Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dyr
210
dyr k
sammansättningar, dat. dumm Hu 1S3; Ansg 229:
med art. durumen MB 1: (Cod. a lo) jss. durom
Bo 231; med art, duromen Bo co, 163; duromän
KL 21. dororn Bu 14; med art. doromen KL
398), /. pl. (KL 160; Gr 299; Bir 1: 83, 227, 3: 460,
4: (Avt) 178, 180; l.i 28, 253; Lg 3 : 246), ii, pl. (Bo
216; Bir 1: 227, 295; Al 1777) och f. sing. (Pa 10,
21; Bo 217, 218; Bir 1: 227, 4: 84; Su 224) [Is!.
dyrr, f. pl.[ L. 1) dörröppning, dörr, ingång.
badben dor trän som stånda langx vp mz durumen
MB 1: (Cod. A 10^ 555. sa ban ön storan diäfwl stånda
j duronian KL 21. ioliannos staddis i duromen Bo
216. vijicr sujiro dyrnä St) 5: 566 (1346). tagha aff
lamba blodhino oc smita . . . ower dörrena MB 1:
307. läggia lians blodh . . . ower twäggia dora ingång
ib 309. wil iach halda her wtan for döinii Va 11.
lagdho sten oppa griptiuna dör KL 395. liema Tör
varom durum Ansg 229. — bildl. vi stam nu i
duromen (in januis passionis) Bo 163. 2) dörr.
stängsel för en dörröppning, liiktum durum Bu 183.
I il k te atir dörrin Bo 216. äru thora dör swa som
til halffs vplätna ok ypna Bir 1: 227. thera dör
iir alstiugx ypin for minom son ib. allä
myrkä-stwonnä döör vpliitos KL 160. the läsa fore honuin
op all thera dör Al 1777. tha böstadhis vppa dörinne
Bo 217. ey kunno dörrin hängia vtan axla Bir 1:
295. krokane . . . som dörrena skullo oppohalla ib 2:
90. dyrenna hänna böghia sik nokot mer än Jiem
burþe ib 4: (Avt) 178. lyptas þc hälglio kirkiu dyr
fran iorþenne ib 179. lät göra aat hänne ena starka dör
Pa 10. brutu the dör hwar ifuir androm (bröto sig in hos
hvarandra) Bil 316; åtskilliga af dessa ex. skulle kunna
föras till 1. — Jfr bodli-, donikirkio-, graf-,
iiirn-, kainara-, kirkio-, kor-, läktarn-, lön-,
inylno-, sals-, sanghus-, skärm-, ston-, sälla-,
torn-dyr; äfvensom dortrii och odoraþer. —
(lill a axul (dörra-), m. dörrhake. vändtapp. dörra
agxlana (cardinum) borur Bir 2: 90. lypt bort
dörrenar aff dörra agxlomcn (postibus) ib 3: 460. — dura
brut (dörabrott SO 293. dörebrot FM 426 (iso9)),
n. L. uppbrytande af dörr. SO 293. FM 426 (1509).
— dura haki (dorra-, dörra-), m. dörrhake.
dörra hakane (uncini) äru alstiugx vtrakte Bir 2: 90.
j dorra hakomen (uncinis) liulko som tilföghias
agxlo-men (postibus) ib 9i. — dura iiirn (döra-), ».
till en dörr hörande järnbeslag, niurankar ok döra
iärn SO 72. — (lura kröker (dora- Bir 4: (Avt)
179), m. dörrhake. dura krokane äru lit räktc Jiät
längsta 1)0 maglio Bir 4: (Art) 178. ib 179, 180. —
dura köp (döra-), n. köp vid egen dörr el. i
närheten af eget hem? hava döraköp liema i lande sino
KS 66 (163, 72). — dura liaghl (-naghel), m.
dörrnagel, spik med hvars tillhjälp en dörr öppnas
t!, stänges? ondh quinna är diäwlsins dura naghel
(tartareus clauus foris) GO 984. — dura Spiker
(döra-), m. = dura liaghl. döra spiken mz hwilken
tiälsens dör pläghadis til stängias (clavum tabernaculi)
MB 2: 80. — dura sven (dora- MB 2: 1C6, 167,
i7i, 197. doré- ib 186. döra- ib 170, isi. döre-), m.
kammartjenare. doraswännen vagho j gon lykto dörena
MB 2: 167. ib 166, 170, 171, 184, 186, 197. odors nådes
döresucii BSII 4: 269 (1501, nyare afskr.). — (lura
vaktare (Ber 2is. dora- Bir 2: 82. dora väktare:
-a MB 2: 183. dyrauaktare Bir 3: 182), »».
dörrvaktare. Bir 2: S2, 3: 182. Ber 215. MB 2: 183.
— (lura vaktirskn (dorauachtirska), f.
dörr-vakterska. tba dorauachtirskan solf MP 1: 74. —
dura vnrdher (dora-), »». = dura vaktare.
giordhe sik dorauardh at ängin gath inkomit til
|länna Bil 468.
dyr (dyyr. dir: diran SGG isi. kamp. dyrre
MB 1: (Cod. B) 547; -a ifx 135. dyre Bu 151.
dyrare Bil 471; MB 1: 206: KS 4O (105, 44). superi.
dyrastr KS 40 (105, 13); -asta II K 2 : 7498;
-asto Bu 12; -astom ib 140), adj. [Isl. dýrrj
L. 1) dyr. är thz dyrt at köpa Bir 1: 287. ib
289. nw iir gode radli gauszke dyre FM 410 (1509).
2) dyrbar, härlig, förträfflig, bryta ok spiälla sina
dygþa stena dyre än gill Bu 151. sat mz
dyrast-om stonom ib 140. sat. mz dyra stena (ädla stenar)
Iv 207. ib 1334. Fr 171, 499, 841, 2939, 2966. SD 5: 564
(1346). MB 2: 173, 339, 359, 361, stona dyra ok rika
Fr 2706. foor hon i dyrare klädhe MB 1: 206. dyr lön
Bir 3: 52. girnas ofmykit äpte krasmäti ok dyran
mat KS 43 (ill, 46). söth oc dyr lokt Lg 3: 446. Pa
20. PM xxix. mSþ dyro bloþe Bu 128. priidieajie huru
dyr är renliucs dyg[i ib 183. hwilkra lifwerno ther
dyyrt ok gudhlikot ok mykit vndarliket är Su 414.
som hedhras mz dyroni dödh Ber 188. dyr Bllir
konst-ogh ordh (verba sonora) Su 332. ban (menniskan) är
dyrastr af allom creaturom KS 40 (105, 43). drapus
. . . xij dyra (ansedda, förnäma) herra Bil 384. dyl’
at ädlo ok dyrare at gudhlikom lifnadh Bil 471. dyr
kliirkir KL 21, 91. onom dyrum mästara FI 122. Bil
795. VKR vm. een dyyr läkirska ST 417. — helig,
högtidlig, var fru hauar än þriþiu hoghtiþ [>a märastn
ok dyrasto Bu 12. Bil no. innan wara frw dagh
dyra, som kallas assumptio mario SD NS 1: 378
(1404). strax äpter dyre warffru tiidhe RK 3: 4072.
LB 7: 330. FM 266 (1505), 641 (1515). — helig, dyr,
kraftig, en ilyrasta oed .. . swäria RK 2: 7498. ib 7518,
7798, 8173, 8410. SGG 131. BtRK 231 (1464). lägger
aff oder sware och dijre edher BSII 5: 78 (1506). —
n. dyrt, adv. dyrt, till högt pris. iak köpte them
mykit dyrt Bir 1: 208. ib 76, 2 : 265. dyrra sälia PfX
135. — Jfr iiiui-, of-dyr.
dyrbar, adj. [Mnt. flürbar] dyrbar. IJi 198.
dyrboin, adj. dyrbart utrustad, dyrbart smyckad.
i dyrbonom waghnom MB 1: 239.
(lyrbonadher, m. dyrbar el. präktig utstyrsel. MB
1: (Cod, B) 550.
dyrbär, ». dyrbara el. utmärkta bär? swa söth
oc dyr lokt, at hon owergik alla dyrbärs lokt Lg
3: 446.
dyrgnngn, .?e diurganga.
dyrhet (-heet), /. dyrbarhet, timans oskattelika
dyrheot Su 237.
dyrk,/. och «. (se afgllþa dyr k) 1) dyrkan.
vände atar af villo tel Jiora (gudarnes) dyrk Bu 494.
ban är dyrk wärdher (dyrk wärdher möjligen att fatta
ss ett sammansatt ord) Bil 534. til the helgho kirkio
ok gudz dyrk ükilse ib S84. bödh . . . tholka
gudli-lika dyrk MB 1: 481. skullo tho hawa gudhi til dyrk
(för att dyrka el. prisa Gud) frwkt aff witnasto trä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
