Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - snor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snor
450
snärin
snor (snoor), m.t [Fgutn., Fdan. och K. snor]
snor, nr näsan flytande slem. wätzkan . . . som skulle
gaa gynoni munnen mz spot, ällir näsa mz snoor LB
3: 90.
Suorkin, adj. [.<%. dial. och K. snorkon. Nyisl.
snorkinn] hopkrympt, skrynklig, vissen, tlia kesaren
saa hwffwdhet aff sillf, syntes tliz honom mykyt
mag-erth, snorket oc wansknpat, oc fast olikt sancti
ser-uacii hoffdhe Lg 3: 187. Jfr Slliirkin.
snubba (snobba. -ar, -adhe), v. [/st. snubba]
snubba, snäsa, förebrå, hårdt tilltala, med dat. the
. . . snwbbadho bonum i hwario ordhe MB 1: 229. ban
. ... snubbar bonum ib 230. än tlntt honom snobbadhis
af moghanom Bo 150. Jfr Sliybba.
suuppa, se snoppa.
Smita, /. [Mnt. snöte. Sr. dial. snnta]. —
Sliuto-faglier, adj. »tnUfager, utrustad med .fagert ansigte.
bätra är wara niwlakringh än snutufaghrun (torde
snarare böra läsas -um) GO 829; jfr Kock,
Medeltids-ordspr. 2: 337 f.
snuva (sniufua: -o LB 3: 166),/. [Mnt. snuve]
snufva, für snufwo LB 3: 34. ib 166, 7: 34, 199. om
snwffwnn er af köld ib. ath man hafwer stora snwffw,
som mykit flyter ib 230.
snybba (snymba), /. [Jfr ls!. snubba]
förebråelse. firi þiissa sak fik ioakim blyglit ok snybbo af
iuji-om Bu 3. ]to]de Jm snymbo ok bannor ib 78.
snybba (snöbba. -ir, -dhe), v. = snubba.
med dat. biscopen snybbc lianom Bu 27. var fru snybdo
diäflom ib 172. nero snybde petre hui han rädes eigh
s[i]inonem ib 103. ib 138. moysos affwitte them oc
snybde bradhlika MB 1: 422. vm tu näpso ella snybbo
nokrom för odyghde lians KS 24 (60, 2(i). abbatissan
. . . snybdhe iomffrunne Lg 3: 68. koino . . . ordhfulla
quinnor . . . oc snöbdo honom Bo 14.
siiyppeiika, snyppeliker, se snöpclika,
suöpe-iiker.
snypta, se snöpta.
snyta (-te, -ter), r. [lsl. snyta] snyta, thz (för
them) ar skyt snyth som änga äro näsa GO 813; se
Kock, Medeltidsordspr. 2 : 344. jnstinianus . . . lät
gripa them badha tyberium ok leoncium som hanum
skaro näsa aff ... ok liwan tliima han fik
(sannolikt för sik) snytto (Cod. C lian sicli snythe WS4)
lät ban halshugga en si in forradara (tantum in
ad-versarios ultionem exercens ut quotiens sibi a naso
præciso guttam defluentem reumatis detergeret, pa-ne
totiens aliquem adversariorum occideret) Bil 735.
snädli, se suidli.
sniillhillger, m. [lsl. snæiingr] (tidig) frukost,
morgonbit. man seer opta swa iipte snädhiiighin at man
miste daghwardhin (prandiolum celebre minuit
genta-cio crebre) G O 751.
snäkkia, /. [hl. snekkia. Jfr Mnt. snicke och Mht.
snecke] L. ett slags mindre fartyg; omtaladt i slit
ss krigsfartyg. Jfr Weinhold, Altnord. Leb. s. 137;
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1: 1014. skuto wt
snekk-ior ok löpande skutör PK 1: 107. snekkior lnanga ok
budzor stora ib 3045. aff sniikkior ok karwa oc lüpo
skutor ib 3562. hermen fan hagen oc flere ware som
thz budskap sculle farc mz xxvj pa en snekkia ib 2:
3284. ban . . . mz twå snekkior thcdou far ib i:047. lot
han slopar göra bata oc snekkior sunnan offner föra ib
6067. mz xvj snäcker oc sköttebaata ib S937. ib 9039,
9615. go til oges sneckä FH 6: 47 (1457). w]]]t go
till sneckäii ib. the haffna forsamnath offuer x
oc cm lydugior sneckior stwra jacther och kaweser ib
369 (1495, gammal afskr.). nauis qiiedam dicta snekkia
Ser. rer. svec. 111. 2: 277. — om krigsfartyg som det
åligger ett härad att bygga och utrusta, at wi (uäml.
kon. Albrekt) hafwm takit til warra nytto . . . ena
snäkkio af skärkinda härädhc. niädh hwilko the
plägh-adho oss til riikesins wärio fölghia . . oc ärum the
härädheno plictogbo ena swa godha snäkkio i gen
giffwa Bergfalk, Om Scenska jordens beskattning s.
54 (urk. fr. 1376). oss sniikkio halda ib. for the snäkkio
iac liafuer af them takit ib. considerata paucitate
hominuni tributariorum in prouincia norbohundare
existenciuui. qui nobis hactcuus cum duabus nauibus
expedicionalibiis dictis snækkio et viris ac armis ad
ipsas pertinentibus, satis oneroso seruire consiieuciant
BSll l: 199 (i387j. Jfr härads suiikkin. —
snäkkio bonaper (snäkkiu-), m. L. — snäkkio
bygning (snäkio-), /. L. — sniikkio fri|ier
(snäkkin-), m. L. — snäkkio lagh, n.
skepj,s-lag. Jfr Styffe, Skand. und. unionstiden, 2 uppl. s.
323. hiolt räfstä thing met thöuesala snäkkiolagh Fil
2: 10 (1380, nyare afskr.). — sniikkio päliuingar
(-päningar. snäkio päningar), m. pl.
snåck-pänningar7 afgift hvarigenom ett härad friköpte sig
från skyldighet att bygga och utrusta krigsfartyg. Jfr
Styffe, BSll 1: xcn. summa de wostrærek et østrærek
do snækio pæninga et sakøre BSII 1: 77 (1366). summa
de snækkio pæninga sakörx ib. at the liwazke thorfwo
oss snäkkio halda, oc ey the bot ill In. sakörc, som
heter siiäkkiopäninga vtgifua Bergfalk, Om Svenska
jordens beskattning s. 54 (urk. fr. 1376). at the äiiglien
than uian som i the fornäinpda skärkiuda härädlio
bygger oc bo. hindren älla q wäl in annat tyggia vm
snäkkio älla snäkkiopäninga ib. — snäkkio tliiänist,
f. tjenst som egnas riket genom att bygga och utrusta
krigsfartyg, gifwni wi oc latum thät fornämpda
liär-ädhet qui t oc lidught vin the snäkkio tliiänist the
ägha oss (konungen) at göra til rikcsins wärio Bergfalk,
Om Svenska jordens beskattning s. 54 (urk.fr. 137GJ.
sniilder, se sniälder.
snälla, r. Jfr afsuiilln.
suär, n. ? L.
sniira, se snara, /
snäria (snerria Ber 271. pres. snar. impf.
snardhe. part. pret. snardher), v. [D. snære]
1) snärja, fånga med snara, binda el. inveckla (i band
el. nät), eg. och bildl. ban . .. ska! som thiufuir snärias
ok bindas mz snaru MP 2: 177. hafwande snäru mz
hulke hau niaglic snäria lians fötir Bir 1: 314. sagdlie
cbristus til diäfwllin hwi tala thw til mina nya brudli
dyäfullin suaradhe thy at ... jak hopas ... at snäria
hona mz miliö näti ib 2: 119. ib 3: 215. hulkin som
snardhir är j inangom synda snaioni ib 412. hugliin
suärs (inrolvitur) swa mz wärdziika thingha vmsorgh ok
snaru ib 1: 315. siälana . . . hwilka han sa snardhn i
syuda repum Ber 208. — snärja, fånga, gripa, taga
fastf nar ändalyktin kom hradhelika snardhis
(involve-batur) hans samuit vsulika Bir 1: 365. the (skrifterna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
