f. d., med Er lönar det
sig knappast att resonera om folkskolans stora
1333
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
