Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - läggiare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liiggiare
797
läghliker
wth SO 16. SUG 123. 2) vända, uttyda, hwat lion
göth gör, lägher hau alth v th tyl ondho Gers Frest
31. 3) betßfva sig ut, begifva sig bort. lagdlio wt
oppa sina reso Lg 3 : 296. — läggia sik lit, lägga
sig ut, sträfva, arbeta, vara verksam, iag mig fast
wth för liikit lagde It K 3: (sista forts.) 4942. — Jfr
ut läggia. — läggia ut af, 1) = läggia af
1. lagdo han sit harnisk wtaff Di 78. 2)
bortlägga, lata fara, icke bruka, giordis aldrigh biitor
boholf ath leggiii stronghot och owilliä wtaff äu nw
IISH 18: 11 (1494). 3) = läggia af S. svord oc
spiut lagde iak vt aaff It K 3: (Till. om Chr. II, red.
B) 6317. — läggia vidher, gifva ss ersättning.
hanom oc hans arwom annat staz swa mykith goz ii
gull widher at lägia SD NS 1: 113 (1402). Jfr
vidher-liiggia. — Jfr at-, ater-, be-, bo-, for-, inne-,
ivir-, kast-, radli-, skat-, skrin-, sköt-, sten-,
iini-, umkring-, und-, undir-, ödhc-läggia,
äfvensom gul-, kors-lagdher.
läggiare, m. Jfr gatu läggiare.
läggilse, ». pl. Jfr til-, ödhe-Iäggilse.
liiguing, /. Jfr a-, af-, for-, nidher-, pa-,
til-, undir-, ut-läguing.
lägha (legha), f. [Isl. lega] 1) liggande, swa
länge skal sofwas at kroppin af läglio ledhis Bir 4:
129. haffdo the ther skämma läglio (lågo el. voro
lägrade der kort tid) HK 1: 2662. 2) läge. swa goot
gooz ok j swa godha legho FH 6: 17 (1447). — Jfr
aterliiglin.
lägli|io rätter (läglio-), m. L.
liiglie (läghie SD NS 1: 543 (i4o6). legie ib
544 (1406)), ». [Isl. lægi. N. lægjo] L. 1) läge,
belägenhet. widorleggia clostrona swa got goz j swa godha
lägho SD 5: 166 (öfvers, i hds fr. början af 1400-talet).
biscop knute swa godha iordh foreläggia ii swa godho
lägo som honum at nöghor ib NS 1: 34 (l40l). ib 92
(1401), 99 (1402) o. s. v. BYII 1: 187 (1381, nyare
afskr.), 195 (1385). 2) ställe hvarest fartyg ligga
förtöjda, ankarplats, hamn. til läghis kornen HK 2: 6617.
3) läger, fältläger, droghe än nw vtoff til thoris lägho
igou Fil 6: 85 (1495, afskr.). — Jfr altara-,
ankaris-, bodlia-, bryggio-, falka-, tiska-, liske-,
hamna-, hia-, iordha-, lagha-, lana-, löska-,
siänga-, skalla-, skipa-, til-, ut-, vijier-,
vin-ter-, viil-liighe.
lägho, n. [N. lægje. Jfr Isl. låg] ved af liggande
el. kullfallna trän. taka lägho thz till inga fanga
nythir TB 75.
lägheilhet, f. [Mnt. legenhoit] förhållande,
omständigheter. liwath lägenhet hor paa ferdhä är BSII
4: 267 (1501). Jfr lägllllighot.
lägher, n. [Mnt. loger] läger, fältläger, thor lotli
han bade plancka oc grafwa som han ville ther läger
haffua RK 2 : 8904. Jfr borgha lägher.
lägher, n. L. Jfr lüudar lägher, äfvensom
liighre. — lägliers bot, /. L. Jfr läglierbot,
liighre bot.
lägher barn, n. L.
läglierbot, /. L. Jfr lägliers bot, läghre
bot.
liigherstadh (leger staadh), n. — lägher-
stafier 3. jak wil thar liawa met leger staadh FH
3: 64 (1445).
lägherstajier (ack. làghirstadh. lägher
staadh Bil 745. lägherstat SD NS 1: 72 (i4oi).
lägherstadher RK 3: (sista forts.) 5785 (i rimsl.).
läghursta|) SD 5: 562 (i34s). läghurstadh ib NS
1: 465 (1405). läghurstad ib 2:86 (1409). laghurstaþ
SD 5: 563 (1346)), m. [Fnor. legrstaitr] L. 1)
liggplats, so/plats, skipis them oc rwm hwar the sculu äta
oc sowa. oc hafujn liighirstadh sik siSlfuom VKR 5. 2)
gömställe, stodho snarliga vp aff synom lünligha rwmoin
äller läghcrstadhom MB 2: 137. 3) grafställe, |ier
vi baþin viilyom varn laghurstaþ SD 5: 562 (1346). til
varrä grift oc läghursta[) ib. ib 563. Bil 745, 867. MB
1: 202, 268, 315. SD NS 1: 72 (1401), 227 (1403) o. s. v.
RK 3: (sista forts.) 5785. Lg 3: 319. Lf K 165. 4)
afgift för graf ställe och begrafning, dömdes then lielgo
kirkiö iij 111. wtaff erich luntila for cliu ibideni
leger-stadh och presten j 111. för sin likstol alf bonne
tred-iunge BtFll 1: 137 (1507). — Jfr ligherstadlier.
liigllia (läia. -ir, -dhe), v. [Jsl. lægja] eg. göra
låg, sänka; minska, stilla, slikan wauda lagde ban
RK 1: 508. thit eghit ofwermodh läghia Ber 263. ihesus
lägdo hafsins storm MP 1: 71. ib 72. — refl. liigllias,
minskas, stillas, upphöra, liigdis lughiii Bil 429. tha
läghis wrcdhin j hiärtano Bir 3: 176. at häniia lughin
vfrägli måtto litias Bu 30. Jfr liiggia. (I
constantins lägdo läkedom Lg (Cod. C) 1026, hvarest på
motsv. ställe llil 565 läses letto, insatt af senare hand
öfver något bortskrapadt, synes lägdo vara
felak-tigt.)
liigllil (dat. med art. läghlenom ST 347. pl.
läghlar), m. [Isl. legill. Mnt. lcchelcn, lechelin,
legelen. Mht. hegel. Lat. lageiia. Mlat. lagula, lagellum]
lägel, kagge, aflångt kärl. lotb göra hwariom thera
eeth baswn j sina högbro hand oc een toman läghil
(lechelin; Vulgata, hvarifrån stället är hämtadt, har
lagenas; motsvarande ställe MB 2: 90 har ena thoma
flaska ällir eth tompt kar) j the winstro ST 347. j
hwariom liighlenom war ecu brinnande lampa ib. j par
læglæ BY 11 1: 166 (1357). eth par läghia SD NS 1:
514 (1405). LB 4: 346. Jfr byrdha-, redli-,
spis-läghil.
liighlika (läglika. läghligha FH 3: 20 (1442),
22 (1442) o. s. v. läghelika BYII 1: 187 (1381,
nyare afskr.). lägheliea ib 195 (1385). legelioha
SD NS 1: 498 (1495)), adv. lägligt, lämpligt, swa
godt godz, som honom swa läglika ligger SD NS 1:
109 (1402, nyare afskr.). ib 498 (1405). BYII 1: 187
(1381, nyare afskr.), 195 (1385). Fil 3: 20 (1442), 22
(1442) o. s. v.
läghliker (legligh. n. lägligit. läghelikit
SD NS 1: 297 (1403), 2: 95 (1409). läghalikat), adj.
[Mnt. legelik] läglig, lämplig, hauom . ■ . swa got godz
ii geen läggia, swa läghalikat SD NS 1: 203 (1403). ib
2 : 95 (1409). ther thet hänne läghelikit är ib 1: 297
(1403). hwad hanom besth lägligit är SGGK 104. paa
en logligh tidh och stadh SD 5: 211 (öfvers, fr. si.
af 1400-talet), i godho oc läghlico widhorgieldo ib NS
2: 134 (1409). jfr beliighliker.
läghlikhet (läghlighet. läglighet.
leglig-het. läghelighet. -ir), f. [Mnt. logclichoit] belägen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
