- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
346

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - siälver ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

siälver

34fi

siäng

signadha siäfft offer ihesum christum ib 471 (jfr 523J.
at hon seer the siilltf thing som nw äre fiiirron ib 94.
thz (a: korn) wäxer siälfft wt aff sik (d. v. s. rif sig
själf) Al 6093. än the sik eigli sialfwe styrä wiiliä
SD 4: 465 (1335, nyare afskr.). han drap sik siälfwir
Bil 108. ib 308. älskin han swa som idher siälwa MB
1: 367. wars herra lagh the gambio hafdbo bndho
skäl aff sik siälwom, swa som oc fore thy at the
tek-nadho thz ona offer, thor alla wiirldina löste ib 471
(jfr 598,). hanar iak . . . rönt mik sialuan sköran ok
oreuan Bu 135. huru magha fine gupa hialpa |iik. som
eigh gato hulpet sik sialuom ib 495. frälsin thässin
af-gudhin sik siälff än the gita KL 372. enkte thing ma
ower sik siälfft MB 1: 106. en mässa thu sigher, ällir
lätir sighia, for tik siäfftiom ällir nakon thin liffuaudis
wen Su 306 (jfr 474J. ban skar selff sitli änlite
sun-der MD (S) 306. bätra är siäluir hawa än systor
vidh-irthorffua GO 501. — »’ förening med ett följande
ordningstal. dyll han aftäkt som hona giordhe tha binde
then aftäkt giordhis till han widhir mz twem niannom
sielfuir ban tridhi TB 78. wäri sik then aftiikt giordho
mz twäggia manna edhe ok sielfwir tridhi ib. äghir
liönitz man them ban sak gifuer widhir binda mz
twem mannom sielfwir tridhi ib. dyli siälff siätte
(själf sjette, jämte fem andra) MEG 56. EG 66. SO
145. thu skalt ekke gerna wandra sielff thridhi, ther
som thre äro j kompanskap plägha gerna twe halda
saman oc thz bedröfwir than thridhia ST 477. sielff
kom kongh käril wndhon mz nöd sielff anner mz sin
smådreng 11K 3: (sista forts.) s. 149. alexander
fölg-dhe bonum siälff fiärdhe Al 7556. aldrey . . . willen
sielff annar for rikit staa BK 2: 5292. niclis . . .
sielff annan oc xx theden redh ib 5923. ib 5522, 8351.
Di 13, 86, 112, 114, 137, 148, 175, 269. SJ 72 (l44l).
— i gen.: egen. a) i förening med gen. af ett
subst, wars herra siälfs kors Bil 87. b) i förening
med gen. af ett pers. el. dem. pron. tak þit egliet
atar ok fa sialfs hans (näml. kroppens) moþor (d. v. s.
jorden) at göma tel doma dax Bu 142. mot hans
siälffs wilia MB 1: 137. a Jierrä sialfrä lif SD 1:
670 (1285, gammal afskr.), a moot , . . [)erä
syälf-rä iorprikis heþSr ib b: 376 (1344, nyare afskr.). fera
siälfrä samwitt ib. talin mz thorn badhe aff thera
siälfra oc thera vndir dana siäla helso Bir 3 : 257.
c) i förening med ett poss. pron., som antingen,
efter det äldre och regelbundna bruket, rättar sig
efter tillhörande subst, eller ock, ss vanligen är
fallet, rättar sig efter den här nyttjade gen. af siiilvei’
(hvilken i denna ställning kan hafva den form, som
tillhör 1)1. och n. singäfven då f. el. pl. åsyftas).
säll aff sinom siälffs guddom MB 1: 126. thwo han
aldra waara mandom oc synder i sino siiilffs blodho
ib 263, abram swaradho henne thiin thiänista qwiuna
är i thino walde, oc är thz thit siälffs wald at
hon thik försmår ib 185. till wart sialwra vphäldhe
SI) 4: 537 (1336, nyare afskr.). kome i sialfsins kost
ib 1: 670 (1285, gammal afskr.). warþcn aldro optar
. . . syalfs sins målsmän ib 5: 378 (1344, nyare afskr.).
är hwar ilgerningis man skyllogher thola dödh, fore
sins siälffs synd MB 1: 467. födde hwar thera (af
systrarna) sin son aff siälfsins fadher ib 196. för
än ban hem kom ii sialfs sins hus Bu 142. war herra

skref hanum broff ... mz siälfsins hände Bil 232. ib
104. mz siälffsins edhe MEG (red. A) 56. ib (red.
B) 61. — siälfs vald (sielfs vold. sielfs voldh
Lg 3: 566. sielsswold FM 610 (isis), sialfs väld
L. selfzwold SD SS 1: 247 (1403, nyare afskr.;
dani-serande)), n. L. 1) själf bestämmelse, frihet,
thräll-in när han kombir j siälfs väld Bir 2: 121. ib 63.
thäktis gudhi biltir at männene skullin lina äptir
. . . moysi lagbom hällir än äptir sino eghno
manz-lico siälfs valde (arbitrium) ib 3: 252. jak gaff
änglomen ok mannomen frälst siälfs väld ib 254. at thz
ma vara j manzsins frälso siälfsualde at fölgliia sinom
gud|i ib 255. ib 461. — bestämmande, godtfinnande.
satto gudz miskund ok tima j sino siälfs valde
(ar-bit rio) Bir 1: 338. — rätt att bestämma el. förfoga
(öfver), at the hafdho gifwit swa mykyt siälfsuald
quinnonien vidh thera afgudh KL 372. the . . . haua ey
siälfs väld vm sik (sui juris non sunt) Bir 2: 3.16. —
frihet, hefogenhet, rättighet, tillåtelse, frälst siälfs väld
(libertatem) at göra godli thingh ok lata ond thingh
Bir 1: 250. 2) frihet, uppsluppenhet, j syns
blom-strandes vngdoins sielfs voldh Lg 3 : 566. 3) frihet,
makt och tillfälle att handla efter eget godtfinnande.
thot waldr thera (konungarnes) mikla sielfs wald KS
29 (73, 31). hunt stranglika thu them dömer, som här
haffua alt sith siälffs wald Su 157. 4) sjàlfsvåld,
egenvilja, egenmäktighet, selfzwold, girä oc eghon wilghe
SD NS 1: 247 (1403, nyare afskr.; darii se rande), sia
bäther til thz gik ey än genom sielfs voldz ok jlherdes
sulwna Lg 3: 538. the haffua haffth swa sthor
sielsswold FM 6io (1513). — Jfr siälfvald. — siälfs
vili (sialfs- L. syals-), m. [Jfr Isl. sjalfvili] L.
1) egen vilja, uppsåt, spillr en hftrþ mej) syals wiliä SI)
5: 638 (1347). 2) frihet, befogenhet, makt. hava
siälfs-wilia oc wald giua sit lif ok atar taka Bil 960. —
siälfsvilinnde (-is. sialsviliande L.
sialfsvil-iandis L.)f p. adj. och adv. L. A) adj. frivillig.
fri. mz siälfsuiliandis fatilidom KL 331. siälffs
uil-iandis (voluntaria) vtuällilso goz ok ilz Bir 3: 152. ey
nödhoghe vtan mz siälfswiliande (spontanea) wilia ib
4: (Dikt) 228. thu hädhis oc gabbas af allom tho ey
nödoglier vtan siälfs wiliande Ber 283. B) adv.
frivilligt, af egen drift, själfmant. kombcr jak siälfs
wiliande til thin Ber 285. Bo 161. iak andwardadho
mik siälfs viliandis minom owinom Bir 1: 34. than
som siälfs uiliamlis vndir gifwir sik thässom
for-ganclico thingomeii Bo 64. af them som
siälfswil-iandis gifva (a sponté dantibus) ib 128. — Jfr siiilf-

villaude.

siiing (siang L. säng Bo ie; KL ist, 296;
-inne ib 344; -ine Bil 104; -enne ib\ -ene ib; -a

Bo 16; -omen ib 31. sängh Bil 775; LfK 76; Lg
3: 599; -er Su 217. seng MD (S) 225; -a ib; -ena
11K 2: 6037; SO 195, 198; -iana ib 199; -ana V KR
10; -om ib. sengh Lg 3: 524. pl. -ar. -er Su 217),
f. [/.?/. sæing, sæng] L. säng. likamlikcn sängh
be-höffwer at minzsta try tingh, som iir dyno, örnegat
oc aklädbo LfK 76. aff songom oc sengaklädhom 1’KR
10. sengana wari aff brädhum oc j them hafwin halm
ib. Su 217. (at) ängen diäuul derues coma när minne
siäng Bu 13. uitus la ensamen i siäng ib 525. ib 183.
Bil 104, 775. KL 184, 296, 344. Lg 3 : 599. magnus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 20:57:20 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svmtsprk/2/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free