Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fris ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fris
338
from bor
235 (1403). beincto niclisson oc lians arfwm all thänno
forskrifna godz oc ärfdhaluti, laghfull oc fr i i athalda ib
172 (1402, gammal afslcr.). bcincte niclisson oc hans
arfwm friit oc hcmolt halda alt thot jac ärft liafucr
ib. prost matisse oc hans ar|fwm all thcssa forscriffna
godz fria oc ohindiadha tiläghna (ad aypropriandum
... el ad assig nandum) medh allo fridhelike oc
roliko äghelikhet SD 6: 168 (öfvers. fr. 1441; fria
kan här fattas ss inf.), ib NS 1: 45 (1401, nyare
afskr.), 534 (1406), 2: 291 (1410). dumdom wi . . .
godzot fast oc friit wndher sanctc henrik ib 1:
429 (1405, gammal afskr.). dömdes agata i portas
sin fäderne och moderno igen ok ffri for henric
laurisson Bt Fil 1: 130 (1506). dömdes knwt
towro-laynen i (l) karp land ffri mod aarswexten aff lauris
kandaia ib 131. dömdes lauris kandaia syn wtmarker
och fiske watne ffri aff heuonemishy ib 132. dömdes
lasso nilisson ... sin lough kniff ffri och igen . . .
wtaff mattis henricssou ib 138 (1507). swerigcs rike
friith ater fa RK 2 : 4591. for borcholm är fritli j
mina hendo ib 7702. ib 1731, 9591, 3: 3235, (sista forts.)
4347. ath bo tal a j kölnisk wikt fryi iijM [3000] lödhogli
mark ok feinty ib 1: (sfgn) s. 172. 11) fri,
frikänd. med prep. for. dömdes . . . ffri for the» nian
drap som hann war forwitadh BtFII 1: 146 (1506).
dömdes henric persson . . . ffri for the klagemaal ib
138 (1507). 12) fri från fara, trygg, i sit fria
fologha behald at fara BSII 1: 187 (1386). ib 223
(1507). 13) frimodig, oförskräckt, hurtig, glad. ti
ini tu liua medh myklo tröst, fri ok gladhr ok oräddr
KS 23 (55, 24). siuuda daghon var hon iain faghar
ok fri som första Bu 511. thz sihwalua bordh ok
thz komparui ther allan tima var swa fri Fr 20.
ib 554, 1234, 1626, 1796. Iv 444. vnge raske liälada
frii RK 1: 1653. war saa frij vtj sit sin ib 2: 8636.
hans hogh war frii ib 3: 39. war ey swa frii ib 1:
2292. belafir ok fru ftoria värö äkko fria Fr 2428. ib
2614. •— med gen. tliäs arom wi fri Al 6714. — n.
frlt, adv. utan inskränkning, tlietto forscrifne loffue
vij . . . fryt ock quitt obrottelige at holla SO 33. —
fritt, obehindradt, sitt frclsso quit och frijt niuta
SU NS 2 : 244 (1410, nyare afslcr.). frit skolo tho thz
teden föra RK 2: 9586; på dessa ställen kan dock
ordet fattas adjekliviskt. — Jfr O-, tol-frir.
fris (friis, -ar), [Isl. frfsir, m. pl.] Fris,
innebyggare i Frisland. han wart släghin i häll aff frisa
RK 1: 586. — ss tillnamn, jönis skreddare som kallas
friis ath vidhirnampne Fil 3: 125 (1458).
frisnilllikn, adv. fritt, öppet! kennis witerlika och
frisamlika SI) NS 1: 232 (1403).
friska (-ar, se upfriska. -ir), v. uppfriska.
luktin aff törro rosir friskir hiärneu Lli 3: 61. Jfr
upfriska.
frisker (n. frist LB 3: si; Lg (Cod. D) 997.
friikxt ib (Cod. C)), adj. [Mnt. vrisch] L. 1) färsk
(om vatten), innan alscona watne friscu ok saltu BU
388. Lg 997. 2) frisk, rask, kry. han vardh sua
karskir oc friskir af sik Pa 20. thz som är synder
slithet ok döt thz gör tw frist ok liffuendes LB
3: 8i.
frisillft (fresma), /. [Ar. frisma] varblåsa. aff
ene frismaa fik ban the sooth RK 2: 7328. bwlin mz
boldom oc fresmom Lg 3: 72G.
frilorgll, ». fri torghandel, tordaghär skal wara
tyswiir i hwarre viku . . . med allo frälse þy som
alle andre köpstaþa haua. þe som fri torgh haua SD
5: 639 (1347).
friäls, se fräls.
frodher, adj. [Isl. fróír. Jfr Mnt. vröt] kunnig,
lärd. tho ware mykitli i werdonno frodho MD 11.
frokoster, m. [Mnt. vrokost] frukost. SO 13, 31.
frokoster skal hallas ib 16. skal ban göra frokosth ok
allan annan räth ib 18. ib 17. giffui engin frokosth
ib 62.
fronia (-ar, -adhe), v. [Mnt. vromen] vara till
fromma el. nytta, hjälpa, gagna, som . . . wil froma oc
kan MD 185. jägharahunda kostha mer än the froma
Ber 292. Va 46. — med ack. el. dat. thu mat mik
ok swa litith froma Iv 130. hwat fromadhe konung
crasius alla hans rikedoma ST 482. huat gagna thz
ällir fromaa thorn thz höra Bir 4: 49. thz fromadho
hanne moor än mik Iv 2716. Al 5982, 6517. ST 151.
rijken thz jnkte fromar RK 2: 427.
froilia, f. 1) duglighet, styrka, tapperhet. vtan
mik hiälpcr idhro (trol. för idher) froma Fr 2210.
ib 1846, 2163. 2) lycka, forsökia sina froma Fr
1646 (kan föras till 1). — Jfr fl OlllC.
froniber (fromer RK 1: sso, 3: 92. froom.
superi, fromaster. fromerster: fromerst PK
22o)j adj. [Mnt. vrome] 1) framstående, förnäm,
mäktig, stallit älla iätan hughna ey them som gärne
synas fromo j kirkionno (amantes primat cathedras
iu synagogis) Bo (Cod. B) 345. som äkke vilia gaa älla
vmganga vtan mz thum störsto oc mz thöm fromasto ib
(Cod. A) 233. the liögxsto oc fromasta i mino palacio
Bil 598. hwi löstir thik at höra värlzlica manna gerninga
ok froma manna strklhir (bella procerum) Bir 3: 53. ib
76. VKR ix. aff minom radhom ok minoin mandoom
iirin ij wordhno riik ok froom Al 4236. 2) duglig,
rask, manlig, tapper, käck. hiolt sik fromastan j
stridhom KL 82. j sins herra stridh frombir (strenuus)
Bir 1: 67. ib 68. mykyt fromo riddara KL 370. Bil
606. een tromber man lian ij vapnom är Iv 2390. han
är konungx son badhe viis ok froom ib 1536. ib 2156,
3603. FI 1829. Fr 1230, 3126. Al 452, 462, 2140. RK 1:
393, 675, 793, 837, 880, 1384 o. s. V., 2: 3901, 7207, 7273.
MB 2: 155, 223 o. s. v. Su 34. Lg 436. lian trösto tho
a sina händer fronia Iv 785. rönter til froma
gär-ninga KS 6 (12, 6). ib 78 (193, 85), 80 (197, 87). 3)
förträfflig, utmärkt, god. war fromer herro baadhe
tiil raadh och daath 11K 3: 92. hans hwsfrv war
bada wän oc from (vitr ok vinstel ok allra kvenna at
ser gaf bezt um alla luti) Di 12. antiocbus kalladhor
illustris. som är frombir oc iidbel MB 2: 218. liknadh
widh liwsit fins hon (a: snillen) stürre oc fromaren
Su 12. medh . . . fromum rådhom KS 59 (147, 65).
thera bygdher waro äller fromerst til korn PK 220.
4) präktig, härlig, vtan stadhin war een frombir
lustelikin rosiu gardh ST 420. j bimmerike biir han
crona froom MD 313. S) god, såt. wnderstundom
waare the wenner froma RK 3 : 2041. 6) (i sedligt
hänseende) bra, god. göra . . . fromz (probi) inanz
gärninga Bo 30. fromum ok dygdelikum mannom KS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
