- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
339

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - frome ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frome

339

31 (80, 33). iir oc nakat thz i os som fromt thikkis
vara thz tocm vij Bo 39. idhnadh dygdh är klararo
oc ii thiis fromaro (probatior) at hon är mora
kost-wardh ib 109. oeth frompt oc högt hicrtha spör oy
stort optor quimia gärning Ber 290. — sa epitheton
urnans, frome män oc hoskodhno SJ 89 (1439). 7)
from, gudfruktig, tiisso iirw the fromo männeno huilke
horran haffuer sik atherhahlit som oy bðgdho sin knii
för affgudhät baal Su 61. BK 1: (Yngre red. af
Ut K) a. 276. — Jfr iiÍMlfroillbci’.

frome (fromme), m. [Mnt. vromo] L. 1)
duglighet, styrka, tapperhet. ij skulin thorn vakta mz idhan
froma FI 1618. thöm ower koma mz thin krapt ok
thinom froma h 4422. ib 1848, 2356. Fr 31, 542, 758. 2)
gagn, nytta, fördel, fromma, hiolparädhe, the honom
kvnna koma til skadha öller mik til froma SD KS 1: 642
(1407). ib 2 : 6 (1408). at han kunde ther engin froma
oc inkto gaghn göra i thot sinnedh Ansg 227. ther af
kan honom ängin fromo tiluaxa Bo 88. någon froma
ffaa mz last eller vranga doma Ml) (S) 259. likeno
til tröst ok froma KS 58 (145, 63). Iv 4057, 5653. Fr
640. RK 1: 128, 383, 801, 4468, 2: 1499, 3565, 4115, 6776,
7160. MB 2 : 384. —■ förmån, lycka, takka gud for
thon fromma at han kunne mz liffuit thädhon komma
RK 2: 7040. höriadis them iiimber oc cngon frome ib
3287. 3) aeger, segerpris. tlia fa wi froma Al
2011. froma taka ib 9502. HK 2: 1029, 2823, 6021. han
foor thüdhan mz sigher ok froma Al 1159. ban reedh
swa hcem mz storan froma ib 667. skal iak mäd]ler
sigher koma öller ey in til macedonia til mit
fitdh-ernis land mz froma oc priis ib 7615. tho vorffuo
ther priiss oc storan froma RK 2: a. 348. — Jfr
froma, f.

fromhet (-heet), /. [Mnt. vromheit] 1)
duglighet, tapperhet. liwar är nw thiin fromhcet bald Al
8326. ib 848. Bir 3 : 408. ST 520. 2) godhet,
förträfflighet. tedlie ban änga the gärninga tlior teddo
fromhetz oc mandoms hop Bo 30. ib 58, 129. 3)
förmån, lycka, mik til godho Ukko ok fromhcth
Jr 103.

fromlika, adv. [Mnt. vromeliken] tappert, froinlira
stridba Bo 187.

fromlikcr, adj. [Mnt. vromelik] tapjier. Su 121.

fror (fro. froo. nom., ack. pl. fro. froo), adj.
[Jfr Mht. vrö, äfvensom Mnt. vrolik] 1) glad,
munter, han var ij sit hiärta fro Iv 1656, 2391, Fr 133.
göro thorn alle fro RK 2: 3759. ib 5678. ther war
mangon man blidh ok froo ib 1: 2543. gladh ok fro
Iv 4029. Fr 38, 770, 2354. It K 2: 3822, 6645. hans
thiänara ... äro gladhy oc froo ST 134. fro är frälsis
framgang (mitis ades pueris si libertate frueris) GO
537. — med gen. thiis är iak badhe gladh ok fro Fr
2818. — med ack. alle waro thesso thidindhi fro Iv
(Cod. D) 618. 2) hurtig, rask. the äro starke men
ok ff ro Ml) (S) 960.

frost (fröst Bir 1 : 258; IiK 3: (sista forts.)
5798, 6142. först), n. f/s/, frost] L. 1) frigus,
ge/u, köld, frost; äfven frost, rimfrost, frusen dagg
el. fukt. riidhis hwarce kyld äller först Al 1863. döö
af fröst (frigore) Bir l: 258. i . .. swa storo frosto Bo
13. starcht frost Fil G: 89 (1496). aldra kaltastir
swa som frost (gelu) Bir 1: 86. hagbcl oc frost Iv

469. frost OC snio hnghil ok iis ib 6:v>. Bu 489. Kl. 105,
175. Bo 194. Bir 1: 276, 277, 3: 56, 463. RK 3: (sista
forts.) 5798, 6142. 2) frost, kylskada, kylsrulst.
thz liim ther frost iir i LB 5: si. om gamalt frosth
är i beon ib 7: i. for saaro fötber, ther frost er ynnan
ib 139. frost i ben oc föter ib 288. tod . . . drager
vt frostit ib.

fru (frua FI 33; Iv 138 o. a. v.; Fr 1053 o. a. v.;
-an Bil 267. frwa MB 1: 32, 46; -o ib 233. frwä.
fruwa: -o MD 94. frugha MB 1: 89 o. a. v.; Fr 1208;
Iv 903 o. s. v. pl. frur. fruor. dat. frwm MB 1:
397), f. [Mnt. vrouwe, vruwe. lsl. fru] L. 1)
do-mina, herskarinna. hauando mik for sina frw ok ey for
husfru Bir 3: 284. han kallade fatikdom sina fru Bil
801. ib 80o. Bo 66. wili iir frwa sinna gerning MB 1:
32. ib 46, 89. Bir 2: 190, 267, 3 : 454. Ml) 94, 96.
giordhe tik til ena fru ower alla wärldenna croatur
Lf K 140. — fru kallas drottningen af undersåtarne
och af hoffolket. war kära fru, drotning margarota
FM 22 (1389, nyare afskr.). höwisman ii
östragöt-lando, aa mina frughu weghna SD KS 1: 527 (1406).
min frw drötningh margarota ib 17 (1401). war kära
frwä och modher drötningh margaretha ib 2: 62
(1408, i ett bref utf. af Kon. Erik), thz thykker
minne fruo (drötuinginne) swa Iv 95. ib 136, 138,
149. — riksföreståndarens gemål af dennes
underlydande. jach fech myn ffrvs scriwelse FM 510 (1511).
— den förnäma matmodren af tjenarne och
tjena-rinnorna. MB 1: 233. hon vilde ey sina fru at sky Iv
1240. miin frw hafuor fangith swa mykin sorgli ib 790.
ib 977, 1006, 1095, 1098. min kära frw latin idhra qwidha
ib 1100. ib 1120, 1127 o. s. v. — fru nyttjas ss
benämning på Jungfru Maria, världinna frw (domina cæli
et terræ) Bo 219. waar fru (Jungfru Maria) Bu 3. ib
6, 7 o. s. v. af värö frwo sancta marié Bir 2: 335.
wara frughu closter ii aluastrum SD KS 1: 526 (1406).
varra fru fözlo daghar (Marié födelsedag,
Mor-messa, 8 Sept.) Bu 23. — varra fru daghor (vara
fru doghor, varfrudagher), högtidsdag firad till
Jungfru Marias minne, äpte varra fru dagh þrom vikum
for mikialsmiisso (Marie födelsedag, 8 Sept.) ib 523.
äptor warfrw dagh som foro michels mcsso kombcr
(d. s.) FII 2 : 6 (1374, nyare afskr.). varfrw dagh
. . . then öwermeer om höstin är (d. a.) RK 1: 3576.
tiil warffru dag j höst (d. s.) LB 2: 62. varfrw dagh
ther ywer meer (d. s.) RK 1: 2540. tliär epter vm
warfrw dagh (d. s.) ib 4284. innan sidhermo wara
frw dagh (d. a.) SD KS 1: 450 (1405). a vara fru
dagli gen pascnni (Marié bebådelaedag) Bu 166. äfter
wara fru dagh wm warena (d. a.) Bil 457. ffran varffru
dag j ffasto (d. a.) LB 2: 62. xii daga opther varffru
dag j fasto (d. s.) thz or nonas aprilis ib. ib 63.
Bil 719, 880. innan wara frw dagh dyra, som kallas
assumptio mario (Marié himmelsfärd, 15 Aug.) SD KS
1: 378 (1404). om varffrw dagh dyro tydh (tiden omkring
Marie himmelsfärd) FM 641 (1515). — varra fru aptan
(vårfru-), aftonen el. dagen fore en högtidsdag firad
till minne af Jungfru Maria, wara fru aftna KL 92,
93. vppa warfru apton anunciacionis (dagen före
Marie bebådelsedag) SD KS 1: 558 (1406, gammal
afskr.). pa varfrv aptan sidhermoor (d. v. s. 7 Sept.) FM
336 (1507). — varra fru nat (vårfru nat), natten till en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free