63 (Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Första Bandet (Januari-Juni))

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jehovah-tjensten hos hebreerna före babyloniska fångenskapen af Victor Rydberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den tiden om Moses gängse traditionerna ställde honom
visserligen högt såsom folkets politiske befriare, men talade ej
till förmån för honom hos bildstormande monotheister[1]. Man
erinrade sig ännu Nehusthan, ormguden, hvars bild af koppar
Moses lät förfärdiga i öknen; den hade varit fäderna så helig,
att de förde den med sig under ökenvandringen, visste bevara
den under domrarnes stormiga tider och städse rökade för den
ända till Hiskias dagar, hvilken reformatoriske konung
ändt-ligen lät förstöra denna bild. Betänklig i monotheistiskt
hänseende var väl äfven den mystiske Azazel, hvilken en
urgammal, måhända från Moses härstammande lag om
försoningsdagens firande ställde i jembredd med Jehovah; till
synd-offer framfördes nämligen då tvenne bockar, af hvilka den ene
genom lottning bestämdes åt Jehovah och slagtades af
öfverstepresten, den andre åt Azazel och släpptes i öknen, sedan
Öfverstepresten medelst handpåläggning ÖfVerflyttat Israels
miss-gemingar på hans hufvud[2]. Ytterligare ställde traditionen
Moses i ett fienddigt förhållande till omskärelsen[3].

Men Josias blodiga reformationsförsök hade blott en
öfvergående verkan. Knappt hade stormen, som frambesvurits

[1] I de under Jesaias namn samlade skrifterna förekommer namnet Moses
i 63, 11, 12; men dessa skrifter äro från och med kap. 38 yngre än Juda rikes
förstöring. I de efterexiliska skrifterna nämnes han desto oftare och det såsom
lagstiftare.
[2] Exod. 16. Egypterna hade ett liknande bruk (Plut.: De Iside et
Osiride, 73; Herodot 2, 39), s& äfven afghanerna ännu i dag (Revue des deux
Mondes 1 Nov. 1863). Ordet Aziz, Azael och Azazel betecknade hos fenicieraa
en ond gudamagt (Movers: Die Phönicier I, 370). I rabbinska litteraturen är
Hasasel eller Azazel icke obekant; i Henochs bok, som är skrifven samtidigt med
Daniels, uppträder han såsom en af de i erkefadren Jareds dagar (Genesis 6, 1—4)
genom de jordiska qvinnornas lockelser fallne englarae eller gndasöneraa; här
undervisar han efter sitt fall menniskorna i civilisationens onda konster och blir
till straff derför bunden med mörkrets kedjor under ett berg i öknen Dudael
(Henoch 6—10 m. fl. ställen). I medeltidens magi och i sextonhundratalets
besvärjelseböcker spelar Azazel rollen af ond engel. De kyrkliga
bibelöfversättningarne, med Vulgata i spetsen, hafva gjort plumpa försök att blifva qvitt denna
mystiska personlighet. Vulgata har i stället för Azazel „caper emissarius“; den
svenska öfversättningen „fribocken.“ Att redogöra för det filologiska konststycke,
hvarmedelst en sådan öfversättning kom till stånd, hör ej hit. Gesenins anser, i
likhet med alexandrinska öfversättningen, att Azazel betyder „afvärjaren“ och
anmärker, att detta sannolikt ursprungligen var namnet på en afgud, hvilken i likhet
med Satornus och Mars blidkades med syndoffer.
[3] Jos. 5, 2—9; Exod. 4, 24—26.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 00:53:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svmantidsk/1/0066.html

		Svensk månadsskrift för fri forskning och allmän bildning / Första Bandet (Januari-Juni) / 63 (1864) With: Carl Simon Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|