- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
212

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

francisiii&ssa

212

franthrängia

adv. L. A) prep. med dat., som dock stundom, i sht i yngre
skrifter, utbytes mot ack. för att uttrycka skiljande,
avhållande, befriande, förlust o. rf.: frän. ... at s ku Ida
uiyu her bispen sva lengä blifva i syn bedröfi’olsa
oc fra syn biskopsstol Hist Handl VIII 1: 20 (1464).
debet 6 pund smör; vacat; thet itr fra clostreno
VKJ 276 (l46e). dömpdos jngewal ... til swerdh
. . . ath thet ther til koin fran repet, som hans
forskullan war, huilket som skedde for wor keresta
nåde frves bön STb 3: 419 (1499). 6) för att
beteckna avstånd: från. war ban aatspordher hurw
langht oo wijt, som fiskerijt oc notadrätenär liggia wt
fran öne SD NS 3: 198 (1416). jtem v öre for hö oc
korn them som fran oss lagho vti enom adher by
Skotteb 344 (1436, Borgm), antepenultima ma mum
thridi fraan ythersta GU C 20 s. 26. 7) för att
uttrycka riktning: från. eth hög th härgh, obegriplika
storth fran östan (ab oriente) ok j wäster Mecht 50.
twers westan offuer ghatan fran almenningx brwnnen
SJ 2: 126 (1488). ene alfbrende mnlmtoinpt, ligendes
wppa norre malm westan för sandbrone ffram
almenningx gaten man gar til sancta clar» STb 5: 233 (1519).
8) vid tidsbestämningar för att beteckna
utgångspunkten: från. fran förstonne thiir siälin ingöthz thik ok
alt til nw SkrtUppb 49. 9) för att beteckna
sammanhang och omedelbar följd: från, för, efter, aar
fra aar thil äwerdhelika tydli SD NS 3: 417 (1419).
ib 573 (1420). jtem, . . . (fogden) låte scriffua
beskat-ningena beskedelica, stycche fran stycche Arnell Brask
Bi1 16. B) adv. 1) från, bort. i äro ledoge ok
feloge bade til och fraa i edhert beliald igen STb 1: 397
(1482). — til äller fran. Se Sdw 2: 1221. — Jfr
hvarghin-, hädhan-, i-, långt-, nidhan-, thvärs
ivir-, thviirt-, thviirt ivir-, ut-, ut i-fran.

»franeismiissa (fransis- ATb l: is (1453 >,
frans-cis- ib 37 (1455), fransina- ib), f. högtid firad till
minnet av den helige Franciscus, den i oktober. ATb
1: 7 (1452), 18 (1453), 37 (l455), 72 (1457), 133 (l460). —
Jfr fransmässa.

frandragha, v. — fraudraglia sik (fra-), v.
refi. undandraga sig. antighi jak mik stielendes fra
drogh eller ... J Buddes b 172.

frandriva, (fra-), v. [Ä. Dan. fradrive] bortdriva,
fördriva, squalder, och orolikhet tädhan bort ältliis,
oc långt fradriffwis Mecht 341. eldeu sculde neefua ok
fradrifwa croppaua fra paradiso JBuddes b 14. margit
bonden fran dreff dedit iij öre quit SSkb 114 (1503).
*fran(IÖdlier, p. adj. Se Sdw 2: 1221.
»frandöia, v. Jfr döia fran.
*franeghna, v. [Ä. J’an. fraegne] avhända, avyttra.
thy franeghnar jak mik, minne modher ok warom
arffwni the forscriffna tompth Svartb 407 (1443).

franfalla, v. L. 2) gå förlorad (för), frångå,
undandragas, priualk her epter haffuer jntet taal til
tet stenhuss . . ., thy at oleff michkelsson epter sin
sworen breff tha är han nest epter börden ok ytermera
ath tet är priuwalk medh arff fran fallit j annan
slecht oc bördli STb 3: 148 (1494).

franfiil’dll (fraan-),/. bortfärd. far han (o:
skepparen) thädhan borth jnnan thän daghen komber, tlia
är han pliktogher bethala köpmanuommen allan thän
skadha the faa för thän fraanfärdennas skwld PMSkr 80.

franganga, v. L. 1) gå bort. ey kan ok hans

närwara franwara aff thy som framlidhit är ällir
franganga SpV 515. — Jfr ganga fran.
»frangiva, v. Jfr giva fran sik.
*frailgöra?, v. . .. swa lenge . . . the thet for:de
]aud|i gi-ldh och tienäst redelica frangöra (säkerligen
fel för framgöraj Svartb (Skokl) 295 (1422 ?).

franlialda (sup. frahaaldet), [Ä. Dan.
fra(n)-holdej undanhålla, med dat. och ack. eth laxafiske . . .
som . . . däkinen hafdhe tham frahaaldet i noglior aar
SD NS 3: 471 (1419). — Jfr linida fran.

"franllindra, v. undandraga, undanhålla, med dat.
och ack. . . . klagade, at vij her j landit haffue
hanom medh jngen reth sin hustrv fran bindrat STb 8:
184 (1494).

♦franhugga, v. Jfr hugga fran.
*franhäfdha (-heffda), v. [Ä. Dan. frahævde]
beröva (ngn jord o. d). . . . pa thz at j tilkommanda
ey skulle tliz lit la äng ather är platt torpeno
fran-heffdas oc ther foro torpet ödelägias Brasks Kopieb 30.

*frailkaman (franke-), m. fransman, the som
aff frankerijke äliru hathe them som ähru aff
enge-landli, och så liate och eugilske franke män PMSkr 709.

*frankis man, ro. [Fdan. pl. frankesmænd]/rolli,
fransman, thz är frankis manna sidher at tala mängt
tha the fara soffwa Prosadikter (Karl M) 258.

*franklanda, ». genom klander beröva. Se Sdw
2: 1221.

"fraillidhailde, «. bortgång, död. ffunitorium (fel
för: functorium) ii idest transitorium fraanlidandhe
GU C 20 s. 299.
franliiggia, v. Jfr läggia fran.
fransigllia (fra-), v. frånsäga, fråndöma,
avhända. Arfstv 37 (1461). then ärffue deel ... är her
thule fraa sakt ib. 51 (1461). — Jfr sighia fran.

franskilill (fra-), v. frånskilja, avskilja, ban war
medh kerlegh franskildir fran sinna hustrv arfwom
A Th 1: 231 (1465). GU C 20 (hand 2) s. 50. —
fran-skilia sik, skilja sig, draga sig undan, med prep.
af. älskande siäla som sik fran skildo aff allom
wärldz-likom lustilsom Mecht 185. — refi. franskilias, skiljas
från. at the ey skullo fraskilias mik Hel män 191.

*franskynda?, v. exoccupo pas p c idest
expe-dire franskynda (säkerligen fel för framskynda^) GU C 20
s. 241.

*fransinässa (frandz-), /. — francismässa.

ATb 2: 337 (1488). ib 3: 181 (1506).

franstanda (fraan sthaa), v. stå på avstånd
från ngt. disto as re ath skilliaa fraan sthaa margba
stadzs staa ok athor wendha GU C 20 s. 195.

*franstiäla, v. stjäla från (ngn), bortstjäla. Se
Sdw 2: 1221. . . . vidherkendes, ath han baffde arffuit
olssou ratman franstolith j (1) stycke koppar STb 2:
192 (1487). ib 3: 325 (1497).

frantaka (frataga), v. fråntaga, beröva, med
dat. och ack. en hage som forscriffne laurens hadde
hanom fra tageth med wald och welle. Uppl
Lagmansdomb 71 (1493). — Jfr taka fran.

frauthriillgia, v. fråntaga, avhända. Se Sdw 2:
1221. . . . will mina ägo the litla iak ather haffuer
fornempda miuo torpte (fel för torpe) . . . swiklige
affheffde oc frantrengia Brasks Kopieb 29.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free