Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - a ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
befinner sig: i. standä a sinne gyärningh til miþiän
dagh SD 5: 638 (1347). waro idhkelikin a waku
ok fasto ok bönum KL 53. sculin j finna tua män
a bönum Bil 127. stodh ther a sinom bönom Bo 100.
Bu 5, 14. KL 401, 404, 417. Bir 2: 11. a mote, se
mot (möte). 5) vid rumsbestämningar för att
beteckna ett varande i ett föremåls omedelbara närhet: vid.
å thöm wägom skal han skipa ok städhia köptorp KS 65
(161, 71). eth stenhws beläghit a grabrödhra gatu SJ 105
(l440). 6) såsom omskrifning af gen. för att
beteckna något såsom ett annat föremåls del el. tillhörighet:
till. tha han kom in for portin a thöm stadhenom
Pa 20. 7) närmande sig beteckningen af
medel: med. burþe sanctus bartholomeus sina prädican
... a þy Bu 206. han star a enom fot (uno pede)
suasom j twem fiätom Bir 3: 49. þe þing at
ökyä oc styrkiä som kronän i suerike oc ware
äfftekomände waro a bewaräþe SD 5: 475 (1345, nyare
afskr.). 8) för att beteckna det, med afseende hvarpå
ett förhållande eger rum: a) med afseende på, med
hänseende till, till. wi hafuum giort et skipte mällin
war a waro fädrene ok waro mödrene SD 6: 180
(1350). hawa fridh aa sik ok allu sino ib 4: 464
(1335, nyare afskr.). ib 466, 5: 374 (1344, nyare
afskr.). KS 65 (161, 72). þän friþ bryter a quinnom
SD 5: 637 (1347). han war then klokaste mästare a
himpna gang MB 1: 178. tholde dödh a sinom mandom
Bil 84. ii hans husfru ham baþe a växt ok kläþom
lik ok talan ok allom latom Bu 19. räþelecar a
synom ib 497. feet a liff RK 2: 7358. liik a stoorlek
oc widhlek ST 452. — b) på. är jak vis a mine helso
Bir 2: 335. waro aa land oc städher riik MD 446.
troo a thinum ordhom Bil 127. a ... väghna, se
väghna. 9) för att beteckna syftningen el.
ändamålet med en handling: på, för. therde sith silf
a fatöko folke Bil 650. at han giwi ey å rosom (möjl.
dock för rosan) ella häggoma luf KS 35 (89, 37). 10)
för att uttrycka grunden, hvarpå något beror: a) på,
å. stande thz a synamanna witnom TB 77. þiäna ...
guþi a kirkiona koste Bu 144. vp byggia vänasta
mönster a sin kost Bil 285. a ... väghna, se
väghna. — b) på, på grund af, af. reth tolomodh
man merkia skal badhe aa gerninga swa a tal MD
(S) 271. 11) för att beteckna sätt (hvarvid
bruket af ack. är det normala): på. a hebrezko male
Bu 189. II:o med ack. 1) vid
rumsbestämningar för att uttrycka en rörelse till ett föremål, eg.
till ett föremåls yta: a) på. satto barnet niþar a
guluet Bu 5. stegh a sin häst ib 492. huar sten som
kastas å tän jordmuren KS 86 (210, 94). första goz
gaar a grwn GO 194. binda klocko a een skalk ib
589. fiol a knä Bu 8. stoþ suennen faghin a fötar
ib 156. — bildl. fiöll a han gudhliker räddoghe swa som
then sympn som falder a hälgha män, tha gudh
wisar them siin gudhlik thing MB 1:216. — b) i, till.
kan omärkt fä a scogha löpa TB 73. thz
nidhirbrutu the a grunden Gr 306. wil a gille ganga
(inträda i gillet) SGGK 103. 2) för att vid verb, som
beteckna en rörelse, uttrycka den handling el. det
tillstånd, som utgör rörelsens ändamål el. följd: på, till.
foor mykith a weydhe MB 1: 208. gangor a sinä
gyärningh SD 5: 638 (1347). gingo a radh Bil 86.
the söta stund ther thik här ledde a mina fund
Iv 178. a mot, se mot (möte). 3) för att uttrycka
en riktning: på. sat a hans höghro hand Bu 21. wil
thu wälia thik at byggia a thina winstro hand, tha
wil iak ganga a höghro hand MB 1: 178-9. han
fälde ther folk a badha händer Iv 2347. Om a hand,
a händer i åtskilliga uttryck, i hvilka a synes
böra fattas såsom brukadt i denna bemärkelse, se vidare
under hand. a annan sidhen thz bärghet
war en grymelighin eeldher och a annan sidhen
war offmyken kyldh Pa (Tungulus) 29. förvara them
ok hans här aa alla sydha RK 1: (sfgn) s. 175.
falla a badha sidhor mange Gr 262. kastadhe
howdhit stundom hijt ok stundom thijt a ömsa
vägna Bo 204. 4) vid tidsbestämningar: a) på.
koma hälghe dagha nu oppa annan wiku daghim oc
a annan komo the i fiordh aar MB 1: 63. — b) i.
komin ... ather a morghen arla Bil 127. 5) vid
beteckning af storhetsförhållanden: till, ända till. til
þet är löst a ytärstä pänningh SD 5: 567 (1346). 6)
för att beteckna det föremal, mot hvilket i fientlig
syftning en handling företages, el. i strid mot hvilket
något göres: mot. än the göra nokrä grymä giärningä
a þerrä sialfrä lif SD 1: 670 (1285, gammal
afskr.). se swa gyort sum a oss syälwän ib 5: 606
(1346). som bref hawer a annän man vm gyälld ib
460 (1345, nyare afskr.). a landet gaa (stiga i land
och anfalla) RK 2: 9080, 9085. the böriade tha a
porum stridha ok a hans landh MD (S) 253. örlögh
a os föra Al 6220. RK 1: (sfgn) s. 171. hwi görin
ij a mik thetta mordh Al 3466. ib 3622. ij görin a
mik änga oära ib 3473. hwath iak hafwer a philippum
saght ib 2649. bedhas aff alexandro naadh a
then orät mik är giordh ib 7879. ganger ... a göra
säät MB 1: 301. 7) för att beteckna det föremål,
hvarpå en handling el. ett förhallande syftar: a) på.
huxar ... a synda ämne Bu 144. tro a min guþ
ib 189. tröste ... a diäwlen ib 135. läggr
ofmykla dyrkan ok äruode å sin mat KS 43 (111, 46).
hitte ... a gudz rätta tro MB 1: 178. kalladhe a
(åkallade) hans nampn ib. scadha hafua giort a
tridhiungx scoghana TB 74. hämnas min harm a þina
konu Bu 19. hon forgiorþe rikt fäþärne for läkedom
a heþna läkera ib 513. a alwora kunne han sik wel
forsta RK 1: 73. hiolt a (bevarade el. iakttog) tokt oc
godha sidhi ib 561. a konungsins skada wara (söka
konungens skada) ib 3889. MB 1: 211. RK 1: (sfgn)
s. 190, 2: 2614, 7519, 9506. — b) efter. girughr å
sina vndidåna godz KS 28 (72, 3l). — c) om. är
buthät a warra i färþ i land SD 1: 668 (1285. gammal
afskr.). (dubla) ... a högra gäld MEG (red. B)
60. 8) för att uttrycka samhörighet, det för någon
utmärkande: med, till, af. sven a vapn (svenavapn),
väpnare. hwarte riddare äller swenäwapn SD 1: 669 (1285,
gammal afskr.). uitis þät riddärä äller swenawapn
ok gita the egh wart sik þär fore mäþ twem riddarum
riddäre mäþ twem swenäwapn swenavapn ib. än riddäre
äller swenavapn slar nokor härrä swen ib (jfr swenä
til wapn VGL IV 19: 1. swena mz wapn RK 1:
3878). — oftast elliptiskt: a vapn (avapn). L. böte ...a
wapn äller präster syäx mark SD 5: 479 (1345, nyare
afskr.). fyritighi a wapn ib. är han a wapn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
