Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mässa
538
mästarhns
9o/. järpstadha kyrkia bauer ... twå miisso bakla
RP 2: 390 (1399). casula heter mässohakul
SvKyrkobr 61. jtem vii markc oc xx fór en messo linkol oc ena
altare brvn Kumla kyrkas rb 60 (i489). Jfr karteks-,
sainets-, sidlienatlask-mässohaki. — ’miisso
hald (messoholdh), n. hållande av mässa, inge
wora epterkomare skulu liaffwa makt at ryggiä
forerörde siiilägiffth oc messoholdh uiderläggiä Svartb
(Sk,kl) sis (1474). — miisso kliidhe (messa-
kleden), n. pl. L. mässkläder. STb 3: 372 (1498).
Jfr uudirmiissokliidlie. — miisso piinniugar
(-päningha), m. pl. penningar att bekosta mässors
hållande. JMPs 513. — miisso redlie (mässe-,
messo-. messe-, -rede), n. L. eg.
mässredskap; i sht det som hör till prästens utstyrsel vid
mässans hållande. Se Sdw 2: 1271. jtem giffwe wij
wor kere liusfrw cristine abraamsdotter ... wort
dagliga mässe redho medh then lille ta|fla ther hälge
doma äro vdi oc glas star fore llist Tidskr 1943
s. 25 (1470, samtida avskr.). tessa ... klonodia ära
til ... helga likamons altare ... eth messeredho
(så!) aff gyllene stykke ok eth messoredho (så!) aff
silke stykke KTb 91 (1474). STb 1: 68 (1476). HLG
1:120 (1476). STb 1:150 (1478). Staffan vostgöte schal
bliffue wijdh appostla altaredh medh sin klerck,
messe rede, egit vax, vin ocli öfflete ok forökie altare
cleden som til bör ib 3: 359 (1498). ib 366 (1498), 4:
286 (1512), 5: 305 (1513, Bil.). HLG 2: 98 (1520). item
eth messerede, som her erik jordadis meedher ib 102.
— "miisso smiik? (pl. (?) meszesmeker), subst,
plagg hörande till mässdräktenf meszesmekor aff
lerefft V KU Bil 154 (i595). — miisso siirker
(mes-SO-), m. L. mässkjorta. Se Sdw 2: 1271 och Branting,
Textil skrud 70. SvKyrkobr 60. GU C20 s. 13. —
♦miisso vatukar (messo-), 11. vigvattensfat. jtem
bör honom (o: kbickaren) messo watu karet reent.
holda ÅK 58. — miisso vill (messe-. messa-),
». mässvin. iij stop o<h xxx som cappellanar liaffua
taghet til niessawyu HLG 2: 4 (i509). ib 21 (l51l),
56 (1516), 9i (isis). — "mässovins köp (messo-),
M. inköp av mässvin. NMU 1: 108 (1431).
mässa (messa, -adhe), v. mässa, läsa el. sjunga
mässa. STb 1: 150 (14/8). ÅK 62. JMPs 39.
mässinger, m. och mässing (messingh.
messingk. mesing), f? mässing. ATb l: 212
(1465). Mecht 279. jtem hans deel j kopporkaar och
messingk ij pundh STb 4: 98 (1505). STb 5: 63 (1515).
minnens at her är ingon i thesse iii (3) riike som
kan göra ... messing|! än tha at her är köper nog
HSII 13: 114 (1524, Brask). — miissingakiitil
(messigak ätyl), m. mässiugskittel. Kumla kyrkas
rb 97 (isis). — »mässings axul (mässingx-), m.
mässingsaxel. PMSkr 507. — ♦mässings bIäkllOl’11
(mäsings-), n. bläckhorn av mässing. GPM 2: 215
(1506). — ♦mässings fat? (messfath), n.
mås-singskärlt item iiij öre för j messfath HLG 3: 115
(1528). — mässings kiit.il (mäs(s)ingx-.
messinga-. messingx-. meszesýnges-: -ketlar
HLG 3: 128 (1529). meszesinges-: -kethlar
ib 132 (1529). messes-: -kesla ib 95 (i528)), m.
= miissingakätil. NMU 1: 1C9 (1434). Inv Cur
Tynnelsö 7. HLG 1: 62 (1454). eu gamal mässingx
kätil vägir v mark ATb 1: 227 (1456?). ib 2: 234 (1483),
302 (1486), 3: 51 (1496), 95 (1499). STb 3: 212 (1495). —
•mässings nal (messingx naall), /.
mässingsnål. PMSkr 226. — ♦mässings stäk i (mässingx-.
messing- HLG 2: 148 (1524)), m. ljusstake av
mässing. HLG 2: 33 (1513). — "mässings tliradlier, m.
mässingstråd, ]yyter aff mässingstraadh ... til ath
fästa romana mz (på bokband) Saml 24: 144.
♦miistadelin (mesta-, meste-, mesten-), m.
best. största delen, aff huilke peninga suma Ixxiij
märcker jacob mansson och jacob moysse hade
mesten-delin vpborit SJ 2: 171 (1490). Hist Tidskr 1949
s. 251 (1504). — med partiliv bestämning föregången
av prep. af. j fogatens ok mestadeliu alf radzsens
nerwaran STb 2: 411 (1490). ib 527 (l49l). — med
partiliv bestämning utan prep. medli mcstedelins
radzsens nerwaran STb 2: 213 (1487). j fogateus,
borgamestares och all mestendelis radzsins nerware
ib 3: 248 (1495).
llliistadels (-delis), adv. till största delen, till
det mesta, judana sidwänia j gambla lagomen waro
mästadelis eth tekn ok liknilse MP 4: 128. the hälga
kirkios ]ag|i oc stiktli . .. äru nw mästa dels glömdli
oc afflagdh JMPs 465.
mästare (mestere. mästher, mesther), m.
L. 1) lärare, mästare, även i allm. lärd man.
fur oc helsa siw wisa niästara (septem sapientes)
Prosadikter (Sju vise m) 113. ib o. s. v. magister
mästher ... magistervlus ... ]ithen niiisther GU C20
(hand 2) s. 110. en stor klärkir ok mästare j boklike
konst MP 5: 146. — mästare, magister, den som
vunnit magistergrad, rector fornompde universitatis,
doctores, mestere, studentes och theris folk
Annerstedt, Ups Unin hist Bih 1 4 (1477). — i omedelbar
förbindelse med ett följ. namn ss titel given åt en
lärare el. åt den som vunnit eu lärdomsgrad, mästare
olaff ingeualdi SD NS 3: 80 (1415). mesther libbert
domprost i vesthoras GPM 2: 361 (l5H?). 2)
mästare, den som är kunnig i ett yrkes utövande, thy ban
(o: skeppsbyggaren) tok til segh tho gärnyngh j hwilko
han är ey mästare PMSkr 6. — ss titel för bödel.
Skotteb 431 (1469—70, Kämn). — Jfr bikara-,
blidho-, bly-, borgh-, borgha-, buklara-,
byggio-, bysso-, fat-, gärds-, glas-, iiiiiia-,
hof-, iudha-, kaniara-, kesaralags-, kirkio-,
korgha-, kryddagards-, köko-, lagh-, läre-,
masso-, mur-, mura-, mur ar a-, mynt-, mynta-,
orgliel-, orgho-, pala-, pateno-, plagho-,
planela-, pråm-, pulver-, qvartera -,
qvar-ters-, rota-, sagha-, salpeter-, seghiara-,
skat-, skip-, skola-, slädlia-, stal-,
stiiirno-gangs-, tighl-, tiär-, tiiiro-, tokto-, torn-,
tornvaktara-, trägårds-, vingårds-, värk-,
yrtagards-niästarp. — miistara inan, m. Se
Sdw 2: 1272 och E. Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 70.
Jfr mästarmaii. — ♦mästara säte (mestara-),
n. catedra ... doomstoo] ok mestara sätlie GU C 20
s. 86. — ♦mästara viirdhoghet (mästhera-), /.
magistergrad, mngistratus ... mästhera werdugheth
GU C20 (hand 2) s. 110.
*lllästarhus (mester-), n. om en byggnad i
Stockholm (bödelshuset?). Skotteb 15 (1460— 61).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
