- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 1. A-L /
522

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hundradhafalla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hundradhafalln

522

huru

vok. i änd. -fall-), adj. num. [Lit. hundraifaldr]
hundrafaldig. taka liuudradha faalt i thässe värld Bo

116. thätta hundradha falla talit ib. ib 117. gaff af
sik hundrada falla fruct Bir 1: 173. ib 14 . 384, 2:
20, 3: 69, 219, 4: (Dikt) 272. MP 1: 84, 339. LfK 16.
— 71. adv. hundradefaldt. thz bliftwor hwndrada falth
ypparen LB 9: 96.

hundradhafalla, adv. hundradefaldt. at thu niaghe
af thässo hundradha falla fulcomlicare läras Bo 117.
haffwer hwndrada falla starkaro kraffth LB 9: 94.

linudradhafallelika (hwndrada fallelikan
PM xxxin), adv. [huudraifaldliga] hundradefaldt.
jak atirlöno thorn hundradha fallelica Bir 2: 89. PM
xxxiii.

liuiidradhe (ack. sing. m. hundradha), adj.
num. L. hundrafaldig, saadhi ysaac i thy lande, oc
bar honum hundradha awaxt MB 1: 209.

huiidsini (hundssim: -simina ÖGL B 51 var.
hyndzsim ib ind. hynsöm: -sömena ib var.),
f. L. — hundsinia son (hwnzämä-.
hundz-seme- Städs L R 31: i var. hunzama- ib), f. L.

hundsinia (hyndzsima. hynsoma), f. L. —
huud.siiiiu son (hundaomuson Städs L It 31: i
var. hundhsamo- ib), m. L.

huudsivia, /. — hundsiyio son (hunsiuioson
L. hwndsywieaon SO 109), m. L. son af en hynda.
ss oqvädinsord. SO 109.

hundsker (hundzsker: -ska Lg 949), adj.
[Sw. dial. hundsk. Äldre Dan. hundisk, hundsk] =
lumdsiiker. Lg 949.

hunger (hungor Bu 76. hungur KS 86 (211,
95). hugger Al 7043. hönger FM 360 (lsos), 364
(1508)), m. [7si. liungr] L. hunger, ]ioldo hungor
ok inyken þörst Bu 76. aff storom hwngher Lg 668.
hungur ok sylt KS 86 (2ll, 95). Bu 206. Bir 3: 472.
Al 7043. GO 72, 586. FM 360 (1508), 364 (1508). —
hungers lliidll, f. af hunger vållad nöd,
hungersnöd. han fördho mz sik viin ok brödh thz dughcr
väl foro hungirs nödli Fr 2776. waro een mäuniskia j
hungirs nödh ST 433. ib 483. MB 2: 239.

linngra (hongra. -ar, -adhe), v. [lsl. hungra]
hungra, blifva hungrig, känna hunger, opersonl. med
dat. tha hungradhe varom herra Bo 48. — personl.
guz ängel . . . gör hanom sva mycla gläfi. at ban aldro
þrötes. hungra älla þörstc Bu 204. MB 2: 344. —
hungra efter, med ack. han thörste oc hungra
rät-uisona Gr 277. — med prep. til. the äru swa som
hungrande til at vita min wägli ok vilia Bir 1:

117. än thu hongra och thörster til hans Ber 84. —
Jfr äptir hungra.

hungrogher (hungrughir Bir 2: 19; -ughe
ib 3: 123; -ughare ib 386; -Ugha GO 590), adj.
[Fdan. hungrug] hungrig, iumfrun var miok
hung-rogh Bu 71. hungrughir glädz aff mat Bir 2: 19. Bu
79. Bo 15. Bir 1: 116, 222, 3: 123, 356. GO 590. —
med prep. af. sato atir badhe thörstoghe oc
hung-rogho af (de; efter) sinom herra Bo 236. ib 238.
liurraka (hurruka), /. L.
huru (huaru L. hworo MD 6i, 64, 65. huro
MP 1: 184, 312, 313; Di 246. hwro Bir 2: 151. horo
Bu 75. hur ib 3. huor Iv CVl), adv., konj. och interj.
[troligen eg. dat. sing. n. af pron. hvar; se Rydqvist

4: 66, 5: 135. Jfr Fdan. hvore, huro, livor, hor, hur] L.
1) huru, på hvad sätt. i direkt frågesats, huru äst thu
koinin här FI 1429. MP 1: 312, 313. — i indirekt
frågesats. ä spär thän riko hurw thän fatigho föder sik GO
148. spordhe huru thera lifuärno var KL 234. thu
west hwru thet är mädh os BK 201. MP 1: 312.
tha talade hermes for quirino huru alexander roste
hans dottor aff düdh Bil 113. ärwodha ther vm huru
the matten Hy lygnina Bir 1: 226. mik grämer
buro nyfflingha dropa sigordh swen Di 246. af þy
hur waar fru war|) först scapath Bu 3. kuuungur
skal ok giwa landom sinom ok almogha godh lagh
ok rätwis (näml. som bjuder och visar), huru the
måglio byggia ok boa fridhsamlika huar medh androm
KS 66 (164, 73). — huru som, d. s. screff . . . hurw
som ban wildhe thöm halfva SD NS 1: 359 (1404). iach
.. . wil sighiä idher aff huru som falantin war fonnin
Va 7. 2) i sats som under form af direkt
fråga innehåller utrop och uttrycker förvåning el. liarm:
huru. huru sighar þu . . . han vara corsfestan
mz vilia Bu 138. KL 146. huru wart thu nokon tiidh
aff swa ondä enä art, at thu skulde swa fordärtfuii
thin egnä liiffs frvkt J’« 8. ST 510. huru sitir ey
diäfwllin j honom ther äldre talar vtan diäfwlsius a
kal lan Bir 1: 37. 3) huru än, på hvad sätt än.
vy fclom oss sielffue hurw thz kan ga RK 2 : 4944.
hurw thz ginge skulde friden jo sta ib 8478. ib 3:
3390, 4013. Va 33. 4) huru, huru mycket, i huru
hög grad. i förening med ett följande adj. el. adv.
i direkt frågesats, huru lanckt är mällan himius
ok iorþ Bu 145. — i utrop, o hwru mykyn klarhet
hwru mykyn sötme hwru mykyn glädhi os blifwer i
the syuenno Ber 202. hworo langh war tik the fredax
nat MD 65. — i indirekt frågesats, lotto
anz-svar af diäfloin huru länge |iiit skulde sta Bu 64.
lystor mek luaria spöriä oc fiuuä hworo lenge the
frygdh inunde tik vinuä MD 64. ongen nian gittir
thenkt hworo tik war wel ib 61. Jiin pina är sent
tåld: horo sar hon var ok manghfald Bu 75. see . . .
huru vsle the vardha hulke som for smaa mik ok
huru mykyn sorgh the köpa sik for litin lusta Bir
3: 371. atuakta grannolica huro mykit thu trifs j
godho älla huru inykit thu vanskas . . . huru likir
gudhi älla olikir, huru när thu äst honum mz
dygdli-om älla huro fiärra mz syndom MP 1: 184. S)
huru . . . än, i huru hög grad . . . än, huru mycket
. . . än. huru mykit the ärwodhadho gangande
for-matto the oy koma ena mila vt fran stadhenom
KL 49. huru litit tu hauer, lif ther af gladhr ok
osörghiande KS 24 (58, 26). hulka ok huru manga
dygdhe nakan hawir vm han lustas j nakro synd
thäkkis ey lian minom son Bir 3: 225. ST 89, 510.
Iv cvi. 6) så vidt? tw far thz ey huru jach thz
veeth RK 2: 1113. 7) relativ partikel, nästan
endast i skrifter öfversatta från Latinet, titan korrelat
och med följande länge, opta, mango återgifvande
Lat. quamdiu, quoties (quotiescunque), quotquot: så
... som, så. wärdhlin war wäl skipadh huru länge hans
(Adams) äftirkomara giordho samulcdh Bir 4: (Dikt)
233. ib 1: 38, 52. huru länge hon duäls vitaudis j
syndomcn . . . tha är lion hällir kallande
klostir-löpare for gudhi än maria ib 3: 178. ib 345. at ban

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:54:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/1/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free