Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - läghnighet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liighui gliet
798
liibia
het, låge, beskaffenhet, at boseo oc förmärkia landzsins
skipilse oc lägholighot MB 2: 5. til at bespeya oc
offwir wiiglia läghligheteua oc folksons skipilse ib 39. —
ställning, förhållande, omständigheter, liirapä siith tall
. . . cffter lägoligheton IISII 19: 112 (1505). optor sadano
läglighet BSII 4: 317 (1502). faar man taga syno ärende
opter laudzsens läglighet ib. lägligheten som nw
til-stoudcr kräffwor thet ib 5: S9 (1506). gud goffue, ider
legligliet ware sa, thet i syälfwe komme här til tals
medh them ib. kan han edert herredünie wndorwisa
om alla liiglighotlior, hor pa färde äro ib 137 (1507).
ib 198 (1507) o. s. v. FM 213 (1504). gud giffuo, attet
voro i eders ädelhotz legligheter attj mattho snarligo
finnes karsk, swnd oc helbregda pa bodhä sidher ib
494 (1510). — tillfälle., om ther finnes kunne lempelig
legligliet til FM 486 (1510). — läglighet,
lämplighet. at the rytzer hölle then dagh som the finne
leglighotcn til FM 486 (1510). — beqvämlighet, |foro
ona ängh . . . huilken som liggher wndhcr kaialaby
. . . badhom oss til mak ok läghlikbet Fil 3: 22 (1442).
BYII 1: 267 (1469). — Jfr bcliigklikhet.
liighnigliet (legnighet. -ir), /. [Mnt. [-logonic-heit]-] {+logonic-
heit]+} lägenhet, förhållande, ad forhöro hennes vilio oc
leguighether BSH 5: 62 (1505). for thouno lognighet
ib. Jfr lägheiiket.
liighra (-adlie), v. [Jfr Mnt. lcgeren] = liighiit.
for elostirsins skam oo vranfrägdh stillas oc
läghra-skolaudis (pro sedando scandalo et infamia monasterii)
Bir’ 4: 60. — refl. liighras, = liigllias. lughin
läghradhis ST 99. Lg 472.
liighra (legra. -adhe, -at), v. [Mnt. logoren]
lägra, inqvartera. vi haffuo legred folkit ij thenne ij
(2) bir BSII 5: 156 (1507). — liighra sik, lägra sig,
slå läger, tha sik liafdhe läghrat thän här Fr 473.
läghradho sik alle ther Al 5661. ib 928. 11K 2:
4189-— refl. liigliras, lägra sig, slå läger. Al 5618. —
Jfr beläglira, äfvensom liglira.
liighre (leghre SD KS 1: 390 (i404). leggre),
n. L. 1) läger, liggplats. Ber 273. 2) läge,
belägenhet. hanom . . . ot annat swa göth godz widhor
lägya i swa godho leggre. som tiitha lighor SD KS
1: 234 (1403). ib 390 (l404), 457 (1405). — Jfr läglier,
liglire.
läghre bot,/. L. Jfr lägherbot, liighers bot,
äfvensom lighris bot.
läka (pres. läcker LB 7: 354), v. [Isl. loka] L.
läcka, drypa, vatnitt läckor ter wt idkelica LB 7:
354.
läkatter (lekatter), m. [M lokatt] L. —
lii-kiltta skin (lecatta-), n. L. lekattskinn. mantellum
meum foratum cum pellibus horuiolinis. 1. lecattaskin
SD 2: 158 (1293). fyra hundradh läkatta skin Al 7787.
läkatta skin som nw kallas hermelin PK 221.
liike (ack. läkia), m. = läkil’. haffdin med sik
en läkia RK 1: 2947 (i rimsl. m. räka).
liikebladll, n. [iV. lækjeblad] läkeblad, groblad,
plantago major Lin. tak läkeblad LB 2: 58. Jfr
läkis bladh.
liikebok, /. läkebok. swa mykin wisdom som j
läko-bokenno scriffuas LB 2: 60. Jfr liikiara bok.
liikedouiber (lekedomber: -dom MB 1: 453;
LB 7:27o; -doma ib 254. làkadoomber: läkadoom
Al 9954. pl. -ar), m. [hl. lækidömr] 1) läkande,
botande, bot. hon forgiorþo rikt fáþaruo for läkodom a
lieþna läkera Bu 513. ey är än läkedoms time (tempus
sanitatis) Bir 1: 398, 3 : 350. swa lang läkedoms dwala
(mora saiiitatis) ib 1: 398. ib 3: 350. 2) läkedom,
läkemedel, botemedel, bedhas af guz ängle til läkedom
oleum aff miskunna thrä Bil 88. hänuo mumie engin
annar läkedombir dugha ib 109. ib 255, 427. Bo 96, 104,
232. MB 1: 60, 108, 299, 453, 454. Bir 2: 175, 2G9. taka
läkodom ib 5: 46. taka läkodomon ib. rönte sik
gagnlöst manga läkcdoma Bil 289. man skal smöria tom
mod lokedonia oppo naðan LB 7: 254. läkodom ffor
byld ib 2: 60. ib 59, 7 : 296. at sighia thik läkedom
til thinna sooth ST 464. LB 7 : 293. cant thu mik
läkedom wisa vidh thonna sot Bil 312. mot thy andra
är tholkin ödhmiukt bäzste läkedombir Bir 2: 158. mot
thz första gifwir iak thik tre läkodoma ib 1: 65. LB
7: 270. 3) läkekonst, läkarekonst, mär mästare til
läkedom Bil 382. mästare j läkedom Bir 2: 269. ther
i läkadoom koustigh war Al 9954. ath stwdera
läkedom PM xxvii. tho soin läkodom idhna MB 1: 71.
vm nakir idhna läkedom for mina skuld Bir 2: 269.
idhna läkodoma for värlz atirlön ib. — Jfr boilda-,
»lrykkis-, helso-, bästa-läkedom ber. —
läkedoms doktor, m. doktor i medicin, läkare. PM xxvn.
— läkedoms drykker, m. läkande et. helsogifvmde
dryck. MB 1: 71. — läkedoms gava, /. läkemedel.
stors siukdoms läkedoms gafwa (medicamentum et
an-tidotum magnn; inflrmitatis) Bir 2: 39. — läkedoms
koster (lekedoms-), m. kostnad för läkemedel och
läkarevård. skal han giälda allan lokedoms kost oc
helso rökt (impensas in medicos) MB 1: 336. —
läkedoms list, /. läkarekonst. Bu 513. — läkedoms
lön, n. pl. betalning för läkarevård el. för vård om
en sjuk. gaff läkedoms lön for ban MP 1: 270. —
läkedoms smyrilse (-smörilse), n. läkande salfva.
jak smorde andra mz helsamom läkedoms smörilsom
Bir 1: 354. — läkedoms yrt, /. läkande ört. Su 443.
liikelikor, adj. Jfr oliikeliker.
läkeplaster, n. läkande plåster. LB 7 : 326.
läkia (lekia MD 349; Di 191. läkya LB 7: 301,
304. läkkia: läkkias KL 287. läka RK 3: 2526.
lekä Di 191. leke ib. pres. läkir KL 37S; MB 2: 374;
LB 7: 281, 288, 297 o. s. v. läker ib 5 : 81, 82. 7: 293,
294, 295, 296, 297 o. s. v. läke ib 5: so. impf. läkte,
lekte IH 192. part. pret. läkter: läkt Bo 134; Ml’
2: 5; se vidare aterliikia, oliikter. lekter Di 192,
193), v. [Jfr hl. lækna] L. läka, hela, böta. han . . .
läkte siuka Bu 100. nw läkir thänno här a varom
höghtidhis dagh. lama män. halta, döfua. blinda, [-]iuia-lösa.-] {+]iuia-
lösa.+} spitälska. ok thöm ther bilagdho äru mz diäfloin
KL 378. MB 2 : 374. Bir 1: 14, 2: 6, MD 349. Di 191,
192, 193. i symonis huse hwilkin som ihesus hafdhe
läkt af spitälsko soot MP 2: 5. (sanctus potrus) . . .
läkte . . . mangha salogha sial ok siuka likarna Bu
101. läkia siälenna sar ib 186. jak styggis ey at hanna
ok smöria ok läkia the saarin Bir 3: 230. ingen kunne
thenne (värken) läka RK 3 : 2526. blomster . . . (lact)
jfuir siuka läkte them aff alskona sottum Bil 288.
far nagor frost j fötorna skal han smöria tom med
biörna iister ted läkir tom LB 7: 288. ted läkir
po-dagel ib. stöt alt tetta til saman, oc smör pa hwad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
