- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
654

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rosenbladh

654

rostogher

foofängelica sigli prisa GU C 20 (hand 2) s. 4. —
part. pres. skrytsam, fore tolika rosandhe fasto
taka the sin lön wärlzlikin aff människio loff ok
hedhir MP 5: 17 3.

rosenbladh, n. törnrosblad. Saml. 27: 107.
rosenbloma (rosan-), f. ros. SvRimd 47.
rosenblonister. (roosen-), n. ros. fam färsk roosen
blomster SkrtUppb 35 0 (mö/7, snarast att föra titi
rosene, adj.; Cod. C 50 har på motsvarande ställe
rosene blomster SkrtUppb 382).

rosene (rosenne Mecht 132. rosone ib 346.
rosena SpV 579), adj. rosig, rosenfärgad. Jfr E.
Wessén, Ny sv. studier 8: 61, E. Noreen,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39. iitadh mz mins
blodz rosenne fägrindh Mecht 132. ib 27 6. härran
ihesus wisande henne sina rosone wndher ib 346.
äwinneligha konungxsins rosena (roseum)
pala-cium SpV 579. SkrtUppb 382.

rosengardher, m. rosengård, blomsterträdgård.
SvKyrkobr 74. thänne psaltaren är oc
kräselighetz-sens paradys, pryddher mädh cl rosengardha
JMPs 454.

rosenkranz (rosene- Hel män 270. -krans), m.

1) rosenkrans, krans av rosor (el. andra blommor).
giordhe sancta katherina sinom fästeswen en
ärlikin oc wälluktandis rosene kranz aff fagrom oc
ärlikom liliom Hel män 27 0 (mö/7, snarast att föra
till rosene, adj.). JMPs 421. 2) rosenkrans, radband.
(Tre arvtagare erhålla var sin) forgylth triiding aff
jomffru marié rosenkrans Kyrkohist Årsskr 1947
s. 2 (omkr. 1521). — sammanfattningen av de böner
som läsas och rälcnas med hjälp av ett radband.
... haffwer thu tha läsit jomfru marié rosen kranz
til the fäm swärdhen SvB 341 (b. av 1500-/.).
thätta är wara kära modhers sancte katerine rosen
kranz ib 441 (d:o). swa mangha ffaghra kronor
skulu the ffaa aff gudhi j himerike hwru manga
rosen kranzsa the läsa ib 241 (omkr. 1520). ib.
jomffru maria rosenkrans, som är .1. [so] aue
marior JMPs i.

♦rosenkrona, /. = rosenkranz 1. j blodzsins
wtgiwtilse pryddis christi jomfru wthantil mz
rosen krono SpV 435.

♦rosenliter (rosen lith), m. rosenfärg Jfr E.
Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39.
purpura leth, viola ok rosen lith bära christo
withne ok christne människio SpV 5 86.

rosenrödlier? Artikeln Sdw 2: 266 utgår. Jfr
E. Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39.

♦rosensoker (-swker), n. rosensocker, med rosor
blandat socker. PMSkr 460.

rosenvatn, n. rosenvatten. PMSkr 2 83.
roscnüng? Artikeln Sdw 2: 266 utgår. Jfr E.
Noreen, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 39.

rosin (rusin VKU 90 (1557)), n. russin, iiij
pund bla rosýn Skotteb 441 (1469—7o, Kämn).
STb 2: 491 (1490).
♦rosk, n. se rusk.

♦rosker (roc(c)her Skotteb 370 (1460—61, Kämn),
410 (1466—67, d:o), 450 (1470—71, d:o) rogcher
ib 383 (1462—63, d:o). rochar ib 375 (1461—62,
d:o). rocchor Brasks Matordn 13. rokkor Skotteb
478 (1472—73, Kämn)), subst. [Mnt. roscheer,
rotscher. Fnor. ráskerð. N. Dial. raaskjær] torsk
som kluvits till stjärten och torkats på stänger (rår).
Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 45: 191 /.
berger-fisk oc roccher Skotteb 370 (i460—61, Kämn).

bergerfisk ... j stighe rocher for vj öre ib 410
(1466—67, d:o). en halff styg rokkor ib 478 (1472
—7 3, d:o). rocchor oc flundror Brasks Matordn 13.

rosmarin, m.? rosmarin. PMSkr 296. winith ...
bliffwer ather göth, wm tw thär j lägger en lithen
kärffwa aff ros marin ib 4 38. ib 578.

rosn (roosn. rosin), f. rosande, ros, skryt, jactancia
e roosn höyferdh foofänga GU C 20 (hand 2) s. 3.
läggin lönlica ydra almosor, ey oppa rosin j fatigha
manna sköth MP 5: 226.

*rosnfrestilsc (rosen-), n. pl. el. f. frestelse att
skryta? fra them tima fan iak aldrich mädh mik
nakur awund ällir högfärdh ällir rosen frestilse
Hel män 177.

♦rossesker (n. rossest(h). rosseth), adj. från
Rochesler (i England), n. [Mnt. rossit] tyg från
Rochester, stycke av dylikt tyg. STb 3: 127, 128,

129 (149 3). eth ejigelst rossest for xxij marek ib

130 (1493). ib.

rost (rwsth. dat. med art. rustheno SpV 44o), m.
och n. (SpV 440) och "roster, m. (PMSkr 609, 625
(avskr.)). 1) rost. erugo rosth GU C 20 s. 22 9.
ferrugo ... rwsth ib s. 263. swa som järnith
glimmande ok hwast, haffs thz oskötelika ok hantheras
glömsklika, tha wardhir thz fordarffwat aff
rustheno ok slionar SpV 440. ib 588. PMSkr 241.
ib 609 (avskr.). erugo ... ehn grön roster ib 625
(avskr.). — Jfr iärn rost.

rosta (rusta), v. rosta, jdhart gwl oc sylff är
rustat MP 3: 210. ■— refl. ♦rostas, rosta, bli rostig.
jämn wärkas aff orena jordzlige qwechsölffue, och
aff androm brännesten, och ty rostas thett och är
skititt PMSkr 6 30 (avskr.).

roste, m. L. i rostgrop e. d. i och för röstning
uppstaplad malm (el. skärsten) och ved. Jfr E.
Holmkvist, Bergslagens hyttspråk 77. att han (o:
skärstenen) är nogh brändh i rostanom PMSkr 629
(avskr.). Jfr kalda-, vända-roste,
♦roster, m. Jfr silfroster.

rostcra (röstera: -es Linkbiblh 1: 198 (1526,
Brask), impf rosterade STb 5:54 (1515). part.
pret. rosterdh ib 3: 80 (1493). n. rosterat ib
5: 47 (1515). pl. n. rosteredh ib 2: 203 (1487)), v.
anhålla, lägga beslag på. ath pynnow schip schal
liggie rosteredh STb 2: 203 (i487). thå stadzins
kemme[nejre rosterade tunnan, tha togh han
henne igen ib 5: 54 (1515). gaffs en tysk loff ... at
besate oc rosterä then drengsins goz, som han
Islager til ib 261 (1519). PMSkr 92.

rostering, f. [Mnt. rostëringe] beslag, kvarstad.
STb 2: 203 (1487). ... lata theris skyp ... liggie j
rosteringh ib 358 (1489). Jfr rosterning.

*rostcrning, /. = rostering. STb 5: 347 (1521,
Kop).

♦rostevidber (-wedh), m. ved för röstning av
malm. MUKopp 67 (1499).

♦röstning, f. [Jfr Mnt. rustinge] rustning, än tha
the wore faa ther (vid vapensynen) ingen del
fattedis som til sadana röstning hörer epter lagen
HSH 16: 72 (1527).

♦rostogher (-oger. -ugher: -ugh ATb 3: 6 (1493).
n. -ukt ib. rustoger GU C 20 s. 263. -a STb 2: 407
(1489)), adj. rostig, ervginosus rostoger GU C 20 s.
229. ib s. 530. bar hinrik vppa radzstuffwenne et
rostugh jarnhatt et rostukt panzar oc ena rostogha
kräffwettä ATb 3:6 (1493). PMSkr 136, 457,
482.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free