Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - griper ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
griper
424
grofsmidher
kostbarhet, hwar man wil hawa all siin thing godh,
swa som godhan häst, godha gripe, oc godh lihidho
MB 1: 414. — särsk. om häst. taker nokor vten lof
eller leglio häst eller skyuth annärs mandz, aaker,
rijdher, eller gör nokrähandä aawerknädh mädh gripe
theem SI) 4-. 466 (1335, nyare afskr.).
griper (griiper. -ar), m. [Mnt. grip. Lat.
gryps] grip. griiper oc öm MB 1: 359. the gripa
sia mz thera klöör Al 8717. ib 8703, 8713, 9092, 9093,
9096, 9098, 9105, 9117, 9138. ST 2, 278, 530. altaräbrun
med (broderad med) gripom af gul oc silke SI) 5:
563 (1346). — ss sköldemärke, han (konung Erik)
. . . hafwer thet låtit bortbebrefwa och besigla
hertuga bugislavo aff pomeren eller androm them
som gripen föra (motsv. Tyska red. har: andcrn dlie
den grijff voren s2J BtRK 78 (1434). — gripsklo, /.
gripklo, finger som gripsklöör värö the vräng Iv 272.
Bir 3: 65, 67.
griperi (-ar), m.f ett slags musikaliskt
instrument. aff bambor och aff pipa basun och ther til gripa
war a siön swa inykit skall Fr 2364.
griplika, adv. Jfr be-, o-griplika.
gripliker, adj. i stånd att fatta, manzens siäl
thu som är . . . ogriplik (trol. för griplik, capax)
fälikhetinna Ber 206. Jfr be-, o-gripliker.
gript (grift SJ) 5 : 562 (1346), 563. grilft Al
3393, 6425; MB 2 : 96, 245; RK 2: 8403; -er MB 2:
268. griffth: -er ib 267. -ir), /. [Jfr Mkt. gruft]
L. grift, graf, särsk. hvälfd el. murad graf. til
varrä grift oc läghurstap SI) 5: 562 (1346). iwi värre
grift ib 563. sprang wt w griptinne Bo 157. i tben
stadhin redhis thiin gript Al 8657. en hög skön grifft
RK 2: 8403. en graff (fossa) liaffuis j clostreuo
dagh-lika ypin swasom en gript (instar sepulcri) Bir 4:
39. liit ban thur om kringh vpbyggia septem
pira-midos. vij bögha griffther MB 2 : 267. graffwor ällir
griffter ib 268. Bil 457. Bo 224. Al 3393, 6425. MB 2:
96, 245. — griptar bakke, m. L. — gripta dagher
(griffta-), m. begrafningsdag. til thera griffta älla
iordhilsa dagh i iordhena Ml’ 2: 292. — gripta
stadlier, m. grafplats. MB 1: 203. — gripta sten
(grifta-), m. grafsten, lyften aff theuna grifta stenen
Lg 3: 211. ib 210, 223.
gripter (grifter), m. = gript. en graf hafwis
j klostreno daghlika ypin sua som een grifter VKR 82.
gris (griis. -ir), m. [Isl. griss] L. gris. swa
grymta grise äpte som gammal swin fyri GO 390.
swa giälda grise gainbla swina Al 8402. hwino rät som
nakro griise ib 9300. ib 1882. Jfr miolka gris. —
grisa sinlig||a, f. L.
grisla (grysla), /. [Æf». dial. gressla, grisla]
grissel, brödspade, redskap hvarpå brödet sättes när
det skall inskjutas i eller uttagas ur ugnen, ss tillnamn.
pädher grysla Fil 2: 99 (1433).
grislikaka, f. en med tillhjälp af s. k.
liand-grissel till g räddningsstället förd och vid ännu
glödande eld bakad kaka. lituparida (?) grisjlikaka VGL xm.
grislöker (griia lööker. greslöker), »>. ängslök,
allium oteraceum Lin. ? skogslök, allium scorodoprasum
Lin.t vilder hwiitlöök, som manga kalla griis löök LB
7: 242. ten vilde hwitlök som man kallar greslök ib 251.
gron (gro. groo. pres. gror. groor. part. pret.
groin: saman groit LB 4 : 339. grohin (n. pl.)
ib 3: 143. grogen (n. pl.) ib 2: 4i. grodher?:
athergroth ib 2: 58. grodder: athergroddom
Su 367), r. [Isl. grön] 1) växa, gro. ther groor som
hägnas GO 377. ä groor gaugande foth ib 718. alt thz
a iordhinue gro Al 7192. ä hwar gul i iordhinnc
gror ib 9377. al groande tingh LB 3: 17. al ting gro
ta i iordinna ib 19. gif at þinna pino sara suiirþ: ]>in
bla siþa ok bloþogh liär]i: naghlar giniim händar ok
fötar: groo ginum uiina hiarta rötar Bu 73. ängin
rätzl ij thera hiärta groor Al 5274. lätha henne
(den heliga tron) inz godgerningher groo RK 1: (Yngre
red. af LRK) s. 282. 2) läkas, tag alwita bark,
oc bren honum renliiga oc läg asskona viidh tz
brendha, tz gror LB 7: 37. — groa saman, gro
samman, hopväxa, hopfästas, öglion . . . ther saman
äro grohin aff gundh LB 3: 143. ögon . . . ther
samman äro grogen mz gundh ib 2: 41. Jfr
sailiau-groa. — Jfr atergroa.
groblad 11 (groo- LB 7: 5), ». groblad, plantugo
major Lin. plantago vel arnoglossa thz er grobladh
eller wegbrcdha LB 2: 48. plantago vel arnoglossa
wiigbredha äller groblad ib 5: 80. plantago grobladh
ib 6: 2S4. plantago är wägebrede a dansko ok
grobladh pa swensko ib 3: 79. fan ban et grobladh ib 81.
tw ma wel hetha grobladh for thy ath thz som är
synder slithet ok döt thz gör tw frist ib. ib 2: 9, 6:
281, 7: 5. PM i.. — plantago lanceolata Lin. plantago
wägebreda, oc hetir groddablad . . . annath groblad
lengre oc mindre duger for tz samma LB 7: 71. annor
hetir minne wäghbrede ellir groblad, ok hon är längre
ib 3: 80. staniper mail the mindre wägli bredlie ellir
grobladh mz gammalt swin yster ib.
groddabladli (grodde blad. groddeblat LB
7: 148), n. = grobladh. plantago wägebreda, oc
hetir groddablad LB 7: 71. ib 148. tagh the bredha
grodda bladin ib 217. ib 246. te storo grodde blad ib
249. tag . . . grodde blad oc rölika ib 327. ib 228,
231, 335.
grofhet (groffheet), /. [Mm. grofheit] 1)
groflek, tjocklek, huart hans finger var c aliia longt.
ok x alna j groff betena oin kringh Lf K 237. —
vidunderlig storlek, obäkligliet. henne tykte at all verlden
var som jntlie moth hans fasuliga groffhet LfK 237.
2) grofhet, svårhet, äpther syndanna groffheet sätz oc
groffuarä . . . plikt oc bätring för giordha syndher
Su 187. ib 251. LfK 4, 96.
grollika (-ligha. groffleka Su iss), adr. [Mnt.
groHikcn] 1) konstlöst, okonstladt, enkelt, j sleth
swar tha swarar iak groffiigha Gers Frest 56. 2)
groft. svårt, ban syndar moth gud hy groflika ST 66.
ib 271. Sn 185, 283. LfK 105.
grollikhet (grofflekhet), /. grofhet, svårhet.
alla tliinna synda grofflekhet Su 185.
grofmater, m. grof el. stark mat, kött? kött af
storboskap, oxkött? jach kan ingen groffinath faa aff
matz lydka, t.hij ban köpar su]ff groffmath i
suder-köpiug BSH 4: 313 (1502). flesk och groffmath är her
p]ath inthet ib 5: 352 (1509).
grofsiuidhe, n. grosfmide. eth faat iärn i
groff-sniidhe SO 72.
grofsmidher (groffsmedher (pl.) SO 72), m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
