Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - grevinna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grevinna
423
griper
enum groua (centurioni) ib 328. grop diäfwlin en lians
(kejsar Ottos) grena (comitem) ib 114. — (?) ss
tillnamn. petrus greui Sl> 1: 246 (1225). — Jfr borglia-,
här-, mar-, mftie-, stupo-, täiupla-, undir-greve.
— greva dome, «. L. 1) värdighet ss greve,
böþ hanom faþarnes grena döino ok römska raaz
hed Ii i r (potestatem prafecturce tuæ et consulatum
generis tui) Bu 489. 2) grefskap. Lg 3: 691. —
grevaskap, n. [Mnt. greveschop] grefskap, distrikt.
thry hundradlia greffwaskap MD 196. jnnan samu
grefwaskap (uno vico) Bil 373.
grevinna, f. [Isl. greifinna. Jfr Mnt. graivinne,
grévinno] grefvinna, hustru till en greve. ST 467.
bötte han enne grefuinnu (uxore tribuni) siuke Bil
325. ib 835.
griþ, /. L. Jfr graf).
grima (gryma), /. [Isl. griina] 1)
capist-rum, grimrna. thräng alla them i betzle oc grimo
som äkke nalkas thik Gr 273. bätra iir swltin hästir
än tooin gryma GO 296. ib 786. Ber 18. 2) (jfr
Sv. dial. grima, strimma, fläck, i sht i ansigtet, samt
Fdan. adj. griinet) strimma, fläck, genom barkens
borthuggning åstadkommen ljus fläck på ett träd f (se
Rydqvist 4: 58 not), i latiniserad form. gangam . . .
iuorunt &. grimas ueteres innouauorunt ... & sic de
teldra in teldram. do grima in grimam sunret vel
opret SD 1: 247 (1225). — griiuu l|in]ier, m. L. —
grimu skapt, n. L.
grimber, se grymber.
grilla? v. grinande (sannolikt för girnande; mot sv.
ställe Cod. C.: girnandho 996) Lg 343.
grilld, f. [As/, grind] L. af spjälverk el. stänger
gjord dörr el. port; grind, alt mit godz . . . warande
innan gardz ok grindha SD 4 : 646 (1339, nyare afskr.).
hnat jnnan er grind ok gardzlid RK 1: 463. TB 77.
—• gallerdörr, galler, aldrig annorledhis inaa talas j
clostreno mz wärdz folko wtan widh griudoua (ad
crates) Bir 4: 60. — dörr i allmänh.f the rumen
sculu swa starkligha aatirteppas oc uicdli grindom
laasom oc windoin bowaras VKR 25. — kyrkodörr.
scal hon koma op j kyrkiona . . . oc staanda widh
grindena aasiidhis j noghrom qiiiimelicbom stadh VKR
22. ib 48. Lg 3 : 428. T K 269, 270, 272, 274.–Jfr aker-,
iärn-, qvi-grind. — griuda skiui (-skyl), n.
L. — grindasta]ier, m. L. — grinda stolpe, m. L.
griuda, v. L.
grip, n. (.V. grip] 1) grepp, sätt att gripa, thera
klöör hafdho ful liwast grip (grepo mycket hvasst, voro
mycket hvassa) Al 9586. 2) ögonblick, stund! (jfr
Norska tak, Skånska tag), swenin skämdis j samu
gripi BU 697. — Jfr handgrip.
gripa (grypa. pres. -er. impf. grep. greep.
grepp RK 3: (sista forts.) 4975. pl. gripu. gripo.
grepo Ml’ 1: 329. part. pret. gripin. grippen RK 1:
(sfgn) s. 186. kripin: kripne Ber 88. grepin:
grepit RK 2: 6927; grepne ib 9359. greffuin: -ith
BSll 5: 483 (1511, daniserande). refl. pres. grips,
grifs), v. [Isl. gripa] L. 1) gripa, fatta, taga. med
ack. grep handom likbarenna Bu 15. greep kiip KL 215.
grep styrit mz makt Bir 3: 177. fingo thz (trät)
grypa ther thz flöt Bil 89. grep barnet v liänua knä
Bu 25. grep siälena af diäulenom handom ib 171. vi
skoloin gripas (rapiemur) i skyno op mot cristo i
vädhrit Bo 107. nar hiärtat grips vtan sik (rapitur
extra) Bir 3: 171. gripin alf swa storum reddogha
ST 61. — med prep. grep handom gen suerþeno Bu
26. grep mot honum swa skiwtelik Fr 1007. hon griper
mz bade händer till detzleff Di 93. — abs. gripande
foghla (roffoglar) Bir 3: 42. Ber 153. — gripa,
fasttaga, fånga, lät gripa klärken Bu 166. ib 26, 525. Bil
111. gripa . . . hans sial ok wald föra tel häluitiz
Bu 8. MP 1: 329. RK 2: 6927, 9369. liaffue
groff-uith fraa benth laurensson vij (7) karle BSH 5: 483
(1511, daniserande). han varth sielff grippen till fanga
RK 1: (sfgn) s. 186. PM 34, 35, 36, 40. manga grepp
han till swereges riike RK 3: (sista forts.) 4975. —
gripa hand a (up a), gripa, fasttaga. somliko gripo hand
a honom Bo 181. härin grep handli oppa antiochum
oc liseam MB 2 : 240. ib 24S, 279. — bemäktiga sig,
intaga, gripu ierusalem mz mäghin Bu 496. 2)
öfverraska. at myrkin skulu os ey gripa Ber 154. ib
204. — ertappa. var gripin i hoordom Bu 159. MB
1: 370. — fånga, intaga, tjusa, manzens hwgher grifs
mz syninue Ber 80. — insnärja? nar thz (hjärtat)
i them (jordiska ting) wäfs, tha grifs thz af thera
fa-fäugo i thera wmsorgh Ber 224. — fånga, snärja,
beslå, villo gripa varn herra ihesum ij ordhom Bo
149. 3) fatta (i andlig mening), begripa, kan . . .
ey thin snille grypas älla vpletas Bir 1: 172. gripa
them (0: mill ordh) ok vndirsta ib 196. vilia mz
skälom gripa ogriplikin gudh ib 2: ne. ib 22, 107,
216. KS 18 (45, 19). — gripa til sinnis, besinna.
verdens idors herredöme aluarliga tiil sinne gripa
oc granth göm giffua, liuat var brist är BSII 5: 12
(1504). 4) tillegna sig, antaga, huar en mail haldr
giärnt the sidhi ok thön wana the gripa i sinne yngsko
KS 51 (130, 55). 5) taga, få. annars griper ey
örlöghith godhaii iindlia PM 2. ath stridhon griper en
hedherliken oc seghorliken ändha ib. groep thet ålder
jngon godo ända FH 5 : 230 (1516). ti teth hauer
medh skiälum en ända gripit (har tagit slut med skälen f
på grund af skäl fått ett slutligt afgörande t) KS 73
(178, 80). 6) (med håg el. sinne) omfatta, vansamlik
at atirhalla aff thy hon gripir (a suis conceptibus)
Bir 2: 58. gör han mäniskiona . . . hardha j thy
ondo som hon gripir ib 60. 7) gripa (till), fatta
(till), med prep. til. gripo til värn Bo 120. vita enkte
til radz gripa (consilium capere) ib 174. MB 2 : 227.
griper swa til ordha (utbrister i dessa ord) ib 1: 232.
ST 398. — gripa HU, företaga, widh kwmblarwm grep
han en wäria RK 1: 3222. grop han optlia farlöst ti)
at sighia oc siongba theiina ordhon Su 22. — gripa
sik, 1) fatta tag (i), hon grep sik wt ij en
klenan quist KL 363. 2) fatta sig, vara sig själf
mäktig, min siäl formatte näplica gripa sik for glädlii
skuld Bir 3: 158. 3) (med det refl. pron. ss indir.
obj.) gripa till. at almogho gripo sik nokora tröst ok
wärio mote hans illom ilthäuoin KS 62 (155, 68).
(gripa . . . sik för skipa ... sik KS 39 (lol, 42).)
—• gripa up a, företaga, ä huat konungen gripo
vpa RK l: 396. — Jfr a-, ater-, be-, bort-, for-,
uin-, ut-gripa, samt o-, sorgh-gripin.
griper, m. Jfr a-, af-griper.
griper [pl. -ir), m. [Isl. gripr] L. värdefullt ting,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
