- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1135

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ärlikhet

1135

ärva

henge thesse dannemen sin insigle fore thetta breff,
som er fyst erlige men herre Karl j Sundum DN
14: 81 (1467). erlig man Andirs hiort a wapin SJ
2: 40 (1478). erligh och welfornwmpstog man her
Niels Pedersson borgamestare ib 2: 54 (1479). fore
erligis mantz her Niclis Twressons bön scul STb
3: 80 (1493). the verdugeste verduge fäder erlige
herrer och gode men richesins rad GPM 2: 63
(1507). Thet erlige then helige kijrkes sloth Stäketh
haffua the affbrendt och nederbrwttet i grwnden
HT 38: 123 (1520). 2) värdig, vördnadsvärd.
Thän-tidh Josaphat hafdlie thätta hört, stodh han vp
aff sino ärligha säte Prosadikter 32. medh gladhelike
oc ärlike åminnelse SvB 360. 3) god, ren, härlig,
präktig. O sötaste härre, hälgaste gudh, hör mina
bön oc lat mina röst ärlig til tik komma SvB 33.
Ärlikin tekn oc märke SvB 360. Thänna dyra stenen
jaspis... är dyrare oc ärlegare än alla the natwrlika
gärningha, som gudh giordhe JMPs 5 37. — Jfr o-,
van-ärliker.

ärlikhet /.1) ära, heder, anseende. Date nomini
eius magnificenciam, giffwin hans nampne
ärlik-hethena, thet är ärligha thinga ällir gärninga
ful-komnilse SpV 33. Thy theer ekke kötidh sanna
ärlikhetena ällir wälbyrdoghetena ... Til sanna
ärlikhet ällir wälbyrdoghet födhir hoghana aldra
bästzsta ärffwodhe ib 427. Tre liande ärligheter
finnas i skrifftene (dygdiga gärningar, stor lärdom,
förnäm härkomst) PMSkr 665 (avskr). 2) härlighet,
höghet, ädelhet, thär äpther kom offwer hänne
annadh Eue fförbannilse. som war oärlighet moth
Marie ärlighet JMPs 352. Thänne sanhetzsens
ame-tistus... är swa dyr oc ärleken, at al the
astwndelig-hen tingh j wärldene ärw ... the waro all swa som
enkte moth hans dyra ärlekhet oc dygdelighet ib
558. 3) majestät, höghet, kerlika dägtingan oc
räth-gangha mällan ider nadis erlegheth oc Swergis
rikis jnbyggiara Reuterdahl Kyrkohist 3: 2, s. 543
(1471?). — såsom titel. Jdher ärlighet,
wälfornomp-stoghe men, borgamästare och radh i Räfflä FMU
5: 193 (1488). thaa hans erligheth henne loth
op-hempta aff Gerdh Bwres skiip aff skären SJ 2: 225
(1493). huad samme skip haffuer rentat eller
be-kostet, thet bepligtet her Knut sin erlighet vele
staa fast wdj STb 5: 53 (1515). (Borgmästare och
råd till Sören Norby) Vor kerlige helsse eders
erlighet altiid fforsende med wor herre ... täcke wij
iders erligheth fför all ere, dygd oc welwiligheth ...
Klere her Seuerin Norby, besynnerlig gode wen, må
eder erlighet wethe ... ib 5: 351 (1521, Kop). (Till
rådet i Lubeck) eder erligheter BSH 5: 505 (1512).
— Jjr o-, van-ärlikhet.

ärlända (ällända) adj. landsflyktig, eländig,
olycklig. Til thik ropom vi ällenda Ewe barn SvB 214.
Som ärlendhä oc fremmende är etc komme(n)
GPM 2: 254 (1507). —Jfr & lända.

ärm /. ärm. Manica handclädhe oc ärm GU C 20
(hand 2) s. 117. ärmanna prydilse aff gwl giordh
SpV ni.-— *ärma bonadher m. dräkt med ärmar.
J them daghenom skal härran taka aff them
thera fotha prydilse ... ärmabonadh (armillas),
hoiffwdhbonadh, ärmasilffwer, silffkädhior SpV
1016. Ärmabonadh (armilla) aff omskiptelikom
thingom äru hänne thär tilredhe ib 582. item fyra
ärmabonadha til minne siälarykt ... Niclis
Israels-so n i Waghnom ij mark fore en ermabonat SD NS
3: 536 (1420).— *ärma prydlining /. ärmprydnad.

Resticula lithin vidia oc ärma prydningh GU C 20
s. 524. — *ärma silver n. ärmspänne av silver.
Perichelis ärma sylffuer GU C 20 s. 434. SpV 106
(se ärma bonadher). — ärma spång f. ärmspänne.
ärmaspenger HLG 1: 20 (1422). — Jfr kiurtla-,
rok-ärm.

ärmite m. eremit, hans fadher hatadhe cristna
män ... oc särdelis hermeta, renliuis män oc munka
Prosadikter 21. — ärmita lius n. eremithydda.
Ana-choresis ärmeta ökin ok ärmetha liffuerne ok
ärmeta hws GU C 20 s. 22. — *ärmita kula f.
eremithydda. (Han lopp) i thiokkasta ötkn oc fan
ena ärmeta kulo, j huilko en hälagher präster lönte
sik for konungsins räddugha Prosadikter 71.—
ärmita liverne n. eremitlevnad. GU C 20 s. 22 (se
ärmita lius). somme liffdo j ärmetha lewärne, j
största synda bätringh JMPs 264. han ...leffde
thär äpther gudeliga j ärmetha leffwerne allan sin
äller ib 585. — *ärmita üdlikn /. eremitöken. GU
C 20 s. 22 (se ärmita hus).

•ärna (arna) v. utverka, tillägna, nar honom
wighis ällir ärnas godha gärningha SpV 119.

♦ärra v. reta, egga, hetsa ? Anders Suensson wijdh
kirkiogarden zacer til vj marek fore snyömykin
han kastade pa mester örien och ärrede hanom jn
pa sich STb 3: 352 (1498).

ärre n. ärr. Punicus är en hwiter sten ... rensar
böldher, wpfyller ärre PMSkr 487. thett (alun)
bortagher kartnägle och blöter hårdh ärre, som äro
effter såår ib 644 (avskr). Myn ärre äru
synder-slithin och rothnad SvT 44.

♦ärsanibor adj. ärad, aktad, hedervärd (om
kvinnor). sine ärsame danne hustru SJ 2: 296 (1496).
ärsamme qwinna hustru Dorethe ib 2: 297 (1496).
stode fför sitiande rettin ... ersamme hustrv,
hustrv Karin, Oleff skinneres effterleue hustrv
STb 3: 255 (1512). Jfr ärosamber.

ärt f. L. ärta. Pisa örth (!) GU C 20 s. 451. Aff
ärtom Bönom. Lupini ärw ärther brede och beske
... fasoli ärw andre ärther ... Teslikes ärter ...
Jugerum taker aff ärtom tre skäppor PMSkr 201.
lupinj, thet ärw erther beske oc bredhe ib 213.
ib 236. Oc genstan kände hon sith hiärta swasom
wplyptas j bland andra oc swasom ena ärth
in-siwnka i gudz hiärta Mecht 211. ärther med sodh
Brasks Matordn 9. ib 7. — *ärta mos n. ärtmos.
erthemoos och annad moos Brasks Matordn 9. —
*ärta skal n. ärtskal. Hilus ertaskal ok penna fnas
GU C 20 s. 335. — *ärta slagli n. art av ärter. Cicer
ärw ärteslagh PMSkr 202. lupinus är eth ärtha
slagh beysth ib 371. — Jfr sädhis ärter, pl.

ärva v. L. ärva. thän árfþalwt som minne husfrw
faþer ... arþe (sic!) i Möre SD 8: 228 (1362).
(Riddaren Karl Ulosson tilldömer vid räfsteting Jöns
Brudsson) alt thet gooz han ]aghlika erphde ib 8: 550
(1364). alt myt gooz som jak ärft hawir ib 10: 45
(1371). alla the lutte som min hustru ... ärffdhe
effter sin broder ib 10: 122. min ärffdadel iak
ärpde äpptir min fathirbrothir JämtlDipl 147
(1397). wii moghom ärwä warom foräldhrom SD NS
3: 166 (1416). oc erffwar nogher bonde ... nogot goz
... j staden KTb 6 (1471). hulkin iord som war hans
retta afflinge iord oc jcke ärffuad Uppl
Lagmans-domb 7 (1490). en hallwan gardh som Lasse pryss
sson ärdä epther ssin ffadher ATb 3: 246 (1511).
hans hustrv foor her aff j syndagx med alt thet her
eruart war STb 5: 338 (1521, Kop). — Jfr samärva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free