Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Iiiindogher
333
Ii nr
hiindoglier (hendog), adj. bekväm, passande.
honom .. . hart in til eder rykkia modh noglier then
beleffningh, hanom hendog wara kan til gagn och
be-8tand BSIl 5 : 305 (l508). Jfr olliiildoglier.
*llängO (henge), n. hänge f jtem for te henge
som kom til lille retten j mark Skotteb 44 (1460—61?).
Jfr forehänge.
häugedy (henge-), n. gungfly. then andra (o-,
hästen) blef dödhir j eth hengedy j försto wppith watn
ATb 2: 287 (1486). Prosadikter (Sju vise m C) 243.
hiillgia (hengiä Svartb (Skokl) 530 (1477). pres.
hänghis SpV 301. -er PMSkr 125. henger STb 5:
315 (1520, Kop). hengher llSU 17: 76 (1523, Brask),
impf. hängde Prosadikter (Sju vise m) 157; STb 1:
391 (1482). hengde SJ 2: 219 (1493). hän[g]dhe
SvB 57 (mot slutet av Í400-Í.J, 69 (omkr. 1500). part. pres.
hängende HSII 16:87(1527). part.pret.pl. händhe
JTb 58 (1457). sup in. hänkt HSII 16 : 84 (1508, avskr.).
heingth Svartb 380 (1439). imper. hängh ATb 1:
248 (1466). hank PMSkr 482. Se Sdw 2: 1240), v. L.
1) hänga (träns.). Svartb 380 (1439). hink ena naal
pa en traad PMSkr 482. — avliva genom hängning.
wordho the dömdhe til repith ok galgaräth ok wordho
hilndho JTb 5S (1457). dauid osbiörnsson som sik
sielff hengde i samma hws i en mörchan kammar
SJ 2: 219 (1493). 2) hänga (intr.). til thäss mora
wisso ok stadhfiistilse bidhiom wj hedherlika manna
incighle at hiängia fore thetta breff swasom herra
olafs kanunx (o. s. v.) FMU 1: 436 (1392). SvB 57 (mot
slutet av U00-t.). oppa thy hälgha korsseno händhe
thu hardelika ib 69 (omkr. 1500J. — varda hängd,
hängas, rawid habde stoled mer än x matte häugia
ATb 1: 29 (1454). peder skomakare, som til forende
hängde STb 1: 391 (1482). hit ey swa at thu henger
Linkbiblh (ny ser.) 3: 53. 3) hänga, bero. for
then skulde at thot skal ey hengiä pa min fntige siel
som mine foräldrä haffwa loffwad giffwo j gudz äre
Svartb (Skokl) 530 (1477). SpV 301. PMSkr 125. the
fatige . . . ganske klenlige . . . förmoge hölle thesse
skotter theris terning tiil förnöguing, wtan henger jn
pa oss, borgemestere oc raadt STb 5: 315 (1520, Kop).
4) om tvistemål, rättegångssak o. d.: vara oavgjord,
hållas svävande. . . . och haffde thy samme sak i
mong aar hänkt i trättlie them emellan HSH 16: 84
(l504, avskr.). ble|f ty thenne trätte hängende nogen
aar them emellom till tliess konung hans redh sine
eeredzgatha ib 87 (1527). — *lliingia nidher, se Sdw
2: 1240. — »hängia saman, hänga samman, hänga
ihop. wm swa waare thät (o: massan) wille ey hängia
samman, tha wärm thät nokoth litith widher elden
PMSkr 391. Jfr sainanhiingia. — hiingia up,
upphänga, hänga. Prosadikter (Sju vise m) 157. stiäl
min piltir gräs tha hängh vp han i fäudans nampn.
ATb i: 248 (1466). Jfr uphiingia. — *hängia
vidlier, 2) hänga fast, hålla sig fast. thy ath
han (os Arvid Västgöte) hengher väll wedh (med
belägringen) thet aldra likasta ban kan HSH 17: 76
(1523, Brask). — Jfr vidherliiingia. — Jfr hanga
samt uppehängia.
»hängiande (hengendhe Vg Fommt II 1: 22
(l52l))j n. hängning (ss straff), wm the fly . . . läggis
ther widher eth hängiande äller stäghel PMSkr 144
»hängilse, ». pl. elf. – hängiande. rrosadikter
(Sju vise m) 155. Jfr tilhängiise.
hänsestädher (hönska-), m. pl. hansestäder.
STb 1: 38 (1475).
»hänskhet? (hännsket FMU 5: 25 (i48i)), se
liärinskhet.
»hiinter, jfr hardhhänter.
lliipt, n.t eller m.t Se Sdw 2: 1240.
häpta (hafftha), v. L. 3) stoppa, hämma.
PMSkr 509.
häpte (häffthe. heffthe) ». L. 2)
förstoppning. PMSkr 274, 282.
häptilse (hef(f)tils(s)e), n. pl. el. f. L.
fängelse. [ola]f hedmvndson lagde in i heftilsen en kloster
swen ATb 1: 6 (1452). ban skal blilfua i stadzsins
hefftilse STb 1: 85 (1477). »6 5: 174 (1517).
här, m. L. här, krigshär. Se Sdw 2: 1240.
hiir (häär SD US 3: 195 (1416). her Lagerbring
Saml 2: 277 (1465); STb 1: 202 (1479)), adv. L. 1)
här, på detta ställe. — hiir ok thär, se Sdw 2 under
þiir A 1. 2) hit. the ringer per suenson talede
om skole staa j rottin ther tiil erik anderssen körner
her STb 5: 62 (l515). 5) förstärkande vid pron.
þaune. huilkin alf mynom äruingom thetta häär vilia
hindra ällir kränkia ... tha gudh aldzual]ogher kränke
han SD NS 3: 195 (1416). innan thetta bär och
pins-daga STb 1: 340 (1482). ib 373 (1482). 6) med
efterföljande prep.-uttr. inlett av prep. (ut) af, härifrån.
när gudhi täckes honum (för honom) her aff werldene
kalla Lagerbring Saml 2: 277 (1465). her twre rymde här
aff ryki t Arfstv 4 (börj. av 1470 Í.J. STb 1: 202 (H79). enge
v (5) öres borghare fare här v th alf stadh in ok vppa
landet innan thetta här ok xx (20) dag jwla STb 1:
373 (1482). 7) 1 förbindelse med följande prep. har
ordet samma betydelse som oblik kasus av pron. þanne.
— här a lliot, 3) häremot, såsom bot mot detta.
här a moth (os människornas ondska) wtgöt ihesus
christus sith blodh SkrtUppb 339. — *här for nidhan
(her for nedhen), här nedanför, nedanför detta.
Bergius Nytt förråd 191 (1431). — *llär for OVan
(her for offwan), härutöver, dessutom, her for offwan
tilbindher jach mik fikke thetta alt stadhught oc fast
at hälla SD NS 3 : 273 (l417, äldre avskr.). —
*häl-i, häruti, i detta, här j foreteedhis hänne, at
krank-domsius dröffuilse skulde snart hänne owerkomma
Mecht 194. — hiir i mällom (heremellom),
emellertid, under tiden, härunder, thesse radzstve dago
heremellom skulle ware satte op for örlig och fienderne
skulld STb 5: 265 (i52o). — här mädh (her med),
2) härmed, i och ined detta, lasse smet iiij marek j
gerningxlon; her med staden honum jnthet skyllog Stock
Skb 81 (1519). — *här pa, se Sdw 2: 1241. — här
til, 3) härtill, däran. Se Sdw 2: 1211. 4)
härtill, till detta, saken härtil äptherfölgher i texten
JMÖ 24. — här UIll (-om), 1) härom, angående
el. med avseende på detta, tiil mynnes hwrv sant är
härom VKJ 127. — häl- ut af, 2) härav, av detta.
här wille ban fata wtaff ena starka beuisning at . .. Hel
män 196. — »här ut i (-wthi), häruti, i delta, här är
enghin atskilnadhir wthi, hwat thu hällir legdh dräpir
tik mz thino eghno swärdh, ällir mz hwngrenom SpV
446. — här Ut ivir (-ofwir), 2) härutöver, ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
