- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
49

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - arnesker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

näppelica skal nukor forfaras til häluitis aff thinom
lifnad Bil 191. aflat ... ther gudz hälghe män ärnadho ok
forskylladho mz sino dyra blodhe ok bönom aff minom
son Bir 3: 221. dominicus ärnade hiälp ok läkedom
mz mästom grat ib 1: 355. ib 3: 423. Ber 2. hon arna
oc rökta nadh oc miskund Bir 3: 96. ib 422. ärna ...
at vnge salomon ... wari wakande mz mik ib 1: 391.
bidhir jak thik at arna oc rökta j thinom bönom at
gudh ... gifwi thik tholomodh ib 2: 33.

arnesker (aar-), adj. [Mnt. arnsch] Arnheimsk,
från Arnheim. röt arnest täghen FM 76 (1483,
daniserande) — n. arnest, tyg från Arnheim. drätter
aff aarnest FM 76 (1483, daniserande).

arnolduS grylden, m. [Jfr Mlat. arnaldensis] ett
slags mynt (se Du Cange arnaldensisj. xv mark
abosce swadant mynt at een arnoldus gylden oc
i mark gaa oc giälla lika hwart andro FH 2: 103
(1436).

arop, n. L.

aros (aroos. arus), m.; [Isl. áróss] L. åmynning. i
ortnamn, arus SD 3: 140 (1313). aros ib 5: 587 (1346,
gammal afskr.). vestraarus ib 3: 139 (1313).
væstrearoos ib 4: 233 (1331, gammal afskr.).

ars (ardz), m. [Mnt. ars] bakdel, säte (på
menniskor). a manz ardz LB 4: 339. lat rökin ga op
i arszen ib 7: 261. te aadror j arszen äre ib 262.
ib 265.

arst (aarst), m. [Mnt. arste] läkare. en god arst
FM 347 (1507). wara tigh for then arsth ther forsökia
wil opa tigh huru han scal andra läkia Ber 291. aarste
oc lekara Su 224. BSH 4: 246 (1499). FM 406 (1509).

arste, m. = arst. mester bernd stadzsens arste
SJ 369 (1470).

arsterdie (asterdie), f. [Mnt. arstedie]
läkarekonst. mestare ... i asterdie, som er läkedom
LB 7: 127. — läkedom, läkemedel. kallas tz ... en
asterdie modher LB 7: 134. aff läkedom och asterdhie
som aristoteles haffuir scriffuit ib 167. redha thenna
ädla asterdye ib 173. tha skal man vaktha sig for
läkodom och asterdie ib 95.

arstharmber, m. ändtarm. LB 7: 261.

arsädh (aar-), f. årets säd, säd som under året
blifvit sådd. aarsädhin matte nytias MB 1: 300.

arsädhe (aar-), n. årsgröda. i skulin ey thörfwa
äta eller nöta vtan idhert älzsta aarsädhe MB 1:
376. MD (S) 286. — arsädhis aväxter, m. årsgröda.
thu skal ey dwäla at offra thin tionda oc thin
arsädhis awäxt (primitias tuas; Cod. A. aarsins awaxt
339; MB 1: (Cod. B) 560. — arsädhis offer, n.
offer af årets skörd, förstlingsoffer. i skulin skilia
all aarsädhis offer gudhi (separate apud vos primitias
Domino) MB 1: 355.

arsäl (aar-), adj. [Isl. ársæll] årsäll, välsignad
med god årsväxt. stenkil aarsäle PK 231.

art. (ardh. aardh), f. [Mnt. art] 1) härkomst.
thz (barnet) war aff enä ädlä arth (van ghuder
art) Va 8. ib 27. thz diwret är aldrik kommit
aff nokro vnda art ib 25. 2) medfödd beskaffenhet,
natur, art. huru wart tu nokon tiidh aff swa
ondä enä art, at thu skulde swa fordärffuä thin egnä
liiffs frvkt Va 8. war en förrädare aff allä sinä art
ib 15. ib 38. han ey omwändhe togh sin danska ardh
RK 3: 180. thz är hanss aardh ib 2757. hwar äffther
sinne jnfwnd oc arth PM 20. skal man huar effter
sin ardh oc stadghe eller staath holla sig suptilighen
LB 7: 179. wille forfara hans sidh ok aardh MD (S)
252. thaa the saago leksens aardh ib 202. margho dyre
stena mz ädhle ardh the rena Fr 172. Jfr onardh,
riddara-, van-art.

artiþ, f. [Isl. ártíð. Mnt. jârtît] anniversarium,
årsdag efter någons död, själamessor som denna dag
hållas för den döde, på bestämd dag hvarje år med
själamessor firad högtid. i hwars varrä artiiþ bäggiä
skulu alle þe preste äru i klostrenu messu sighiä
SD 5: 562 (1346). halla artiidh meth messor, vigilior,
psaltara oc meth liws ib NS 1: 304 (1403, gammal
afskr.). Jfr arsmot. — artidha dagher
(aartidha-), m. årsdag efter någons död. sidhan
iämlange war lidhin ok wtgangin fra hänna pinu dagli
ok til hänna höghtidhis (aartidha) dagh Bil 429 (ehuru
högtidhis i handskriften icke är utstruket, torde dock
en ändring af detta till aartidha vara åsyftad).

artikel (articul: -ulum SD NS 1: 675 (1407);
-ula BSH 5: 365 (1509). -ar), m. och n. [Lat. articulus]
L. artikel, mindre afdelning i en urkund. om nogen
artikel ... forkräncth vorthe FM 386 (1508). til mere
wisso, stadhfestilse och fulbordhan thessa forscreffua
ordha och artikla SD NS 1: 300 (1403). ib 675 (1407).
RK 2: 1728. articula och pwncther BSH 5: 365 (1509).
articla ok puncta SO 33. ib 32, 47, 117 o. s. v. eth
mynsta articell ib 116.

arve, m. [Fornisl. i sammansättn. och Nyisl. arfi.
N. arve. Sv. dial. arv, arve, benämning på flere
småväxter, särsk. stellaria media] stellaria media Lin.? fore
byld j öghon scal man taka arffua oc thz huitha aff
äggit oc stampa till saman oc läggia thz offwir öghonin
LB 1: 96. tak arwe ib 2: 65. ib 7: 72. tagha arwi ib
5: 77. taka arfwa ib 3: 157. — Jfr bukarve.

arve (ärve), m. L. = arf 1. skulu thässe
riddara sik fordarfua fore thässa iomfrughor arfua
(arf som dessa mör hafva att taga) Iv 4958. allit.
arve ok egha. arffua och egho fingo the ey spara
RK 2: 272. arve ok eghit. fra ärffwa och egit gänga
RK 2: 745.

arve, m. [Isl. arfi] L. arfvinge. SR 33. at nakar
than arfwe kan spörias ... som skyllare är SD NS
2: 95 (1409). — med personens gen. hon ok hännär aruar
SD 4: 389 (1334?). annor gooz som wäl äru fangin
them atir göma the sinom arfwom ok äptir komandom
Bir 1: 54. thera arwa älla barn ib 2: 86. ib 3: 18.
Bil 53, 534. MB 1: 182. RK 2: 6666. PM 45. — i
tillnamn. päter bondaarwe DD 2: 5 (1384). marghit
olaffh honeffsarwädotter ib 4 (1384). olafwer
stenbiörnarfwe ib 7 (1387). — Kanske ingår arve i
denna betydelse äfven i sådana ortnamn som de i
följ. ex. förekommande. in ana arvafiardhong, que
diuiditur in duas partes quarum alia dicitur ana
arva, et alia wæstanhagha SD 3: 54 (1312). jn
principali ... medietate que dicitur anaarua ib 55.
jn hilda arvafiardhong ib. j skwmsarwaby DD 2: 4
(1384). j sigbernaruaby ib 5. j karlungxarfweby ib 7
(1387). — med gen. utmärkande det ärfda föremålet.
göra idher himerikis arua Bil 127. tho the villo mik
fordarfua iak var tho thera herra ok arfue (den som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free