- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 2:1. M-T /
536

(1884-1973) [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - styrtilse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

styrtilso

536

Stiiþia

2) störta neil, falla ned. störta, falla, särsk. fal.’a
i strid, stujia. engelbert styrtte niJor mot ön ston
RK 2: 2685. tha styrte han dödhor aff hiistin nidlier
Iv 779. han . . . stäk than riddara . • . swa at örs
ok man styrte nidlier ib 2401. the styrto nidlier fore
swärdh ok piil Al 5293. en rytz sköt han mod eth
spiwt . . ■ swa at han styrte nider i stadh RK 1:
177S. störthe tha flere M nidlier ib 3: 3865. — Jfr
nidlierstyrta. — styrta mii kul, störta om kull,
falla om kull. tha störte resen om kull Di 138. Jfr
nniknlstyrta. — Jfr til-, um-styrta.
styrtilse, n. pl. Jfr nidhcrstyrtilso.
styrtograf, f. [Jfr T. sttirzgrube] —
styrto-kllla. hwilkin war thän som . . . wnflydho
styrto-graffwona (precipicium euasit) Spec. Virg. s. 80. (enl.
uppgift af Dr. R. Geete).

styrtogrop (störto grop), /. = styrtokula.
tha är först störto gropin waktaskolande (fouea
cail en da est precipicii) Spec. Virg. s. 229 (enl. uppgift
af Dr. R. Geete).

styrtokula (styrtakula. störtho kwla), /.
[Mnt. stortekule] afgrund, thu wntflyr ekko
styrta-kulona (precipicium) Spec. Virg. s. 79. hon . . .
giordhe sik äwinnelika dözsins snara ok störthokwlo
ib 176 (båda ställena enl. uppgift af Dr. R. Geete).

stytta, se stynta.

styva (part. pret. styfdker), v. [Isl. stýfa] L.
stympa, genom stympning el. klippning märka, the far
. . . som styfdli äru a högra örano MP 1: 136.

stiiþ, n. [./V. sted] L. städ, smcdstäd. maximianus
... lät bära fram ect stort stiiþ ok böþ bryta aldra
þera lårben mz slägiom sundar i sma styke Bu 522.
dyrt gul hulkit som vt räkkis ok sias owir harth
städli Bir 1: 58. thera hielma klingado som thz stedh
thor man pleghar aa at smidha RK 1: 1735. tha jamen
war het. tha lagde han thz vpa städit oc bad sigord
sia. sigord slog thz första hug. sa at stiidia stokken
riffnade oc städit slap nider i iordena Di 122. Jfr
spikastiidh samt stiijli.

stiidh, n. [D. sted] 1) = sta])01’ 7.
offuer-wägendis om swadane almenigt mötlic, om tiidli oc
städ BSII 5: 516 (1512). ib 517. ath wij benempdhe
städith och rwmmit FM 134 (1502, samt. afskr.).
ib 606 (1513). De tre sistnämda ställena kunna dock
föras till Städhe. 2) = sta]ier 10. ath resa
naghen almogjie her in i byn, i thet städh edro
swena warith haffwa BSII 5: 303 (1508). poluer, bly,
salth, humble, järn iic. eller salpcther och swauell i
thot städh for poluer ib 273 (150S).

stiidho, n. [Mnt. stede, /.] = st aj: or 7. mago i
ware fortonckto ... om annet rwm oc städe FM 200
(1504). Jfr stiidll.

städher piiniiinger, städher skillinger, se
staber,
stiidhga, se stiidhia 7.

stii|ii, m. L. Jfr stii|i. — stiidhia stokker
(städy-), m. [Fnor. stcäjastokkr] stock som
tjenar som underlag för ett städ. städia s tok kon riffnade
Di 122. tag . . . smydya slindher aff stiidy stok LB
7: 56.
stiifiia, f L.

gtiiþia (pres. städer VGL II þ 49, 52. staþar ib

lþ 17. städher. städdhir Bir l: 51, 71. steþer VGL
I p 14. ref. stätz Spec. Virg. s. 302. impf. Stadde,
stade: -os Bu lcs. part. pret. stadder. n. stat.
Staat If.X 137), v. [/.»/. steifja] L. 1) ställa (någon
någonstädes), the staddo (slatuentes) ban mith mällan
almoghan MB 2:154. — ställa, förlägga, the ... staddho
sin hiiär (castra posuerunt) j masalot MB 2: 243. ib 320.
2) anbringa; bortgifta, jak giter inyna dotter ey bäter
stat 11K 1: 413. 3) placera, använda (egendom el.
arbete), thz er thz götz nian wäl städer thz man
gitfiier en dugande man RK 1: 3431. man skal ok
iilla städhia snmpt, som man afHar GO 398. tha
stadde iak väl mina niödha Iv 5070. mango . . . som
. . . fortapadho oc ila staddo thera mödlio ST 2.
ban . . . stadde ila alla sina mödho ok kostnadh
ib. göre i bonum liagoth til godho, thet städe i
wäl) BSH 5: 138 (1507). 4) komma att sUmna
el. stå stilla, bringa till stillhet, gifva stillhet åt.
engeu kan stiidhia sina taukka oc hiärta, för än
ban städher sin lekarna i enleko rwme LfK 59. 5)
fasttaga; påträffa, alt thz wte wardhcr stat a
mark-inne (universa, qute inventa fuerint foris) skal
for-darwas MB 1: 300. 6) fastställa, bestämma, stadga,
föreskrifna, samtliyktuni wi ok staddum, at alldcr
swerikes alhnoghe skall liawa Fridh aa sik ok aili|
sino SD 4: 464 (1335, nyare afskr.). ib 465, 5: 374
(1314, nyare afskr.), 375. hawm wi ]iätt . . . statt oc
samþykt ib 378. ib 476 (1345, nyare afskr.), 478, 479. all
[ie |ling, maal ok sakir. som j waroui stafghä seriuaþ
ok stadd äru ib 605 (1346). hafwm wi stat ok skipat
at tolff sculu wara the som foro berglieno scu]u standa
lf.V 135. staddum wi thet äy sculu flere wara the
som ööll sälia a gambla berglieno 011 fyre ib 136. —
fastställa, stadga, föreskrifva, utfärda, thetta är . . .
konung eriks . . . stadder och skipadher gardz rätter
EG 67. huar som giwer älla städhr lagh KS 67 (164,
73). huar som lagh wil städhia ib (166, 74). lagh göra
ok städhia ib 68 (167, 74); jfr "Erratawe är thorn
orät dichta ok städia (væ, jui condunt leges iniquas
et scribentes injustitiam scripserunt) ib 67 (165. 73).

7) inrätta, mote thöin godha skipilsom, gamble witre
män haua stat ok skipat til gudhz hedher KS 50
(127, 54). skal han (konungen) skudlia ok städia
al-manna väglia i rike sino ib 65 (lfO, 71). skipa ok
städhia köptorp ib (161, 71). städhga (för städhia?)
sin land ok like wislika ok tarflika ib (160, 71).

8) bestämma, besluta, aftala, öfverenskommo, j
westergötland staddis thz swa som rikisins men sampdc
allum aa RK 1: 778. alt thz brödher städia och fast
giira SO 8. givi swennonom syna stadhda lön ib 148.
— bestämma, besluta, besluta att gifva el. tilldela.
the staddo honom ärligit frälse (staluerunt ei
liberta-lem) MB 2 : 272. 9) tillstädja, medgifva, tillåta,
med personens dat. och sakens ack. fiet ängom månne
stä[iiä SD 5: 478 (1315, nyare afskr.). huru
thulu-inodhelica ban stadde hanne alt thz hon giordhe Bo
76. städer iak edhor alla banda offer MB 2: 274. at
eder motto ecko stedes köp BSII 5: 448 (1511). —
med personens dat. el. ack. och inf. hwi läst thu
ban älla stadde honom at ganga til thik Bir 1: 220.
städdhir ban älla tliol ängom at wara owir sik ib 51.
ib 364, 2: 120. Di 108. tha wil iak ... ey länge inina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:55:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/2/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free