Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
thrälare
947
þranne
(1507, H. Gadh) (möjt. i stället till |träl, m.=gå som
trälar; jfr S. Gustafson, Hemming Gadhs språk ioe).
tbrälare, m. träl. — thrälara räddoghe (trälara-),
m. trälaktig fruktan. SpV 457, 536. — "thrälara uk
(trälara ok), n. träldomsok. annadh är kärlckxsins
olösligit bandh, mz hwilko milla hoghana bindas i
gudhi annath trälara okith, thz är leghodrän[g]sins
räddoghi tilbindher (allerum insolubile vinculum
earitatis mentibus piis in dominum astringit, allerum
servile jugum timoris innectit) SpV 412.
"thrälbundin (träl-), p. adj. trälbunden, bunden
med el. till träldom, seruilis ... tyenacthoger oc
trälbundhin GU C 20 s. 573. manceps ...
träl-bundhen fonge ib (hand 2) s. 114. the harda ok
fanytto lagin som människion war til förende
träl-bundin vtj MP 4: 12a.
I>rälbäria, v. L. Jfr Å. Åkermalm, Fornnordiska
verb med substantivisk förled 131 och thrälslaf|li.
präldoniber (träl-, trä|l-), m. 1) träldom, han war
thän som oss skulle frälsa ok lösa aff syndanna ok
dyäwlsens ok alschons andrum trälldoom
SkrtUppb 365. 2) tungt arbete, hwadh the fattige männ
skole af siöön hafwe, kunne the eij tliäden fåå,
vthen medh äller störste träldom och
weder-mödho Priv f Sv st 200 (1491, avskr.) — "thräldoms
liampn (träldoms-), m. trälhamn, trätskepnad, thz
som han tok aff fadhrenom j träldoms hampnenom
(in forma servi), thz samma gaff han ok siälffwir j
samma makt j samma nathur SpV 542. —
"thräldoms räddoghe (träldoms-), m. = thrälara räddoghe.
aff träldoms räddoghanom ok onda (servili limore),
haffwer thu swa scriffwat SpV 5 36.
"tlirülelina? (träle-), f. draglina, bogserlina?
remulcum ci trälelyniä (el. trälelymä; för -linä?)
GU C 20 s. 522.
thräling? /. Jfr Sdw 2: 1319.
thrälliker (thräligher), adj. 2) trälaktig. wii
skulum hwadhzske lydha gudhi äller warom
for-mannom mädh naghrom thrälighom räddogha
SkrtUppb 44.
"thrälslagh? (trellslag), n. [Jfr Fsv. þralbaria, v.
Fdan. trælbard, s.\ hårt slag? oleff ... zacher til
xviij (18) marek for trellslag STb 2: 515 (l49i);
jfr ib 634.
"thrälyti, n. treskifte, delning i tre lika stora delar.
dömpdom wy ... xl march til thrälytis fore wäldet
wt at gifwa SD NS 2: 731 (1413).
[trämännlnger (tremänig), m. [/sí. þrlmenningr]
L. syssling, nästkusin, kusinbarn, tremänning. han
war räth tremänig wppa karlmansläggen än peder
j kinghstadom fiörmänigen aff quenläggen DN
14: 137 (1487).
thrängc (tränge), trångt ställe, pass. the som fly
fran fiendannas här gönom skogha oc tränge
föresände speyara PMSkr 158. hwilken som
trösther pa ridhanda. wälye sigh wth
släthmar-kena til stridha hwilken som tröster pa fotgangara.
välye sigh bärgh oc tränge, oc the göra mäst ib
161. ib 133, 139, 183.
prängia (trängia. trengia. trenghe Rydberg Tr
3: 188 (1441). pres. thränger SD NS 3: 612 (1420).
tränghir. tränger, impf. trängde, trengde. part. pres.
trengiandis PMSkr 511. part. pret. trängder.
trengdher. supin. tränkt MP 5: 53), v. L. 2) tränga,
trycka, pressa, mediarticus (fel för mediarcitus) ...
mällon thu tingh trengdher G U C 20 (hand 2)s. 126.
5) rycka, taga. wille nagher trenghe nagath aff
forscreffne rike, tha skal thet andra koma thy
andro til hiälp Rydberg Tr 3: 188 (1441). 6) driva,
tvinga, nödga, jdher kärleek haffwer mik swa
starklika thränkt thz iak haffwer swa illa hannath
min herra Prosadikter (Sju vise m) 157. wm nödhin
tränger honom ey fra scrifftamalom Mecht 320.
swasom han ... haffde en annan tränkt, ok trughat
offuir syna makth ok rätta måtto driikka ok
swelgha MP 5: 53. thetta järteknit ... giordhe ey
dyäffuolin syälffwiliandis vthan trängdhir til ib
137. godhe capitenare göra ey gerna wppenbara
strid wthan the see sin spetz haffwa fördeli, äller,
är ther til trängdher PMSkr 162.8) bringa el. hälla i
trångmål, tvinga, ansätta, plåga, tha byriade
bisco-pen trängia thöm met kirkionne räth mädhan the
ville ey latha niwta honum lanzlagh Svartb 422
(1447). Hist. Tidskr. 1949 s. 251 (1504). 9) vara
nödsakad, behöva, opersonl. med dat. el. ack. saml
inf. äntho at mich storleca thränger at sälia ...
mit fateka landzgootz SD NS 3: 612 (1420). —
thrängia in, 2) tränga in. the nålen säties jn j
axwllen fästandis henne mädh enom klenom
järntraadh j axwllens ända ... trengiandis jn j
axullen PMSkr 511. — Jfr inthrängia. — "thrängia
in upa, påtvinga, jac wil ingen trenge eder in oppa
then i ecke haffue wele HSH 24: 130 (1518). —
"thrängia sik in, 1) tränga sig in. tha ermegaarde
barn ... vilde in i bodenä, tha trengde henrick
stadztienaren sik in medh forma vitne STb 1: 16
(1475). 2) tvinga sig in, med tvång skaffa sig
äganderätt till (fast egendom), her thure thuresson
vill trängia sik in medh her abraam brodhersons
ärwinge j all hans götz Arfslv 52 (1461). ib 97
(1461). — thrängia sik saman, tränga sig samman.
swa stor järtelcne ... ath folkit aff myclom
räddogha, tränghir sik saman MP 5: 13. — thrängia
til, 2) behövas, abs. opersonl. käre mäster gör nw
thz bästa när mynom fader thy ath nw tränger til
Prosadikter (Sju vise m C) 23 3. — Jfr tilthrängia.
— "thrängia up, tränga, trycka el. pressa upp. han
trängde döörin vpp om them STb 1: 387 (1482).
— "thrängia ut, tränga ut. at wi sculum wardha
thrängd vt aff waro eghno godz SD NS 2: 571
(1412). thij ther tränges wth then, som mynst
forma GPM 2: 11 (1504). Jfr utthrängia. — Jfr
be-, fran-, i fran-, um- thrängia samt othrängdcr.
"tliränkt, n. trängtan, ivrig åstundan, fämpte
(girighetens dotter) är een orolikhet j samwiteno oc
gaar aff eno thränkt at mykit wilia affla oc haffwa
SvKyrkobr 355.
thränkta (tränckte: -ede), v. trängta, ivrigt
åstunda. ath hon war siwk ok träncktede til findlandz
j gen STb 2: 235 (1487). Jfr bort thränkta.
thränktan (tränktan), f. trängtan, ivrig åstundan.
llangor ... sooth traanan äller tränktan GU C 20
(hand 2) s. 61. annwr tholkin kropsins thränktan
som honom styrkke til skörheth SvKyrkobr 35 6.
pränne (thräne SvB 353 (omkr. 1500). trenne,
trinne FMU 4: 403 (1474). gen. trenne ib. trennes
JMÖ 43. trenners ib), räkn. L. 1) trefaldig; tre slags.
solinna thränne natwr är swa wtskild. at thz
ware omöghelikt at hon matte sool wara. än et
thera fra andro skildis SvKyrkobr (Lucid A) 96.
epter thenna trenne xij synamanna ranzsakan
FMU 4: 403 (1474). the äru klara morghon
stiärnor, som thu haffwir skipat i thräne härskap
SvB 353 (omkr. 1500). 2) tre särskilda, tre, trenne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
