Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om nationalitet och konst af C. S. Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dinaverna rörde sig, äro också skönare och lämpligare för
artistisk behandling, än senare perioders. Denna väg är
hittills temligen ny och obanad, och lätt är derföre att stappla
på densamma. Stora och herrliga vyer komma att visa sig
för de vandrare, som första gången här bryta bygd, men det
fordras originalitet och kraft för att gå i spetsen. Lyckligtvis
hafva vi bland våra unga förmågor såväl här som inom
skulpturen några, hvilka synas värfvet fullt vuxna. Äfven inom
genren och landskapet ha stora nordiska talenter fromträdt,
de der under hela Europas erkännande skickligt behandlat
fosterländska ämnen.
Större än inom de bildande konsterna är betydelsen af
det nationela inom skaldekonsten. Det företrädesvis nationela,
språket, är det element, hyaruti poesien lefver och det
material, som den begagnar. Språket skapas af nationerna, och
ehuruväl den enskilde kan ordna det, blifva hans
åtgöranden dock bestämda af den rigtning nationens
intelligens, inbillningsgåfva och uppfinning en gång gifvit åt
detsamma. Af språkets yttre och rytmiska element, olika hos
olika folk, är skalden väsentligen bunden vid försinligande af
sina idéer. Utom denna rent yttre och musikaliska sida, som
ger anledning till somliga språks större lämplighet att
åter-gifva vissa slag af stämningar och känslor, är sjelfva den inre
organismen hos språket (t. ex. den större eller mindre
ordrikedomen och klarheten) af yttersta vigt för skalden.
Åtskilliga språk, t. ex. det franska, stå i klarhet och
genomskinlighet särdeles högt. Andra åter såsom grekiskan och tyskan
öfverträffa genom fyllighet och förmågan att återgifva djupa
stämningar. I rikedom på beteckningar för de konkreta
ibre-målen (en sak, som för en deskriptiv skald är af största vigt)
står intet modernt kulturspråk högre än engelskan.
Inom lyriken, som hufvudsakligäst gifver uttryck åt den
enskilda menniskans känslolif, hennes lidanden och fröjder, är
ofta detta individuela äfven ett nationelt, som endast kan
förstås då den enskilde betraktas i förening med sitt folk och
dess historia. Så återfinna vi t. ex. uti Hebreemas lyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
