- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
212

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dälder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dälder

212

dö|ieliker

rer. Sute. 1. 2: 69} simia hau loth sin hurra slot swa
brinna RK 2: 1044.

dälder, adj. [Jfr N. komp. dieldare] förtrolig.
johannes jhesu christi synderliglie oc dälde ven Cod.
Holm. A. 89 bl. 98 alf. af Rietz s. 111.

däldliet, fl. förtrolighet. omögelikct är i swadana
omgängilse oc däldhet länge bliffwa wtan siälennas
smitto LfK 155.

dälhot, f. förtrolighet, af sins brwdhgonia dälhet,
ok kärlek Spec. Virg. s. 220 anf. af Rietz s. ill.

(läiiiinn (demma. impf. dempde), v. [Fnor.
demina] — dämma Up, dämma, uppdämma. dempdo
Tp saa högan siöö MD 345.

dämpa (dempa. impf. dempde), v. [Mnt.
dampen, dempen] qväfva, dämpa, undertrycka, kom
eldben i takith paa forborgen och kwnne eij släckith
för än the dempde thet med waathe sengkläder IISH
20: 124 (1507).

däugla (-Ir), V. [Isl. dengja] slå, bulta, hambrane
hördos smidaudes, släggionar dängiandos Su 125. denge
thöm mz hambrom LfK 233. tycker at tz (hjertat)
denger oc bwltar LB 7: 234. werk som denger ib 282.

dällgulug (dengningh), /. slag, bultande, aff
. . . slelgionna (för sleggionna) dengningh Lf K 232.

därln (dörla MB 1: (Cod. B) 535. dorla ib
133), adv. [Jfr Isl. dælla. Möjligen har det
Fornsvenska ordet ursprungligen haft formen dä Ila, i
hvilket fal! därlo kunde vara en bildadt efter
sådana adv. som görla, varia o. s. ».] till äfventyrs,
möjligen, ther aff matte därla wardba affgudha MB
1: (Cod. B) 490. gudh forbödh os at äta aff thässo
trä, ther til at wi skulom ey därla (Cod. A warla
144) dö ib 538. ib 532, 533, 534 (på två ställen), 535
(på tre ställen), 543, 545, 548, 550 (på motsvarande
ställen har Cod. A diärware 48; näplika 59; tildirwas
71; tildirwis 75; wanlika 88, 89; intet ersättande ord
91, 322; swa 160; warla 182; ma wäl ske 245; tydligen
har den som skrifvit Cod, A, åtminstone till en
början, ej rätt förstått ordet, hvarför han dels
öfver-hoppat det, dels oriktigt återgifvit det; riktigt synes
han dock hafva uppfattat det s. 88, 89, 245; för öfrigt,
enl. uppgift MB 1: 568, i Cod, B af detta verk alltid
därla, dörla för wanlika i Cod. A). Jfr dlärflika
och görla.

därva (darffua. -ar, -adhe), ». förderfva.
offgirugh hogh därfwar marghin man Al 2970. RK 2:
8570. iak darffuade ther sa mougeu man ib 3: (till. om
Chr. II red. B) 6205. Jfr fördärva.

därvilse, n.T förderf, deruilse almogans bådhe
til lif ok godz KS 5 (11, 6). ib 57 (144 , 63). Jfr
fordörvilse.

däva (-ir), v. fukta, vattna, fran flodhenne som
däffwir äller wathnar egypti landh MB 2: 36.

däver, adj. döf ven, fuktig, våt. MB 2: 42. PM 11.
dävin, adj. = däver. PM 11.
dödha (-adher), v. [Isl. deytfa] 1) döda,
dräpa, for qwäld vil iak mik siälfuer dödha FI 391.
war sanctus iulianus plaghadher oc dödhadher Lg 3:
220. 2) döda, förklara kraftlös el. ogiltig, wi . . .
hafwm dödhat och tiil enkto giorth all the breff
SD NS 2: 107 (1109). Bir 5: 137. hafuom wi dödät
oc ogildat all the till thalan FH 2: 109 (1437).

dödhaktoghet, /. stelhet, lamhet. Hydho all
dödh-aktoghet aff alle handenno Lg 3: 267.

döþardugher (dödþar- L. döder-), m.
dödsdag. til dödor dag Ht FH 1: 167 (1508), 174 (1506). til
döder daga ib 294 (1509).

döþborill (-burin £.), adj. L. dödfödd, dödhborit
barn Bir 3: 56.

döþe, »i. [Isl. dauSi] L. 1) död. han do
bradbum dödha Bil 385. abraham gråter . . . henna
dödha MB 1: 202. ib 415. at ban vp stoþe af döþa Bu
52. ib 102. Bil 104, 118. Bo 120. MP 1: 120. PM
xxxvii, XL v. slo hau til dödha Iv 2702. A! 5077,
5142. 5179, 5472, 5551. RK 3 : 965. reeff han til dödha
MB 1 : 230. dömpdir til dödha Lg 95. dö skyt
ävärpe[li]kom döþa Bu 128. 2) dödlighet,
bortryckande genom döden, then skadha ther ij mondon fa
aff them stora manna dödha Al 3709. tha wardher . . .
vnga manna dödho lv lxxx. tha wardher . . . kommga
dödhe ib. wardher . . . mykin quinno dödho oc konuuga
ib I.xxxi. — dödlig farsot, huru miskunnelica hon är
gömd j thässom dödha Bir 3: 325. — Jfr baril-,
bradh-, by-, fii-, hösta-, mau-, o-,
skämdar-döjie saml dödher. — dödha ar, n. stora dödha
ar, det år då den s. k. digerdöden härjade, a stora
dödha areno SD NS 2: 227 (1409, i vidim. af 1413).
— dödha dagher, m. [Is/, dauiadagr] dödsdag, tha
hans dödha dagher komber MB 1: 415. KL 216. tiil
dödedaaga BSH 5 : 572 (1517).

dödhelika (dödlica. dödherlika), adv. [Iil.
dauiliga] 1) dödligt, på sådant sätt att döden
måste följa, mantzins likame war natwrlika dödherlika
skapadher MB 1: 125. — på ett sätt som medför
et. förtjenar döden (särsk. den eviga), synda dödlica
MP l: 49. än thot han synda ey dödhelica Bir 3:
107. ib 1: 24, 4: 142, 155. MB 1: 145, 146. VKR 30.
the opforo dödhelica oc syndelica til världinua hedhir
Bir 2: 42. 2) dödligt, förskräckligt, i yttersta
grad. swa dödhelika qwalde Su 183.

döþeliker (döþelekar. dödhelikin.
dödhe-liken. dödhliker. döþerliker), adj. [isl. [-dauä-ligr]-] {+dauä-
ligr]+} 1) dödlig, död underkastad, wi ärom alle
dödhlike SD ND 1: 485 (1405). ib 2: 116 (1409), 117.
vtan gu5> vare döþelekar äldre vare människian
u-döþeleken Bu 140. huru formatte dödhelikin at see
odödhelikin Bir 1: 92. ib 170, 3: 181. i thzta
dödhelika liffuet Lg 3: 274. hwa aff thera bläste fik
hau war genast dödhelik (döende) Al 5048. 2)
dödlig, död medförande, varkunna vars horra pinlike
oc dödhelike korsfästan Bo 180. Bir 1: 354. for
dödelike soot RK 1: 2948. daradh af the dödhelike
(förderflig) dyrkan Gr 286. aff allän döþerlik owinscap
SD 1: 668 (1285, gammal afskr.). — dödlig, som medför
den eviga döden, är iak (Jungfru Maria) the som
aldrigh giordhe synd antiggia nadhelika älla dödhelika
(mortale) Bir l: 330. ib 193, 3 : 31, 468. MB 1: 143, 144,
145, 146. Bil 830. KL 203. MP 1: 49. Su 321. Lg 400, 417.
thz wardhor nadholiket i skrifftamaloin soln dödheliket
war i gärniiiggene lf K 80. saker til dödhlikan last MB
1: 336. mango diäfla fölgdho kanukenom girnandhis
at finna liakot dödhelikit j honom Bir 1: 321. — Jfr

odödkellker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free