Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - läkiare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läkiare
799
lämia
saar tw vil ted läkor ted snarlica ib 293. hon (askan)
biter ted onda wtt oc liiker saritt ib 295. tz drager
tz onda wtt, oc läker fistelen oc kreffwoten ib. ib 5:
so, 81, 82, 7: 294, 296, 301. tz hielpcr oc läkir inwcrtis
ib 281. te (a: feneka rötir) hela oc läkya ib 304.
ted läkir mykit ib 297. hon (örten) holar oc liikir
mykyt vel ib 299. ib 301, 302, 304. to (o: roffuor) liikia
oc hjelpa fför köld i fötcrno ib 288. ginstan bon är
läkt oc vidhir fangitz tha leer naturin mot thy
hännc är naturlikit Bo 134. — böta, godtgöra,
försona. at iak nakralcdhcs kwnne fförwärffua then
hol-sannna läkedomen, til at bütha oc läkia mina synder
(in remedium pec.calorum meorum) Su 187. läk mz
tarom wtan atherwändo thz thu hafwer öfwer fareth
nakra puncta thiuna reghlo Ber 38. — veji. liikias,
botas, blifva frisk, en man qwaldir af diiifwlenom
fördbis til en hälaghan munk at han matte läkkias
KL 287. Bir 1: 397. hall skal faa mina nadha olio
mz hulko allo hans limi skulu läkias ib 2: 186. —
liikia ater, läka, hela. läkte atir sarit ST 474. Jfr
atcrliikia. — Jfr sainaii-, til-liikia, äfvensom
oliikter.
läkiare (lächiare Bi 26i; -a Bu 513. läkäre
Bil 605; -en MB l: 26. läkere: -a Bu 513. lekare:
lekara Su 224. läkiar (ack.) Al 2566), m. [Jfr Isl.
læknari] L. läkare, värö goþe lächiara Bu 513. hon
for-giorþe rikt fäfärne for läkedom a heþna läkera ib.
likainans läkiara the blyghias widh sit nampn, för än
the nima gräsanna krapt, oc än magho the meer blyghias.
som wilia wara siäla läkiara, oc kunno ey wars herra
budhordha krapt, oc the hälgho script MB 1: 291.
liuar siukir man är j huscno vm mitstirlikin läkiare
jngaar til hans vndirstar han rasklica aff yttro
tck-nomen siuka manzsins sinkdom Bir 2: 269. jak är swa
som godhir läkiare ok yrta blandare ib 3: 127. tho
sökia opta . . . läkiarins bws ib. hans doctores som
kallas medici ällar natwrlika läkiara Lg 3: 314. thu
äst läkiare (medicus) ok wilt hawa vtwaldan kost KL
79. alexandor badli philippum kalla sin läkiar mäster
fore alla (vocavit ad se medicum suum nomine
Philippum . . . erat . . . medicus ille ... in omni arte
medierna perfectus) Al 2566. Bil 109, 215, 255, 426, 605.
MB 1: 453. GO 653. KL 362, 365. MP 1: 26. Bir 1:
351, 396, 397, 398, 2: 175, 6: 46. Al 2469, 9953. Su 224.
Di 261. — Jfr hiniirikis-, sara-, siiila-liikiare,
äfvensom läkir. — läkiara bok, /. läkarebok.
leta ther nioth lokedom j te danska läkiara bökir
LB 7: 270. Jfr läkebok. — läkiara fä (läkäria-),
n. L.
liikir (Bil 259. lake Al 2609; Lg 1028. läkär Mn
(S) 264. med art. läkirin Bir 2 : 269. ack. läke Lg
993, 1010. läkir Bil 312 (på två ställen), 313 (s. 312
på det ena stället saml s. 313 af samma hand som
skrifvit det öfriga rättadt till läkiraj. dat. läke Al
2568, 2616), m. [Jfr Isl. læknir] L. läkare, badhe siäla
liikir ok likarna Bil 259. ib 312, 313. Lg 1010, 1028. Bir
2 : 269. Al 2568, 2609, 2616. MD (S) 264. Jfr liikO.
— läkis bot (läkers-), /. L. — liikis gipt
(-gift), /. L. — läkis giiif (L.; SR 53. läkis
gaf L. läkirsgäf L. läkiärs gäf £.), /. L.
läkarelön, läkarearvode. SR 53. — liikia mästare, m.
öfverläkare, förnämste läkare. Al 9856.
liikirska, /. läkerska. ST 447. Su 207.
liikisbladll, n. läkeblad, groblad, plantago major
Lin. taagh . . . läkis bladb LB 2: 10. Jfr
läkeblad b.
läktare (lectare), m.f [As?, lok turi. Mlat. [-loc-torium]-] {+loc-
torium]+} läspulpet, i cn kyrka på gränsen me/1, kor
och långhus befintlig upphöjd plats hvarifrån
föreläsning ur den hel. skrift egde rum samt offentliga
tillkännagifvanden gjordes, jerngrindiir lectare oc holio
licamo kor lodh ban göra MD 441. — liiktara dyr
(lectara-), n. pl. L.
liikza (lexa. leczsa), f. [isl. lektia. Fgutn.
leccia. Mnt. lexie, lectie. Lat, lectio] 1) — liik/.e
2. laaso vigilias mz ix leczsor ju til laudes LfK 256.
med tre ]oxor DD 1: 207 (1508, eft. nyare aftr.). 2)
undervisning, the nima ey mina läkzo älla min
visdom Bir 1: 101. — lärdom, lexa. bildl. tho konde
honom tha ena loxa ny RK 2: 5639.
läkze (Bo 56; Bir 2: 107; -om VKR 59. läcze
(gen. pl.) Bir 4: 101. lecze ib 5: 61; -er ib 60, 93;
-ena ib 35, 60; -om VKR 14. läczae: -om Bir 4:
11. läkxe ib 2: 141. lexe: -ena ST 191; -omen
ib. leceie: -om SI) NS 1: 73 (1401). läzce Su 262.
lätzee: -ena ib 263. pl. ack. -er FII 1: 54 (liss);
Bir 5: 60, 93; -e ib. med art. nom. -enar ib 60. -ena
ST 194. ack. -enar Bir 5: Gl), /. 1) läsning, det
som läses, gudz läkze (d. v. s. gudlig läsning) aktas ey
Bir 2: 107. hör the läzce jak wil for tik läsa Su 262. ib
263, 2) stycke ur den hel. skrift el. ur annan
religiös bok hvilket föreläses el. sjunges vid gudstjenst
el. i ett kloster under måltid, see huru ödhmiukiica
han las sina försto läkzo Bo 56. j leczomen oc
re-sponsoriis magha sithia hwilka som wilia Bir 5: 18.
ib 60, 61. tha man läs pater noster fore lexomen ST
194. mädhan lexena läsas ib. astundadhe at wita vm
gudhz modhor thäktis at han lät siunga nyio läkzo j
hänna ottosangom KL 96. i myne modher jomfrw
marié wirdnyng skulu söstrana sionga hwar dagh
höghtidhclika hänna tidhe medh treem läkzom VKR
59. Bir 4: 11. for hwars thera siäl som döör aff them
sculu haffuas thre messor . . . oc thro vigilie hwar
thera medh threin leczom j brödhrauna choor VKR 14.
j thenna aminnilse läsi liuar syster wigilias mz ix
lecze Bir 5: 93. nar nakor persona, systor ällir brodher
dör, tha göris full tiänist mz ix leczer for then dödha
oc thre psaltara ib. tha manadhiu är framlidhin, tha
haffuon manadha mot, som är wigilias mz ix lcczer ib.
j nio läcze högtidh (in festis novem lectionum) Bir
4: 101 (jfr Du Cange festum,), skulw . . . sighias twå
vigilie aff ix locciom i hwario wikw SD NS 1: 73
(1401). maa abbatissan . . . sighia systromen nakot
til hugnadh aff the leczena Bir ö: 35. 3)
läsning, lektion, undervisning, thw nampt j dagh j thine
läkxe gamalt ordhquädhe Bir 2: 141. — Jfr
bordh-läxe.
liilla? v. luta, slutta, part. pres. pa brädy som
standa längs ath lit.hith lällandis (för hällandis, af
hälla, som då skulle här hafva den annars i
medeltidsspråket ej anträffade bemärkelsen: hälla, luta?)
PM Lit
liilllia, v. [Isl. lomja] slå, mörbulta. lot han . . .
litmias oc hudhstrykas (p/umbatis cædi) Bil 444.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
