Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - odholvärk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
odholviirk
143
rtlTrr
odllolvärk . (odallwerk), n. vattenverk hvilket
ss fastighet besittes med full eganderätt? ingen ma
byggia ny byggning, gamb]a odallwerk til skada’Gä 41.
odhyrt (-örth), /. [Fdan. odhyrt] odört,
sprängört, cicuta virosa Lin. cicuta thz ar odhyrth LB 3:
141. stephans yrtli ällir odyrt ib. ether fangith aff
odhilrth ib 5: 80. ib 81, fi: 284 , 7: 147, 9 : 94.
odhyrth vaxir yffrith GO 744. jak känne wäl krassan
sagdhe bondin han aat odhyrtena (vescens elleboro) ib
102S. i the sänginne hulka thu strödde aat thik mz
odhyrtinno (cicutis) ok nätlanna olydhno Bu 145. Lg
983. PM 64.
ofadlinrliker (ofadereliker), adj. icke
faderlig. thz är ofaderelikt at sörghia sin son sälan Bil
619.
ofagllliadlier, I», ]/s/. üfagnaflr] sorg, olycka, til
sin ofaghnath thraar opta mänger Al 2423.
ofalliil, p. adj. L.
ofalliadlier, p. adj. icke vissnad, hon som syns
jomfrudoms blomster ofalnat häfde Lg 3: 536.
ofaluailde, p. adj. icke vissnande, ovansklig, mz
offalnandc blomstrom Su 137. i thinne ofalnaudo
fägli-rind Bir 4: (Dikt) 227. — icke förgående,
oupphörlig. hwilke mz idhkelikom kärlek och ofalnaudo
åstundan givnas koma til sin skapara Ber 72.
ofals, adj. oförfalskad, got ok ofalst sylffuor SO
160. ib 161.
ofalskadlier, p. adj. [Jfr lsl. üfalsair]
oförfalskad. breff . . . oskrapat oc ofalskat i alla måtto SD
NS 1: 209 (1403). ib 572 (1406).
ofaugill, p. adj. [lsl. üfenginn] L. 1) icke
fångad, utan alt blifva fången, fri. ofangin lotho tho han
thädhan ridha RK 1: 923. ib 2: s. 344. 2) icke
förvärfvad, icke erhållen, ofanghno waro löwe ok [-godh-wi]liä-] {+godh-
wi]liä+} (utan att hafva fått vårt lof och samtycke) SD
4: 465 (1335, nyare afskr.).
ofaunoglier (». ofannokt Bo i7. pl. ack. «.
ofannigh MB 1: 268), adj. [Äldre Dan. ufandig] 1)
gref, simpel, obildad, rudis, ofannogher GU 2.
ofannigh ordh i the hälghe script, oc okläd aff andeliko
vnderstandilse MB 1: 268. groft oc kluddoght oc o
fannokt (rudia et grossa) äru ödhmiuktcnna födha Bo
17. the värö . . . grofwo oc ofannoghe (homines rudis
conditionis) ib 58. 2) slö, oskicklig, obtusus,
ofann-ogcr GU 2. han wardr tungor ok olustughr ok
ofann-oghr til al likamlik skipilso KS 53 (135, 57).
ofata (off aata. ofåta. afata. afvata), /.
[lsl. ofata] för mycket ätande, fråsseri. do af of atö
Bu 397. then ene gudh han biudher off aato then
andre drikka vtan mato Al 6865. j afato och
drwkk-inskap Ber 53 (jfr 296). aff athorhaldc afvata ok
synda ib 83 (jfr 297). hwghrin dröfdhor af afato ib
84 (jfr 298). wardha dröma af mangom thingom,
stwn-dom af afata, stwndom af hwnger ib 183. huilkin
ku-nungr ella höfdinge sik gömo oy för ofåta ok
of-drikkio KS 33 (84, 35). månge äru fördcrnadhe af ofàto
(Fragm. off athu 13) ib 54 (138, 58). han skal sik göma
för ofåto ok ofdrikkio ib 81 (200, 89). MP 2: 58, 189,
205. Lf K 199.
oflllidher ? (oblijder), adj. för mycket blid, för
mycket bevågen, then thor . . . wid hedninga war ey
alt för (trol. för alt) oblijder RK (Ilad. uppl.) s. 56.
ofblyglier (oblyger), adj. för mycket blyg. then
ther . . . wid hedningia war ey alt oblyger RK 1:
1344.
ofbradlier (afbradher: -e KS 36 (95, 39):
af-brat ib 21 (si, 22). affbradher: affbrat RK l:
237, 1633, 1953. affbraadher: affbraat ib issi; LB
5: 293), adj. [Jfr Isl. ofbraSliga] för hastig, för
häftig. ij skulin . . . göraz ey alt off bradh Iv 995. at.
the sen ey wildugho älla ofbradho i domom sinom
KS 68 (168, 75). ib 36 (95, 39). — för hastigt flytande?
är swa, at thz (blodet) ey är ofseekt oc affbraat LB
5: 293. — n. adv. för hastigt, för snart, ey troa
af-brat thz som fals må wara KS 21 (51, 22). han doo
affbrat RK 1: 237. sagdo at tho liaffdo tith komit alt
affbrat ib 1633. ib 1361, 1953. ST 238. Ber 248.
ofbälde (op-),/. [lsl. ofbeldi, ».] öfvermod, hwar
som ängin försmår annan mz opbäldo MB 1: 100.
ofdiglier, adj. — ». adr. för mycket, för häftigt.
gauos ofdighart fram Bu 16.
ofdiuper, adj. för djup. ofdiwp ranzsakan klokra
och luigha thinga Ber 150.
ofdiiirver (affdiärwer: affdiärwaran (trol.
skriffel för affdiärwan) Lg 1026), adj. för djärf.
sagdhe hona ofdiiirfua wara Bil 427. ib 386. sagdhe
mordarau ofdiärfuan thora see sins biscops öglion ib
576. the waro daara alt offdiiirffwe Al 1570.
ofdrilkkili, p. adj. [lsl. ofdrukkinn] eg. som
druckit för mycket; drucken, rusig. MB 1: 120. han drak
sik offdrukkin ib 196.
ofdrykkia (ofdrykia KS43 (111,47). ofdrikkia:
-drikkio ib 33 (s4, 35), si (200, 89). ofdrykka:
-drykko MP 1: 311), f. [Isl. ofdrykkja] dryckenskap,
fylleri, ofdrykkia sänke manga j hälwite Ber 87.
ofdrykia ok drukinskap KS 43 (111, 47). han skal sik
göma för ofåto ok ofdrikkio ib 81 (200, 89). ib 33 (84,
35), 43 (112, 47). MP 1: 311, 2 : 246. Lf K 199.
ofdyr, adj. L. för dyr, som står allt för dyrt.
tho (o: äwintyr) vordho honum alt offdyr Fr 1334.
var thz offdyr skadhe ib 3216. — n. adv. för dyrt.
ofdyrt sälia ST 487.
O fogel- (offeghir), adj. [lsl. lifeigr] icke bestämd
att dö, åt döden icke hemfallen, thädhan ok hwadhan
kombir hwar offeghir GO 1049.
ofeloglier ("ig), adj. [Fdan. ufelig. Mnt. [-unvc-lich]-] {+unvc-
lich]+} utan att hafva fått försäkran om fred, utan lejd.
at han wille komme oleydig oc ofelig in för oss IISIl
18: 69 (1497). komma oledugh och ofelig in for
riche-sins raadh ib 20: 32 (1506). ib 24: 57 (1516). BSII 5:
555 (1516).
of far (pl. nom. m. vffaa RK l: 4106. alf faa ib
3078), adj. för ringa till antal. — pl. för få. the
waro alt aff faa RK 1: 3078. hoffmenueno waro ther
vffaa ib 4106.
O frastor, adj. — n. adv. för häftigt, för våldsamt,
för mycket, man ska] ey vilioghan vxa off fast köra
G0 92. vtan han kristo ok koma offast vidhir handena
vars herra (sine tnagna suppressione manus Domini)
Bo 210.
offer (offir. offar. öfwer: ofwers Su 395.
offor Bu 508, 520), ti. [Isl. offr. Mnt. offer] L. 1)
offer, det som offras. a) offer (åt Gud el. afgud).
hanum (Pluto) ofra]io þe hoþue värö huart ar rict
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
