- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
344

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - siäl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 i ill

3-14

siiildsyn

355. — siäla rökt (siälarööght. siäla rykt.
siälarykt. siäla rykth. siälarygt SD NS 2:
20 (1408). siäla ryoht. siäle ryeht. siälä rykt

FH 4: 73 (1459); Lg 3: 577. sielä rykt ib 546.
syälarykt. syälorökth SML Kk 11: pr i par.),/.
1) vård om själar, själavård, petrus gaflf them [-(]lafvarne)-] {+(]lafvar-
ne)+} fult biscops wald|] ok siäla rökt Bil 357. fooro
illa mz siälä rykt I’a (Tung) 33. som ingiald haua
ok siäla rökt Bir 3: 257. siälarBkt klärka ok cristna
manna KS 50 (126, 53). härra uiclasa insighlc kanongs
i sträugianäs oc siälarööght hafwandis (curati) i
skiold-astom SD 5 : 398 (öfvers, i vidim. fr. 1416). tliüm
presto som ther nu mässor oc siäla ryeht vppelialder
ib NS 1: 23 (1401, gammal afskr.). 2) omsorg
som egnas aßidna menniskors själar genom messor,
böner, vigilier o. s. v. baadha systra oc brödhra siäla
rökt haalles medh mässom oc vigiliis oc andro
läsning VKR 44. sändes äptir hans ärffuingia at tho
sknllo skikka om liket oc syälaryktcna som til bordhe
Lg 3 : 362. hans wenir . . . reedde til thz som skulle
tiäna til iordhona oc hans siälarykt oc begengilse (de
necessariis pro funere et exequiis tractaretur) ib 366.
fför honom skal göras hwadzske mässor ällar nakor
siäla rykt Lf K 4. systher oc brödhor skulu . . . epter
min düdh göra alla the siäla rykth som tho ära wann
oc plikthoga göra epter systrom oc brödhrom jnnan
til FH 4: CS (1458). ib 73 (1459). goffua sigh ... til
siäll korit ... for beggis tliera siäle ryeht epter
lieggis thera döth SJ 300 (1462). for mina siäla rökt
ok aldra minna foräldra SD NS 1: 18 (l40l). ib 85
(1401), 106 (1402) o. s. v. Bir 2: 32. SO 67. Lf K 5. Lg
3: 577. liuat äro ok vördningh hans licaino giordes
ok sielä rykt for sielena aff erchebiscopenom
dröt-ningene ok flerom mcktogliom horrom ib 546. — siiila
skari, m. skara af själar. Bo 246. Bir 4: 150. —
siiila SOt, /. sjukdom till själen, andlig sjukdom.
thessen stora siäla sottin (högfärden) Ml’ 2: 149.

— siiila stova (gen. sialastUWU SD 3 : 394 (1319).
siälastuw ib 4: 424 (vidim.fr. 1346J, 5 : 532 (1346)),
/. [Jfr Fnor. salnstofa] genom själagåfra grundad
och för välgörande ändamål afsedd byggnad; särsk.
på fjäll el. i ödemark till skydd för resande
uppfördt berber ge, själastuga, incolam bospitalis dicti
sialastuwu in silua reffhundum SD 3 : 394 (1319). ib
4: 424 (vidim. fr. 1346), 5: 532 (1346); på alla tre
ställena är del fråga, om själastugan på
Ragunda-skogen i Jämtland, — siiila tidllil’, / pl. [Jfr
Fnor. sálart.iíir, sálati’Sir och Isl. sàlutfSir] böner
som läsas cl. sjungas för aßidna menniskors själar.
tha ther värö suiigna siäla tidhc lo 95S. i
otte-sangom, aftonsangom, sjelatidom, och i allom guds
goda tydogärdom DD 1: 139 (1487, eft. aftr.fr. 1734).

— siäla tliarf (siälar- I..), f. [Jfr Isl. [-sålu-þurft]-] {+sålu-
þurft]+} L. själens nytta, själagagn, det som själen
behöfver, det som gagnar själen, pl. bedlias vara siäla
tharfuo MP 2: 97. the hafdho äruodhe . . . for siäla
tharfue Bir 4: 138. — Siiila Vajje (siala- Bu 30,
135. siäla vaadhe: -vaadha Bir 3: 347. siäla
wodhe: -wodlia VKR 76. siälewodlie), m. L.
själaråda, fara för själen, grät . . . sill siala vttþa
Bu 30. ib 135. Bir 3: 347. VKR 76. en waadheligh
siälewodhe HSIl 20: 27 (1506). — siäls tiigliailJ

(-thöghan), f. [Jfr Mm. séletogen, v. och
séle-toginge, /.] själtåg, dödskamp, jak her liggiandis j
minna ytarsta siäls thöghan (in ultima agone
consti-tutus) Su 250.

siälaltare, «. = siäla altare. Fil 6: 17 (1447).
siiilani (siel aam. selain), m. L.
siälas (-as, -adhis), v. [Jfr ni. sälaz] uppgifva
anden. dö. skulle liw genstan siälas oc aff wärldinna
bortrykkias Su 233. Ansg 255. Lg 3: 375. tha mik
senasta sinne iniin öghon saman läggias thz är tha
iak siälas ib 26. säleliga sielädhes hon ib 557. Su 250.
Lf K 256. BSI1 4: 352 (1503).

siiildan (sielldän Pa (Tung) 27. siäldon KL
312; Ber 278. säldan ib 292. säldhan ib. siällan
KL 183; KS 8 (19, 9); Bo 13; Bir 1: 338; MB 1: 508;
GO 424, S34, 835, 836, 837, 838, 839, 852, 859; Lf K 159.
superi, siällast GO 816), adv. [Isl. sjaldan] sällan.
j tliässo lande räghne siäldon KL 312. siäldhan finz
1111 hans like Bil S84. siällan finnas hws i the
üdli-markinne Bo 13. solin synis här siäldan Bir 1: 398.
ib 338. Ber 292. medh faam inenniskioin haf tliiiia
talan oc siäldon mz leande mannoni ib 278. ban togh
sielldiin skriptemall Pa (Tung) 27. äptlior thy . . .
som hon offta ällar siällan thz gör Lf K 159. A’S’8(l9,
9). MB 1: 508. Fr 58. KL 183. siäldan kornen
sigli-linga män til nstiindadha hampn. vtan the sighlden
stundom i gonuärdhogho vädhre ib 269. aldrugh liianz
sägn ä siällan osån GO 836. siällan faar lath wlff
godlia bradh ib 83S. ib 424, 834, 835, 837, 852, 859.
siällan fik spakona godlia ändalykth ib 839. man vndrnr
thz mäst man seor siällast ib 846.

siiildan (siäldon), adj. sällsynt, sällan
förekommande, sparsam, tholkin tlianke iir siäldan (rara) j
iordhrike Bir 2: 148. varin thin ordli faa oc siäldon
(rara) Ber 278.

siBldsillter? (selsinter), adj. besynnerlig till
sinnet, orolig? tlier fore or almogon gansko selsint
worden BSJ1 5: 154 (1507).

siiildsyn (sieldsyn: -syna LfK 278. siälzsyn
Ber 229; -synt ib 21. siällsyn: -syna VKR 12.
siäll syn: -syne KS 41 (loe, 44). siälssyn: -synt
Bir 4: 53. sielsyn (n. pl.) ST 2. siälsyn.
siäl-syyn f». pl.) Al sioi, 8768. siälffsyn (n. pl.) Va
53. sielfsyn: -syna Lg 3: 548. selsyn (n. pl.)
BSH 5 : 92 (1506)), adj. [Jfr hl. sjaldsénii] sällsynt,
ovanlig, eet. ok annat thz siälsynt är Bo 133. är
thänne foghlin alstingx siälsyn i iordhrike ib 139.
ib 172. Su 366. är thz siälzsynt at mannen sätter
mällan wiirdlinna lusta iir lutlös af syndomen Ber
21. ib 26. stort oc siäldsynt vnder Lg 3: 503. ib
663. marglia banda siälsyyn fä Al 8768. siälsyyn thing
ib 8101. ST 2, 422. grofwa ok sieldsyna syndor Lf K
278. — sällan förekommande el. påkommande, stunter
och siälzsyn idhrogbo (brevis et rara compunctio)
Ber 229. — ovanlig, egendomlig, cngoledhis sculu
thern sölghior wara aff sylfuir cllir j noghra maatto
siällsyna oc forwitna vtan til VKR 12. lot
rosenlund skärä sik siälffsyn cläder ocli vnderligin Va
53. at niccra aktis oc sniakis hugxsins sötme
ödli-miukt oc gudhelighet iin nakot bögbälle iillir
siäls-synt Bir 4: 53. — ovanlig, utomordentlig, thän annan
leek aff iaspis var grafuin mz mång siälsyn par Fr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:46:47 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmtsprk/2/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free