- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
45

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - ar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äghare ib 39. nw koma siu godh aar MB 1: 239.
alzwaldogher gudh han giwe thik sina signilse ...
nidhan aff iordhinne mz godho aare ib 267. drikker
herra abote fore got ar at gudh giffui goth ar
bondom AS 60. god aar voro till syö oc landa MD
316. än gud gaff aar aa land oc siö ib 338. Jfr godh-,
korn-, o-ar,
äfvensom aläre, oaran, äring.
ara tal (aara-), n. [Isl. áratal] L. 1) årens antal.
i them windher hoghen aarataleth LfK 131. 2)
bestämdt antal år? ett års tid (jfr Mnt. jârtal)?
thäntidh hans aratal kom om kring (då hans år var
ute)
ST 295. 3) årsräkning, beräkning af året. hawom
wi en dagh owerflytande wart aara tal hwart fiärdha
aar MB 1: 64. — ars dagher, m. [Isl. ársdagr]
årsdag. komber thu ekke igen jnnan ars dagin Di
42. ib 49, 121. — ars fästa, f. L.arsfödha,
f. L.ars gamal, adj. årsgammal. MB 1: (Cod. A
10)
555. Di 259. — ars ganger (aars-), m. årets lopp?
årsväxt?
om aars gangen HSH 19: 72 (1505). —
ars giäf, f. L.arsgiäld, n. årlig betalning,
årlig afgift.
tw marklandh jordh i swa godhom by, ther
swa mykit arsgielld affganger SD NS 1: 669 (1407). —
ars grödhe (aars-), m. årsgröda. SD 5: 280 (1344).
aff hwarghiom aars gröthe ib NS 1: 230 (1403). — ars
koster (aars-),
m. underhåll under ett år. fore ... en
aars kost SJ 95 (1439). — ars lön (aarss-), n. pl. årslön.
äntinge monadh sold äller aarss lön HSH 20: 178 (1507).
ars mot (aars-), n. L. 1) årsdag, samma dag
följande år.
om aars mot (ett års förlopp) kom han
igen Di 42. jnnan aars moth SO 87. han schal thet
aarit offuer fran valburgamessa ock til aars mot sittia
fore olderman ib 194. thridia aarsmoth her äptir ST
70. hwart nyonde aarsmoth PK 225. 2) anniversarium,
själamessor som hållas årsdagen efter
någons död, på bestämd dag hvarje år med
själamessor firad högtid.
halde mit wtfärdhaöl,
siwnattamot, manadhamot oc aarsmot SD NS 1: 563 (1406).
scal for:de biscoper ok hans äptekomande aarlica
halla eet arsmoot tiisdaghin näst fore midhfasto
synnodagh ok lata sighia thrättan mässor fore mins
for:da fadhers siäl ok minna modher, mina siäl ok
minna husfrw siäl ok alla wara äpterkomande, fore
wtan thet anniuersarium äller aarsmot, som plagher
hallas vm prestamotit fore mins fadhers siäl ok
eskils niclisson, meth thrättan mässom ib 675 (1407).
aarlikit aarsmoot ib 2: 261 (1410). Jfr artidh.
arsmots öl, n. L.ars räkning (aars-),
f. årsräkning, beräkning af året. thenne manadher
skal idher förste manadher i aars räkninginne wara
MB 1: 306. — ars skatter, m. skatt som årligen
betalas, årlig skatt.
BSH 5: 104 (1506). — ars
stampan (aars-),
f. årssammankomst. um ämbetes
högxta aars stempnar SO 186. — ars tal (aars-),
n. årtal. tha tilböriade israel at skriffwa theris
aars tall oc märkeliga gärninga MB 2: 269. —
ars time (aars-), m. tid på året. oppa samma
... aars tima MB 2: 230. — ars växter
(aarswäxter. aarswaxter: -waxt
Su 425), m. årsväxt,
årsgröda.
witi mykit (för huru mykit) aarswäxtin är
hwart aar VKR 35. ib 36. Bir 5: 117. MB 1: (Cod B)
560. Su 425. ST 110. FH 5: 47 (1467, nyare afskr.), 50
(1467, nyare afskr.), 117 (1487), 134 (1489), widh siwnda
aarswäxstin MB 1: 372. för än aarswäxter annars aars
komber ib 376.

ar (arr (frf. vokal i ändelsen). äär. ärr (frf.
vokal i ändelsen)
), n. [Isl. örr. Fgutn. er] L. ärr.
ärren teþes ... iui hans sarom Bu 172. a eno hans
howdh sars arre Bil 373. arrin af vndomen Bo 238. ärrin
i handomen oc vm allan licamman ib 222. wardha
ar hwiit eller rödh MB 1: 363. ib 362. märkia idhert
köt mz lytom eller ärrom ib 367. ther syntes hwazske
saar ellir äär epter Lg 3: 361. arren äpter saren Su
412. Iv 2144. ST 185. Jfr ärraþer.

ar (pl. -ar), f. [Isl. ár] L. åra. komo til lanz
mz arom Bil 253. fördhe han iwi vtan ara ok styre
ib 588. drogho fast arana oc rodho i hinom stora
stormenom Bo 92. Di 241.

ara (aara: -or PM xvii), f. åra. haffde han
hwaske rodher ällar äro Lg 3: 702. PM xvii.

araþa, v. L.

aran, n. Jfr oaran.

ara strygh, n.? falere, ara strygh GU 5.

arbeida (arbeyda SO 144. arbeyde ib 115, 141;
Di 122. arbeide SO 122. arbeta, -ar, -at), v.
[Mnt. arbeiden] L. 1) arbeta. om man swarliiga
arbethar LB 7: 177. som friliga arbetar ib 300. som
haffue arbeidet foor thina skuld Bir 5: 140. hvilken
som i staden komber ok arbeter mote embetet SO 81.
arbetar ok nager aff embetes suena ib 150. Jfr
forarbeidha. 2) arbeta, sträfva. haffwer jac nog
arbetet ther wm BSH 5: 45 (1505). arbetandis
(nitebatur) at stikka ellen vppa dörena MB 2: 102.

arbeidare (arbedere), m. arbetare. arbedera
skulo haffwa starka hogha MD (S) 289.

arbeide (arbeyde SO 87, 100. arbeydhe ib 154.
arbeygde BSH 5: 318 (1508). arbeyd MD (S) 256,
279. arbeydh SO 159. arbede ib 142, 159. arbeyte ib
146. arbeyt ib 102. arbeyth Gers Frest 5. arbete
SO 150, 154, 157. ärbete Lg 3: 656. arbethe SO
71, 149. arbet ib 154), n. [Mnt. arbeit, gen. arbeides]
L. 1) arbete, göromål. ther arbeide skullo göra RK
1: 1643. arbeyd driffwa MD 279. som sijns husbondha
arbethe forsumar SO 71. gerningk eller arbeyte ib 100.
ib 142, 149 o. s. v. 2) arbete, det som
frambringas genom arbete.
thz arbeyde som brent är
SO 100. skoda hans arbeyt ib 102. Jfr
mästararbeide. 3) arbetslön? ingen mwramestere derffues
mera thaga i sith arbeyde än sex öre fore hwart
thwsandh tygel SO 87. — arbeides fisker
(arbeds-),
m. fisk som lemnas ss lösen för arbete. j
fiärding arbeds fisk BtFH 347 (1464). — arbeides
folk (arbetes-),
n. arbetsfolk. Lg 3: 174. —
arbeides lön (arbedes-), n. pl. arbetslön. thage
sin arbedes lön SO 114. — arbeides man
(ärbethes-),
m. arbetare. sändandes hälga ärbethes
män Lg 3: 431. — arbeides skiut (arbetis-),
n. arbetshäst. 3 arbetis skyuth FH 5: 238 (1524). —
arbeides slädhe (arbetz slede), m. arbetssläde.
BtFH 228 (1509).

arþa, f. L.

ardha (-adher), n. [N. arda] plöja. ä hwar han
tog i jordena mz sina klör tha war som thz hade
warit ardat Di 83.

arþer, n. [Isl. arðr, m.] L. årder, plog. slitnadhe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free