Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - fögha ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fögha 377 fíig-hlnro
med all hofva?) Iv 4361. skal hon . . . thiäna idher
. . . som hon vare idhuv thärna til alla fögha ib
52h9. 4) skicklighet, konst? then mwr är gör
til füghä (skickligt, väl) FI 972. 5) passande
tillfälle, lägenhet, han kunne äldre fa the fögho Al
9925. 6) måtta, måttlig storlek, hans örs thz var
til fögho (måttligt, lagom) stort Fr 143. 7) skick,
lag, ställning, han gat, thz komith ij the fögho (han
lagade så) at the swa ower eno drogho Al 635. —
Jfr ofiigllft, samt fogha. — fögho man, m. 1)
måttlig el. hof sam man. MB 1: 112. 2) fintlig el.
slug man. thz war en fögho man Al 9913 (på båda
de aif. ställena kan dock fögho fattas ss adj.).
fögha (fögho. föghe), adj. [Mnt. voge] 1)
passande, lämplig, foro the ... til een annan fögha
stadh FI 715. mz fögha ordh tho vntfingo han Iv 1739.
Ml) 34. hon badh tha mz fögha sinne Fr 821. ij thz
bestå gull . . . värö the (stenarne) lagdhe mz fögha
sinne ib 928. iärnlänkior värö ther bundna fore mz
mykith list ok fögha sin ib 1537. vntfingo the fru mz
fögha sinne ib 1558. 2) sinnrik, artig, behändig,
jintlig. hon (grafven) war aff en amatist ful rikelika
giordh mz fögho list Al 3400. ib 4579. tho äro ther
satte mz föghe list Fr 386. ij thz vatnith ren ii inan
lindor dyra stena . . . adamas ole amatist borillus mz
föghe list (på ett prydligt sätt) FI 1099. thz giordhe
hon mz fögha listä (med mycken konst, med mycken
skicklighet) Iv 3825. ib 5307. Fr 122, 577. 3)
måttlig, måttligt stor. thera (ormarnes) öghon waro som
mullögha the lyysto swa som lyktor fögha Al 9584.
lotho sik nöghia at föghe rikt RK 1: 1145. 4)
ringa, föga. thine rikedoma the woro fögho Mlt 62.
är thet gansth fögha BSH 5: 13 (1504). gaff han paa
byscops jöns fögha akth RK 3: 1347. ib 1369, 3312,
(sista forts.) 4449, 4578, 4840, 5385, 5408, 6016, 1: (till.
t. LRK) s. 233. HSH 20: 57 (1506). — n. adv. föga.
thorn giik fögho bäthor i handh II K 3: 2994. ib (sista
forts.) 5802. — Jfr oföglin.
föghati (fögheti. föghöti. föghti. fögthy.
fögdi), se foghati.
föghdheri (fögderii. fögderij. fögdery), n.
[Äldre Dan. fögderi] fögderi, fogdeämbete, aff sitt
fögderij iag honum dreff RK 3: (sista forts.) 5852.
ath jak skulle anamma thet fögderii BSH 5: 591 (1517).
— fögderi, län, område som förvaltas af en fogde.
staa the i sammo slottzlag och fögdery BSH 5: 420
(i5io). — Jfr foghati.
föghelika, adv. [Mnt. vogelikon] på ett passande
sätt. at han tali föghelika ok hofsamlika KS 45 (114,
48). ib 24 (59, 26). Jfr Ofiighplika.
fögheliker, adj. [Mnt. vogelik] 1) passande,
lämplig, tin födha se f<\ngelik ok fögelik KS 24 (58,
25). at hans män hauin renan kost ok föghelikan ib
42 (l09, 45). 2) skicklig? föghelica (lämpliga?
behagliga el. angenäma? Bures ed. fröghdelika 55) lekara
ok sangara KS Fragm. 14. 3) täck, behaglig,
intagande, swa war hon stolt ok fögelik RK 1: 619.
4) måttlig, ens mans natura hauer ympno af fögbelik
ting KS 46 (118, so). — Jfr ofögheliker.
fögliia (fögha. föge Di lso. föia. föya. pres.
-ir. impf. fögdhe. fygde Va 14. fögade. fögede.
part. pret. -dher, se ho-, in-, sam-, saman-,
Ordbok.
til-föghia. -adher. imperat. fögh Bir 2: 95; Ber
3, 273), v. [Jfr Mnt. vogon] 1) fuga,
sammanfog", förena. gingo al stykkin ok benin sainan ok
fög-dhos til sinna lima KL 55. gudz son wille fögliia sina
gudhlika natura widh wara natura MB 1: 506. föghiom
os ok ämuäl samanbindom swasom mz threm ropom Bir
3: 437. ib 2: 95. the thry hwalffuen . . . skulu föghias in
til klärkanna chor ib 4: 83. fögdho (spände) köna for
wagbnen Ber 23. 2) lägga samman, lägga i
förvar, lägga i beredskap, biIdl. ma hon (blygsamheten)
väl föghias ok swa som i skywl lagdh homelika mz
thik gömas ther til hänna timo atirkombir Ber 257.
3) bringa, föra. medli samma böör och wedher edhor
gudh fögedo tijdh nidh til kronabeck BSH 5: 56 (1505).
— visa. hon fögde honom fra sik mz fager ordh Va
34. 4) bereda, åvägabringa, låta ske. et vnderligt,
tekn gudh tha fögde RK 2: 6611. 5) bereda,
förläna, gifva, wisasta mestara som gudh haffwer fögat
wisdom och förstaudilsse PK 219. ath ban betale the
sama sin gäll . . . nar gudh föghcr honum magt eller
iimpno till FH 5: 29 (1465). gud alzmechtich föglie
allés edro herrcdömer eth got samraadh BSH 5: 56
(1505). om gud . . . mik föger liffuandes igen koma
ib 4: 196 (1495). 6) foga, styra, laga, ställa, när
konnin ij thz fögha swa at iak thän riddara sea ma
Iv 1278. at världin hafdhe thz föghath swo ib 1657.
Fr 2129. FI (Cod. B, C) 932. Va 14. BSH 3: 4 (1449).
MD (S) 243. Il K 1: (sfgn) s. 184, 2 : 8343. rikens
raadh fögde thz annorlund ib 825. the fögde thz
tha vti thz lagh (stälde det så) ib 1680. ib 3966. gud
han fögade toch sa thäro ib 7897. Di 180. föia alting
til thz bestå MD (S) 219. tha gud föglier at tilfello
kan kome til föret FM 291 (1506). ner gud föyer, wij
til ider komma BSH 5: 18 (1504). vij fögom iders
herrodöme til vetandes (låta veta), at wij äre . . .
gansca illa oc hardeliga bekymbrade medli richesens
tionde ib ll (l504). 7) förordna, engelbrect the ther
til fögdhe HK 2: 1616. 8) foga sig (i), bida,
vänta? han skulde thz (hornet) bläsa ok föghiande
vara FI 728. 9) opersonl. passa, föger thz voll
SO 77. til thäs time är ok thik väl föghe ther
vm tala Ber 258. — fögliia sik, 1) foga sig,
sluta sig, ansluta sig. iohannes fögdhe sik in til
hans (ejus lateri se jungens) Bo 171. the wille siik
föghia tiil k cristierns makt RK 3: 2014. 2) göra
sig i ordning, laga sig i ordning, fögh (compone) tllik
höfwisklika til aat liggia Ber 273. 3)foga sig, hända.
kan thz väl fögbia sik swa, at iak ma hänne ater fa
FI 932. — föghia til, förena, förbinda, med dat.
och ack. fögh ey til (adjungas) ont tfngh godhwm
Ber 3. Jfr til fögliia. — Jfr be-, in-, sam-,
saman-föghia.
föghilse, n. pl. och f. Jfr gam-, sainan-,
til-fögliilse.
fögh isan (-ar), m.? [Jfr Mnt. voisàn] fasan?
akirhöns oc fdghisana ST 421.
föglllare, m. [Mnt. vogeler] 1) fogelfängare.
liknas . . . vidh . . . föglara Bir 1: 51. är han likir
föghlara som pläghar sötelika bläsa ok sionga j pipo
ib. han är ok likir föghlara ib. 2) ett slags kanon.
the xiiij föglara wilndo alla mot then nörre sida RK
87
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
