Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - snärkia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
snärkia
451
SO
snerria thins hugx rndirstandilse thz är at thu eygli
vndirstar alt thz thu lääs Ber 271. — snärja,
insnärja, inveckla, invefva. hulkc som wäfwias ok
snärjas (implicantur) j tholikoin vsloin lustilsom Bir 1:
221. han snärs j mykla fafängo ib 2: 277. ih 1: 69, 335,
397, 2: 327. nar han snär sik j världinne ib 199. snär
sik j världz ärandom MP 2: 95. ib 1: 274. Bir 3: 216.
snardhor i mangom thaukkom och hindrilsoin Ber 206.
snardher i syndoin ib 207. swa snardhis siälin ok atir
hiolz j wrangskipadz lusta sidhuänio (irretita anima
per coniitetudinem inordinatæ delectationis) Bir 1:
365. 2) snärja, fälla, bedraga, tyswar hawer han
mik swikith oc snart (supplanlavit) MB t: 216. —
på ett försåtligt el. bedrägligt sätt undanrycka,
till-narra sig. snardhe (surripuit) lian aff mik gudz
sign-an MB 1: 216. — suiiria up, (eg. med snara)
uppfånga, the snäria vp hwat the kunna faa MB (S)
256. — Jfr at-, bo-, in-suiiria.
Slliirkia, v. [fno/-. snerkja] hopkrympa, rynka. —
veji. sniirkias, få förvridna anletsdrag? warth
kcs-aren wrädher och gröraber som eth léon, och togli
snärkias och saman bitha synom thannoin Lg 3: 140.
— Jfr snorkin.
snilver (ack. »». snäfrail VKR 12. best. förrn
ack. f. snäfwa Lf K 22G. komp. snäfwäre ib 224),
adj. [lsl. snæfr] snäf trång, hafua een graan mantol
slätan oc snäfran V K ii 12. — trång, smal. con bro,
mykit longre ok snäfwäre än the förre brocii Lf K
224. pa the snäfwa broena ib 226.
snö, se snior.
snödhclika, adv. på ett uselt el. nedrigt sätt, på
ett sätt som vittnar om ondska el. nedrighet, nedrigt.
thz i mik snödelika wt giffwin RK 1: 2454.
Silöþer (»1. snööt MD 188), adj. [lsl. snaujr] L.
1) bar; utan fjäderbeklädnad, thera (foglarnes) föter
(näml. voro) swarte ok snödhc Al 5224. 2)
blottad, beröfvad, ödelagd, landith war aff fä alt snööt
MD 188. 3) öde, ofruktbar, ]iöni þu föde ui{i hinina
brö|> fiyritighi ar þa iorpon var snöþ Bu 77. genom
hardha stiglia thranga oc suödha Al 9256 . 4)
värdelös, usel, dålig, sådde lians owen j them
(vingårdar ne) aldra snödasta (pessima) sädh Bir 4: 5.
the snödasta sädhin som til enkte doghir ib. 5)
usel, dålig, ond, snöd. then snödhc herodes Bo 80.
nakar snödhasto mandråpare ib 82. thu ondä och suödä
förrädare Va 9. Bo 49, 149, 158, 160, 188. Al 3484, 3752.
RK 2: 3499. wranghe oc snödho män MB 2: 245. ängin
keysar är swa snüdli thor sik glädher aff annars dödh
Al 3535. litit lowar iak the snödo hedna vthet RK 1:
1627. thon snödhe riiff ib (Albr) s. 208. the orma
snödha Al 4056. ib 5214. gud . . . källode aff thenno
snödo werldh . . . her henric bidz FM 258 (1506). FH
7: 99 (1517, gammal afskr.). togli lians snödha üff
sina ändelykt j mwld oc asko MB 2: 319. mz sinom
ondhom radhom oc snödhom äpthcrdömilsom Su 62.
saghom wi til war dödli tha ware war gärning ey
swa snödh GO 961. Al 3985, 8416. Bo 19. vidhir
hulk-ins liuärne thu styggis som alra snödhast oc alra
orenast ib 40. mz snödhom lusta ib 133. Lf K 32. —
Jfr ofsnödher.
snödliliet (snödhheet VKR 56), f. [Fdan. [-suod-hed]-] {+suod-
hed]+} ondska, elakhet, engen snödhet nionde thorn fatta
RK 2 : 6005. ecn son . . . hwilkiii mz sinno snödhoth
oc ontzsko skullo wardha alle waro iudha släkt til
nidhirfal ST 86. ib 439. VKR 56.
snöktaii (sniktan), /. [lsl. snöktan] snyftning.
naar thu äst a bönum oc bidhor tha lat eygli höra
them niir thik äru sniktan älla snkkan af thik Ber
271. Jfr Sllöptau.
snöpa (snepa L. pres. -ir VplL M 30: pr. part.
pret. -ter), v. [lsl. snoypa, vanära] L. snöpa,
ka-strera. ängin man ma thiäna thärä vtan ban skal
snöpter vara FI 1021.
suöpelika (snöppelica. snyppeliga), adv.
[lsl. sneypiliga] eg. skamligt; skymfligt, med skymf.
hwro i ... haffde snyppelige wist honom fran ider
HSH 18: 14 (1494). — med smälek, på ett sätt som
medför smälek, varkunna . . . varom herra oc
apostlomen soin swa snöppelica flyddo. som the hafdlio
varit thz ömblicasta folk Bo 161. föra sik i thöm
(kläderna) swa snöppelica mz tholke blygdli. som
han hafdho varit fulasta skam ib 196. — torftigt,
tarfligt, simpelt, var herra ihesus . . . hwilar sik
i cnue af them threm fatiko sängomeu. swa
üdhmiuk-lica oc swa snöppelica (viliter) som en annar fatikir
man af almoghanoni Bo 34. itta swa snöppelica som
en enfalloghir man af almoghanoni ib 52. blygdes hon
ey ... aff synom . . . snyppeliga platadhom ärmom
Lg 3: 548.
suöpeliker (». snyppeligit HSH 24: 55 (1516)),
adj. [lsl. sneypiligr] skamlig, waro snyppeligit i riikit
skulle ingen fijnnos som wille . . . före nagou god man
tiil dage HSH 24: 55 (1516).
snöpta (snypta), v. snyfta, til thik sukkom wi
snyptandis oc grataudes ST 199.
Sllöptail, f. [Jfr lsl. snöktan] snyftande, pätar gik
blyghelica in mz sukkan oc snöptan Bo 218. Jfr
snoppan, snöktan.
snöra (part. pret. -adher. -dher, se at snöra),
v. [1>. snøro] snöra, snöradha manna sko SO 19. Jfr
at snöra.
Sllörail, f. snör ning. bära ofstunt älla oflang klädho
mz knöpan älla suöran MP 2: 133.
snöre, ». [lsl. snæri] snöre, thonna posana skulu
allo bindas vti j [1] snöre hwar posen sigli LB 2:
71. är thz swa at thu flättadhe vij haar, tlier mz
menas vij haar lwkka j mit huffwodh mz eth starkt
snöre äller en typpel oc bwndo haareth mz snöreth
kringh om en spik MB 2: 121. mällan föruämpda tvä,
pelare gik ith snöre TK 269. hon (ljuskronan) kunde
uiderdragas letteliga medh ith lijtet snöre ib 270. —
särsk. tältsnöre, suörin all (näml. äro) aff silke skär
Fr 468. — mätsnöre, at the thet haffde aat skild
inedh snöro oc merke SJ 134 (1444;. — snöre för
fiskfångst. att vthgiüra en flerding torsk eller ströming
af b&then öller snöret SO 290. att vthgöra en stijgh
torsk af snörot ib. at taga både fisk och snöret till
tho fattiga ib 291. ib 306. — Jfr gulsuöre.
so (soo Bir 3 : 269. pl. söer HSH 19: i6s (1506)),
f. [lsl. sýr] L. so, sugga. ther dödho . . . badlic galtor
o[c] so Al 9402. vii söer och II orne her vcdh slottet
och ix söer och 11 orne i ladegarden HSH 19: 168
(1506). — ss skymford. Bir 3: 269.
so, se sva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
