Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oskynielika
595
osmälter
♦oskynielika (oskönieliga), adv. otacksamt, hwro
tw (a: Jason) oskönieliga henne (o: Medea) thz
aterlönthe, thz är tiig föga tiill heder aff seya
Troj 16.
oskynioi|her (oskönyogher. oskönioghir), adj. 1)
eg. som icke urskiljer el. förslår, som icke aktar;
oförståndig. jak haffwer syndath i öffwirflödoghet i
math ällir i drök i holko iac haffwer [varit]
oskönioghir SvKyrkobr 308. 2) icke erkännande,
otacksam, jngratus ... otäkchcr oskönyogher oc
lönther GU C 20 (hand 2) s. 28. SpV 412.
oskyniof|Iiet (oskönioghet JMÖ 19. osköniogheyt
SkrtUppb 357. oskönnioghet Troj 34, 85), f. 1)
oförstånd; ringaktning, förgälenhet. thär näst
ödhmiwka tik betractandes thinna syndhcr,
owärdhogheyt, ok osköniogheyt SkrtUppb 357.
JMÖ 19. ganska stor oskönnioghet war mz
thela-mone ty ath han haffde saa fagra jomffru oc
wälbyrdoga anamad siig ey tiill cktescap wthan
tiill löska läghe Troj 34. ib 85.
♦oskämder, p. adj. icke skämd, okränkt,
jnconta-minatus ... osmittadher oc oskäindher GU C 20
(hand 2) s. 21. Sp V 305. än hon flydhe til affgudhit
dianam, at hon matte thär haffwa fridh, ok hänna
jomfrudom bliffwa oskäindhir ib 342.
oskär, adj. L. 1) = oskir. Se Sdw 2: 1279.
jmpu-rus ... oskär jnde impurare oskärth göre GU C 20
(hand 2) s. 17.
♦oskärliker (-lighin), adj. som icke kan skäras el.
delas, hwat ey är thänne kiortillin oforgänglikin,
owmskiptelikin, oskärlighin (inscissibilis),
stadog-hir, äwinnelighin SpV 177. hwat är mällan andan
ole siälena, mädhan thz är witherlikit, at siälin
är en enfallog natur oskärlighin (insecabilem) oc
oatskililighin ib 508.
♦osköta, f. vårdslöshet, han ... wanzskas ey j
sinom wäxt. andelica aff wanrökt oc osköto
SkrtUppb 267. j sömdh, oc läti j minom bönom (K
add.: oc osköta) Sv B as (b. av 1500-/.).
oskötelika (-ligha. oskötlika), adv. ovårdsamt,
vårdslöst. Mecht 198. sacrament ... hulken som
jach owärdhcligha, ok oskötheligha anamath
SkrtUppb 375. hwa som owarlika oc oskötlika
gangir wardhir rasklika fatadhir Hel män 228.
oslaghin (v-, ooslaghen), p. adj. L. 3) om äng:
oslagen, stodh hon (o: en äng) mest ooslaghen
GPM 2: 290 (1508). 4) skylte honom, ath han
hafdhe brutit vp hans bodh i en frii marknadh oc
... stolit bort hans klädhe, lärofft oc annat, hwat
ther war, som först war iii half stykke klädhe,
vslaghin vp (mö/i. syftande på boden?) JTb 29
(1461).
♦osliteliker (/. oslitelikin SpV 143), adj. som icke
kan slitas (av el. ut), oslitlig. concordia är een
oslitelikin (indirupla) ok samanfögdh skikkan, j
them hoghom som samankomande äru j thy som
räth är SpV 143. ... oc bindha mit hiärta, siäl
oc sin, oc samwith, mädh oslithelico bandhe til tik
SvB 54 (mot si. av 1400-t.), ib 476 (b. av 1500-t.).
oslitin, p. adj. 1) icke förstörd, oskadd. Svartb
520 (1477). eth ... dombreff ... wriffwit ok oslited
ok i alle måtto ofordcrffwed FMU 5: 55 (1483).
2) icke bilagd el. sliten, oavgjord, trätter och
clage-mal som lenge haffue stondet oslytne GPM 2: ii
(1504).
osläkkeliker (-likin. -liger: -liga JMPs 583), adj.
outsläcklig, than innerlika kärleken, som osläkke-
likin war j thino ... hiärta SvB 399 (b. av 1500-t.).
härra thu är thät liws som osynlikit är oc
osläkke-likit Hel män 152.
osläkter, p. adj. osläckt. PMSkr 360.
♦oslätadher (-ädher), p. adj. = oslätter, somlige
stena hwasse ok osiätädhe varda vthkastadhe
ok aff mestärenom försmådde SvKyrkobr (Lucid
B) 241.
♦oslätter, adj. oslät, ojämn, jmpolitus ...
oslät-ther oc oprydder GU C 20 (hand 2) s. 16.
♦oslöj|licr, adj. oskicklig, jnfaber ... oslögher oc
opryddher GU C 20 (hand 2) s. 25.
♦osmakande, p. adj. osmaklig, illasmakande.
stenana j bärwmmen malas ey söndher thy the
göra oliona osmakandhe PMSkr 339.
osmaker, m. osmak. Jfr E. Roseli, Prefixet o- i
nordiska språk 1: 179.
♦osmakliker (-legin), adj. [Mnt. unsmakelik)
icke välsmakande, illasmakande. elutus ... reen
[v]ather osmaklegin eller wansmakande GU C 20
s. 215.
♦osmidhclikcr (n. osmidelikith), adj. omöjlig all
(ut)smida. är gwllith skörth oc osmidelikith
PMSkr 443.
osmittadher, p. adj. obefläckad, fläckfri, ren.
jncontaminatus ... osmittadher oc oskämdhcr
GU C 20 (hand 2) s. 21. — obesmitlad, ren.
jn-uiolatus ... osmittadher oc okränter ib s. 40. Jfr
osniilto||her.
♦osmittan, f. fläckfrihet, renhet, likamans lielhet,
ok osmittan SpV 337.
osmitteliker (dat. f. -lighe), adj. okränkbar, som
icke kan besmittas el. skadas, mz blyghlikhetz ok
sidhanna osmitthelighe (inviolabili) hälaghet SpV
11.
♦osmiltelikliet (osmiteli[g]het SpV 465), f.
okränkbarhet. for thy är kropsins hälaghet
okränk-likhetinna dygdh ällir osmittelikhetinna
(integri-tatis) SpV 102. mundicia är mz hwilke bäggia
manzsins indra ole ytra hälaghet, ällir
osmittelik-het (inlegritas) gömis fore gudz kärlek skuld ib
143. ib 202, 465, 509.
♦osmit,tilsc, f. okränkthet. swa är jomfrudomsins
fägrindh eth blomstir aff kropsins osmittilse
(integritate) SpV 24.
♦osmittoflhcr, adj. = osmittadher. j
wisdom-menom är wndhirstansins ande, hälaghir, enslika
... wältalande, osmittoghir (incoinquinatus) SpV
545. jak bidher thik, aldra osmittoghasta iomfru
maria SvB 301 (b. av 1500-/.).
osmunder (pl. oosmwndha VKJ 173 (1480); ib
(1500). med art. osmunnen PMSkr 633 (avskr.)), m.
osmund, färska, genom blästersmide av myrmalm
el. bergmalm (omedelbart) framställd kulformig
järnklump. Se Sdw 2: 1279 och jfr O. v. Friesen,
Jernkontorets Annaler 1922 2: 62 ff., E. Holmkvist,
Bergslagens hyttspråk 71, D. Hannerberg, Med
hammare och fackla 1947. ATb 1: 102 (1459). ath
hon häfde ekke een osmundh af henne ellir hanom
i sin gard ib 258 (1467). ix öre osmunz ib 280 (1468).
ib 2: 15 (1473). thär aff gaar 40 äller 20 oosmwndha
järn VKJ 173 (1480). ib (1500). thett hugga the i
osmundz små stycke PMSkr 633 (avskr.). tå
osmunnen är huggen ib.
osmältcr, p. adj. osmäll; ej upplöst el. digererad.
jndigestus ... osmälther GU C 20 (hand 2) s. 23. —
ej behörigen upplöst el. blandad. Se Sdw 2: 1279.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
