Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*niiverklo>i
506
nöðlitharf
3:22 (1494). neffwer),/ L. näver, lliber bogh näffuer
vyngud och frälss GU C 20 (hand 2) s. 80. the som
haua näffuer pa tlieres liws, the latlia kmnma ther
jorda vpa STb 1: 437 (1460, liurspr). eth fiiskerii vidh
orholma, thär görs aff 8 kleff niiffwer VKJ 219. om
gilt neffuers Iförande (rubrik) STb 4: 193 (1511). —
näverstycke. 50 näffwer VKJ 257 (1447). the xij
dandemen som skodhadhe the wgilde neffuerena ATb 3:
22 (1494). HLG 2 : 6 (1509). ib. iijm neffwer ib 54 (1516).
— »lliifra tliak (näffra tak), n. nävertak. the
som hane bar näffra tak, the Inthe ther komma
jor-dha vpa innan xiiij (14) daga STb 1: 444 (1462).
*niiverklovi (näffuer-), m. näverklove; jfr
klovi 2. HLG 2: 17 (l51o).
♦niivervräkare (neffuer wrekere), m. person
som har till uppgitt att kontrollera (saluförd) näver,
nävervräkare. StÄmb 172 11510), 202 (l52l).
*niiver (näfwä SvKyrkobr (Lucid 11) 142), se
növer.
niivi (neffue. nafwi: -a J Buddes b so), m. L.
näve, hand. iöns nigi’son sio hornlekaro sonin vidh
ögat medh näfwan ATb 1: 241 (1466). GU C 20 s. 45s.
mulc[t]are blitka mz söth ordh swigha oinagha slaa
binda mz näffwm oc fothum GU C20 (hand 2) s. 160.
tha hötte her sten sin neffue fore her benet
smalen-ningx kýnbeeti STb 3: 331 (1497). Jfr knytter niivi
samt kopariliivi.
uiivusta, f. ett längdmått, omkr. en aln, eg. det
avstånd inom vilket ngt kan gripas med händerna
("nävarna"). Se T. Johannisson, Göteborgs högskolas
årsskrift LV1: 3 s. 184/.
nödh, f. L. 1) nöd, trångmål, betryck, lidande.
— nöd, brist, saa ath gresca härenom skullo jute
trytha, oc ey ellir them j någon mattho staa tiill
nödh Troj 101. 3) nöd, svårighet, möda. mädh
stora nödh kom han j gardhiu MP 4: 90. stode
mar-git ... och viderkendes, tet hon stal skedin, medh
nödh at hon tet viderkendes STb 3 : 395 (1498). 4)
nödvändighet, nödtvång, tvång, behov, per benetsson
haffuer jntet til tal til tho godemen sit hade jn vtj
hans skýb än alt tet beuisseligit är, som kastat är
aff nßdz wegna, gauge offuer skyp och götz STb 3:
320 (1496). sama dach hare hustrv jngridh ... alla
sina nýcla jn pa radzstuen effter sin bonde fore gieldhz
nödh ib 321 (1497). at oleff nogen tid trengde til ath
säliot pa nödz wegna ib 5: 264 (1520). — Jfr ivir-,
lifs-nödh.
uödlia (nöda. nöde. impf. nödde. part. pret.
nödder. nödher SvB 391 (b. av 1500-«.)), v. L. nödga,
tvinga, genom myndighet, makt el. våld förmå, jngen
haffue makt ath nöde henne tiene STb 3: 213 (1495).
... ok sade ban, ath ban hanom medh sigh nödde
til closters ib 296 (1496). at wij ey nw äre trängde
eller nödde aff samme her sture llist Tidskr lS49,s. 251
(1504, avskr .t). — nödga, truga, genom böner förmå,
övertala, o sancte nugustine . .. thu war . .. nödher
(N: nödhoiíher^ til hedher SvB 391 (b. av 1500 Í.). —
nödga, tvinga, genom sitt beteende föranleda, göra
nödsakad, nar agamenon saa syna froma män saa
forwnnskas j strydena andra nödaudes mz siig sökte
ban manliga tiill troyaner Troj 214. — Jfr utllödha
samt ouödder.
llödhdriva, v. med våld driva. SpV 317.
nödli-drilf them in (compelle intrare), thz är saa mykit,
at wilia the ekke, tho skulu tbe nödligas ib 433.
llöilllglia (nödga), v. L. 1) nödga, tvinga,
driva, genom myndighet, makt, våld el. hot förmå.
bäthra är nödhgas stadghin j them som ekke wilia,
än kirkinna faal, j them som wilia ÄjpK 433. — refl.
HÖdllglias, nödgas, nödsakas, tvingas, varda el. vara
tvungen, opers. tha brast henne tärningh swa ath
henne nödgadis til at gaa til en köpstadh MP 4 : 263.
*iiüdligliare (nödgare), m. coactor oris
nöd-gare oc asna driffware GU C20 s. 118.
nödhhiälpare, m. nödhjälpare, om helgon, en
godli bön aff the hälga xv nödh hiälpara SvB 373
(b. av 1500-i.).
nödlioglier (nödogher. nödhigh SvKyrkobr ie.
n. nögott STb l: 231 (i48o). superi, nödgaster:
-6 Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.)), adj. L. 1)
in-titus, nödgad, nödd och tvungen, motvillig, ovillig;
ofta: mot sin (hans o. s. v.) vilja, ogärna. Se Sdw 2:
1275. jnuitus ... nödogher GU C 20 (hand 2) s. 40.
siätta (synd) är läte til gudz thiänist thär man gaar
nödhigh til kirkio SvKyrkobr 16. — ovillig, motvillig,
motsträvig, jak war nödogher ok olydogher j gudz
tiänist som en döffuer man MP 4: 180. ib. 3)
påtrugad, ofrivillig, motbjudande. — framkallad av
nödvändigheten, nödvändig, ther fore verdug herre tågom
wii thet nödgaste raadh oss tycthe nyttogast at wara
Rydberg Tr 3: 422 (1493, avskr.). — n. adv. 1) mot
sin (hans o. s. v.) vilja, ovilligt, ogärna, then, sora
nogat formaa, will ganzske nögott forwaga sitt götz
STb 1: 231 (1480).
*nödhoghgodher (nödugh-), adj. föga god
el. braf be|ins (o: boluus, bollutus) la nödughgodher
ver (o: versus,) Nil tnmen facias (Cathol.: Nil bene cum
facias) facis at taiuen omnia belle hvadli tu gör so
gör thu thz ey vel GU C20 s. 52.
*nödlistiilter (nöd-, -stelt(li)er), p. adj. [Jfr
Á. Ban. nodstolt] 1) stadd i nöd, nödställd, swa
ath ban haffuer ok liagat giffua thän fatiglia som
nödstälther är MP 4: 64. ib 140. swa beuisthe sik
han (o: Jesus) ok wara mäkthoghan, ath hyälpa j liaffs
nödhinne, them ther nödstälthe wara ib 5: 124.
ib 207. — apostlnno redde ok nödhställe (väl fel för
nödhstälte) ropadlio oppa wän herra MP 5: 125.
2) nödgad, nödsakad, wm ... skiparen ware
träng-dher oc nödstälther til ath köpa nokor tingh til
skip-sens beho|f PMSkr 31.
nödlisyn (nöd"), /. L. 2) nöd, trångmål.
thet haffuer varit ... crisna manna sidher ... j nöd
syntim a gud kalla Svartb 113 (l36l). Vårfrup 129
(1361, acskr. fr. 1400-i.). nw är som allom kunnogt
är riket star j storuni vanda oc nöþsyn ib.
nödlitliarf (nöd-, -tarff. nottarff SvB 500
(omkr. 1500). nödtorff Priv f Sv st 174 (1473? avskr.)),
f. nödtorft, oundgängligt behov, wel mngha
landz-men for thera tarf skuld köpa, sälia och byta hwar
medh androm korn, fisk ellor smör oc anad tolkid,
oc ätande warwr i jern oc i staa| eller kopar, ther
tolliit faller, sigh til lösn oc nödtorff Priv f Sv st 174
(1473? avskr.). ärw the anbwdhen dyraren, och
nöd-tarff är them köpa PMSkr 54. är thet så att alstingis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
