Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«111
187
dirra
thäs sangx diktara oc aoriffuara mangskona atirlön
Bir 4: 56. ey bör minne mod hor haffua eenögdhan
tiänara oc dictara Lg 3: 18.
dil (dill. diil), /. [Jfr Mht. tillo, dillo, dill]
dill, anethum graveolens Lin. anetura dill LB 5: 80.
anetum dil ib G: 284. anotum diil ib 7: 116. anetum
thz är dil ib 3: 134. anotum hether diil ib 2: 43. dil
skal man taga tha som hon staar i blomster ib 7: 3.
herba diil ib 8. diil krasath sma ib 164. diil dygdh
ib 8: 41. taker man diil ib. — (lilla frö
(dille-LB 7 : 28, 161, 223. 8 : 41, 12), n. ilillfrö. LB 7: 28,
145, 164, 223, 8: 4i, 42. — dilla moster
(diil-lemosth), m. dekokt af dill. diillemostb skal folster
moder drikka LB 8: 41. — dilla rof (diilleroth
LB 8: 41. dylaroth ib 7: 65), /. dillrot. LB 7:
65, 8: 41. — dilz blomster, n. dalblommor, siudhir
man dilz blomstir LB 3: 135. — dilz frö (diilz-),
n. dillfrö. LB 2: 10, 3: 134. — dilz rot, /. dillrot.
LB 3: 134, 135.
dilfrö (diil-), re. dillfrö. thager man diilfrö LB
8: 41. ib 2: 43. Jfr dilla frö, dilz frö.
dilfröblomster (diilffrö-), n. dillblommor,
syw-dhor man diilffrö hlomsther j olio LB 2: 43.
dilrot (diil-), /. dillrot. torkar man diilrooth LB
2: 43. Jfr (lilla rot, dilz rot.
dilsudll (diilsodh), re. dekokt tf dill. LB 2: 43.
(limba (dymba), f. dimma, molenot oc dimban
ga|f sik opp Lg 3: 684. ränghbugin skinandes mällan
molons dymbo Su 173. — dimbo röker, ra. ånga,
dunat, rök. hwat är wart lifh wtan som dimbo röker
(vapor) Ber 186. — dimbo tlioka (dymbo-), /.
ånga, dnnst, rök. huat iir idhart liff vtan dymbo
thoka (vapor) MP 1: 301.
dimber (dymber), adj. [hl. dimmr] skum, svagt
seende, dym ögon LB 2: 64.
dill, se þill.
(liost (Iv 46, 1962; At 3865, 4751; Ml) 190. dyOSt /»1560.
diwst i’6 3514, 4213; Fr 1671; ,4/454. diwsth SGGKm.
dyet lv 1847, (Cod. B) 948; BK 2: 5177; Va 52.
dyysth Sn 176. döst Di i7. dösth UK 2: 196. dost
Fr 1719, 1829. dust RK 1: noo, 1103, 3518. dwst Lg
3: 66. dwsth ib 64), f. (på de flesta ställen, hvarest
ordet förekommer, är dock genus icke tgdligt;
bestämdt framträdande f. träffas Fr 1829) [hl. dust.
Mnt. (liost, dust. Ffranska joste. Ital. giusta]
ridderlig tvekamp till häst, vid hvilken de stridande med
lansarne angrepo hvarandra. Jfr IHez, F.tym. Wörterb.
1: 216; Viollet-le-Duc, Dictionnaire du mobilier
fran-r,ais 2 : 366 /.: Schultz, liff. Leb. 2: 107, 110/., samt
Xiedner, Das deutsche Turnier s. 38 /. toriiäy ok
dyost lv 1560. ib 1847, 1962, 4213, (Cod. B. C) 948. ij
tornoy ij diwst äller ok ij striidh ib 3514. sik manloka
brukande i dyysth ällar thorncy Su 176. ther mz
thcnna dost for gik ok torney burdhis riddirlik Fr
1829. Va 52. ther war dust ok behordh RK 1: 3518.
riddara oc swona the giordho ther gaman mz diost
oc bohordh lv 46. mz hoff oc danz oc lock oc diost
Ml) 190. viisto riddara thera leek ... mz dust at
stangana gingo sönder RK 1: 1100. ib 1104. diwst at
ridha Al 454. Fr 1671, 1719. RK 2: 196. Lg 3: 64.
rida i döst Di 17. ränna diost Al 3865. ib 4751. öfde
ther dyst RK 2: 517-7. bruka . . . dwst ällar spiir-
bräkingh Lg 3: 66. — envig t som androm biwdher
diwsth SGGK 106.
dioster (duster), m. = diost. aff een diost
man siglior fra Fr 1647. ther war duster ok bohordh
RK 1: 448.
diostera (diustera: -adhe KL 82. dystera:
dysterä Fr (Cod. B, C, D, E, F) 1678; -adho ib
(Cod. B, C, D, E. F) 1820. för öfrigt dostera.
-adhe, -at), v. [As?, dustera. Mnt. diosteren,
diust-eren, dustcren. Ffranska jostor] kämpa i ridderlig
tvekamp till häst. diustoradhe ok thorneradhe KL 82.
tha var dosterath alla väghna Fr 1817. man sa
dostera ii twå ok twå een fiol ok aunar sat ib 1820.
ib 1678, 1700, 1709, 1752, 3053. — kämpa i envig (på
lif och död) till häst. FI 1837.
(liosteraii (dysteraii),/. == diost. jak jdhnadho
dysterau (in hastiludiis . . . me exercui) oc andra
Världinna fafängo Bir 2: 334.
di pil (dijpil), re. konstigt el. märkvärdigt ting†
han sa ther vndcr oc annor dijpil Al 9237. — svek,
förräderi! alexander thera dijpil fra Al 1655.
(lirfdh (dyrffd. -ir), f. [hl. dirftf] djärfhet. pl.
haffuor jach fordraghit them theris stora dyrffde FH
3: 104 (1447).
(lirflika (-leka. dijrffuelige), adv. •= diiirflika.
nalkas genstan ondha andana thäs dirfflekare Lf K 69.
ath the icke altidh skolä dyrffues saa dijrffuelige at
skijnna BSIl 5: 92 (i506).
ilirya (dyrua. dyrfwa. dörffua. dörffwa.
derua. derffua. diärffua. -ir, -Þe), v. [Isl. dirfa]
L. 1) göra djärf, uppmuntra, hon affäggiar mannen
aff allom godhgärniugom oc diruir til alla synd MB
1: 45. 2) djärf vas, väga. dirfþe siþan aldregh coma
när häune Bu 23. — (lirva sik, blifva djärf, blifva
förmäten, ther han tok sik aff dirwa Bir 2: 334.
— ref. (lirvas, 1) vara djärf, vara förmäten,
yfvas. hon är oc the ther ... ey vect dyrfwas Bo
41. dirfwas af uakre sinne for skuldan Bir 1: 364. at
han skuli ey trösta a sik älla dyrfwas aff sik ib 2:
37. Ber 8. 2) blifva djärf, fatta mod. the dirfuas
allo aff hans froma lv 2356. 3) djärfvas, drista,
väga. med prep. til. än i dyrfwins til tholkit
op-tarmeor Gr 262. MB 1: 279. — med inf. (med el.
utan föreg, at el. til at), dyruis ängin til at komä
pit SD 1 : 670 (1285, gammal afskr.). wm uokor
man dirfdhis til at locca til sin konungs fäste mö
fran hanum Bil 229. dörffues noghen annan att sälya
en nw iir sacht BSH 5: 513 (1512, ngare afskr.).
ho här i moth trysker eller dörffwis j moth sighia
■FM 235 (1505). at ängen diäuul derues coma när
minne siäng älla syn Bu 13. ib 197. KL 190. KS
54 (137, 58). MB 1: 358. Bir 1: 209. SD 5 : 478 (1345,
nyare afskr.). Pa 10. VKR 20. Lf K 12, 135. RK 3:
(sista forts.) 5530. PM 21, 22 o. s. v. ingen dörfdiss
ther widh össgötom göra nogen orät MD 501. han
diärffuos mooth een konungh striidha RK 3: 2074. tha
derffucs (pres. konj. må drista) jngen broder i
äm-beteth hanom til sig taga SO 85. ib 87. SR 20.
diärffuis ingen brodher eller syster til at neka mynnos
bokar TS 20. ib 25, 27. han öller hon diärffz ey att
komma i wjrt compani TS 21. ib 22 (diärffz i båda
dessa ex. förekommer i ett gammalt aftryck af origi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
