Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr 51. 20 dec. 1933 - Litteratur - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under århundraden missbrukats, visar sig
särskilt ödesdigra under denna period,
Den omedvetna driften att på något
sätt göra sig gällande driver ofta till
mindre önskvärda tilltag. Därför är det
av vikt, att tillfälle beredes alla att i
såväl arbete som lek ge uttryck åt sin
verksamhetsdrift. Det i denna ålder
undertryckta kan senare ge anledning till
svåra fall av brottslighet. Lanes bok
ger en hel rad av belysande och
lärorika exempel. Det skulle föra för långt
att närmare ingå därpå; boken bör
läsas i sin helhet.
Detsamma gäller Neills
Problemföräldrar. Det är intressant att se, huru
Neill liksom Pestalozzi kommit att stöta
på problemet om föräldrarna. Barnen
kan man ju uppfostra, i nödfall med
tvång, men far och mor? Från
olyckliga och andligen söndertrasade hem
kommer olyckliga barn. Och det är en
kardinalsats hos Neill, som han väl ärvt
från Rousseau, att det inte finns elaka
barn, endast olyckliga. Dessa kallas och
blir elaka. Styggheten är symtom; att
ensidigt vända sig mot den är som att
intensivt söka sätta ned febern vid en
infektion, utan att samtidigt söka
undanskaffa själva orsaken. Liksom Lane
har Neill på sin skola Summerhill ett
utmärkt experimentalfält. Många
roande och nyttiga lärdomar har han
därifrån låtit gå ut över världen. Han är
psykoanalytiker närmast i anslutning
till Freud, men med kritisk och
självständig hållning. Hans lust att »reta
borgarna» är ganska stor, och ibland
kan det vara ganska svårt att veta, när
allvaret tar slut och skämtet börjar.
Systematisk psykologi och pedagogik
ger han minst av allt. »Jag är en
mycket inkonsekvent människa», deklarerar
han öppenhjärtigt. »Jag vet ingen
författare, som så lätt avviker från ämnet
som jag, men det är just däri nöjet att
skriva böcker ligger. Jag finner, att
böcker om uppfostran äro tråkiga, när
författaren håller sig till ämnet hela
tiden. Avvikelserna äro den bästa delen
av författarskapet.» Sådan är S. A.
Neill, och därför blir inte heller hans
böcker tråkiga. Att de på sina ställen
är oresonliga, såsom då han nämner
tuppen som ett mönster för mänskliga
moralister, är en sak för sig. Det är
möjligt, att sådant tänkts eller
nedskrivits efter en och annan dust med någon
problemmamma. Ty det synes vara
mödrarna mera än fäderna som gör
livet surt för honom. Ett exempel må
anföras: »Förra veckan kom en mor,
som sade åt sin son, att han måste
börja studera Shakespeare — och det är
en pojke, som lever nästan helt och
hållet i det omedvetna. — — Hans
moders uppmaning ökar endast hans
samvetes börda (ty det är omöjligt för
honom att studera Shakespeare), och jag
har nu i ett helt års tid hållit på med
att försöka avlägsna detta hämmande
samvete. När jag senare sade till
honom : ’Nå, vill du börja läsa Shakespeare
nu?’ svarade ham ’Nä, men jag vill
gifta mig med Greta Garbe.’»
Det är tydligt, att allt från Neills
Årets nya Sagaband
B
A
R
N
E
N
S
B
Ä
S
T
A
B
I
B
L
I
O
T
E
K
Nr 154
Genom Öknen
Berättelse från Mahdins tid
av
Henryk Sienkiewicz
Berättad för Saga av Marie Louise Gagner
Teckningar av Brita Ellström
Kartb. 2: — kr.
Skinnb. 3: — kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
