Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Text - Fredrika Dorotea Wilhelmina. Pl. 58 - Cronhielm, Gustaf. Pl. 154 - Cronstedt, Carl. Pl. 167 - Cronstedt, Gabriel. Pl. 178 - Cronstedt, Jakob. Pl. 168 - Dahlberg, Erik. Pl. 134 - von Dalin, Olof. Pl. 182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den å pi. 154 af bildade gravyren tillhör en serie bilder af fem riksrådsporträtt,
graverade 1728 i Hamburg af C. Fritzsch samt återfinnas i det af Christian
Nettel-bladt utgifna “Schwedische Bibliothec“.
CRONSTEDT, CARL. Pl. 167.
Den yngste af fyra bröder, alla framstående män, föddes Carl Cronstedt 1672
den 22 maj i Stockholm och ingick, sedan han såsom student i Upsala särskildt studerat
matematik, vid artilleriet, där han senare utmärkte sig bl. a. genom sin uppfinning
att anfalla med kanoner. Efter en lysande bana som artilleriofficer, därunder han äfven
från 1716 var chef för hela artilleriet, uppnådde han generallöjtnants grad samt var
under en del år president i krigskollegium. Han afled 1750 den 13 dec.
Hans porträtt måladt i olja af J. H. Scheffel, en synnerligen tilltalande bild,
äges af hofmarskalken G. A. Toll. Det är helt visst detta porträtt, som tjänat J.
F. Martin till förebild för den å pl. 167 återgifna gravyren, som tillhör en serie
porträtt af konung Fredrik I och sju bland de första serafimerriddarne. Äfven på
Gripsholm finnes ett porträtt af C. Cronstedt, hvilket dit skänkts af grefve U.
Cronstedt. Ett annat finnes vid Karlberg.
CRONSTEDT, GABRIEL. Pl. 178.
Född 1670 den 2 maj i Stockholm ägnade sig Gabriel Cronstedt liksom sin
yngste broder Carl åt den militära banan och ingick vid fortifikationen, inom hvilken
corps han avancerade till direktör samt generalmajor. Senare utnämnd till
öfver-kommendant i Stockholm samt generallöjtnant afled han den 7 september 1757 på
sin egendom Siggesta å Vermdön.
Det å pl. 178 återgifna sticket är utförclt af Jakob Gillberg 1752.
CRONSTEDT, JAKOB. Pl. 168.
Äldre broder till de båda föregående, föddes Jakob Cronstedt 1668 den 23
november i Stockholm. Han beträdde, efter studier i Upsala, den civila banan och
blef 1719 landshöfding samt 1727 riksråd och ansågs vara en stor administrativ
förmåga. Han afled 1751 den 21 februari på sitt gods Fullerö, där han bl. a.
hade ett dyrbart bibliotek och en värdefull myntsamling. I Barkarö kyrka
finnes öfver honom följande grafskrift: “En hedersman njuter här de trognas hvila.
Han var Kongl. Maj:ts och Rikets högt betrodde man. Råd, Riddare och Commendör
gff K. M. Orden.... Han är Guds helgon; Konungen klagar dess fall, riket vördar
dess minne.“
Porträtt af honom finnas vid Fullerö samt vid Gripsholm. Det å pl. 168
af-bildade sticket tillhör den förut omtalade serien af serafimerriddareporträtt graverade
af J. F. Martin. Originalet till Jakob Cronstedts bild är måladt af J. H. Scheffel.
DAHLBERG, ERIK. Pl. 134.
Den ryktbare fältmarskalken grefve Erik Dahlberg föddes enligt sin egen
uppgift den 10 oktober 1625 ( se “En kort och sannfärdig lefvernesbeskrifning etc.“) i
Stockholm. Utgången ur ett enkelt hem och uppfödd i verklig fattigdom blef den
unge Dahlberg sin egen lyckas smed. Sedan han erhållit en mycket underordnad
befattning vid förrådet i Pommern, lyckades han genom generalkamreraren Rehnskölds
bemedling erhålla inträde vid fortifikationen och blef redan 1648 ingeniör därstädes.
Under långvariga resor i utlandet, hvars befästningsverk han flitigt studerade, utvecklade
han sin begåfning för teckning och matematiska studier samt blef kallad att infinna
sig i svenska högkvarteret utanför Warschau 1656. Utnämnd till
generalkvartermästarelöjtnant var han Carl X följaktig på tåget till Danmark 1657. Det var nu han genom
sitt mod och sin djärfhet utmärkte sig först vid Fredriksodde och sedan genom den
dristiga planen att med armén tåga öfver Bälten, med hvilken hans namn är
oupplösligt förenadt. Efter Carl X:s död, under förmyndareregeringen någon tid ställd i
skuggan ryckte Dahlberg åter fram i främsta ledet under Carl XI:s och de första åren
af Carl XII:s regeringar. Han blef efter hand landshöfding, generalmajor, grefve,
fältmarskalk och generalguvernör samt erhöll på egen begäran afsked 1702. Innan ett
år var tilländalupet afled han i Stockholm den 16 jan. 1703. (För närmare
upplysningar hänvisas till H. Hildebrands förträffliga text till den 1899 utg. nya upplagan af
Dahlbergs Suecia antiqua & hodierna).
Af Erik Dahlberg finnas flere porträtt, bland hvilka det mest framstående torde
vara det, som tillskrifves Pietro Berretino da Cortona, i Säfstaholms samlingar och
utförts i Rom när Dahlberg var omkring 30 år gammal. En ståtlig bild är äfven
Ehrenstrahls år 1664 utförda porträtt af Dahlberg tillhörigt Upsala universitet.
Den å pl. 134 återgifna af E. Blessendorff utförda gravyren, finnes äfven i en
variant utan inskription samt är ursprungligen utförd för Sveciaverket, där den emot
Dahlbergs egen önskan finnes meddelad i Del. I, sid. 4. Samma bild i mindre
format är graverad af Fritzsch samt af Kaltenhöfen (Göttingen 1760).
von DALIN, OLOF. Pl. 182.
Historieskrifvaren och skalden, den smidige hofmannen Olof von Dalin föddes
1708 den 29 augusti å Vinbergs kyrkoherdeboställe i Halland. Fadern var
kyrkoherden Jonas Dalin. Redan vid 18 års ålder lämnade den unge Dalin lärdomsstaden
i Skåne och blef handledare för sedermera landshöfdingen Rålambs söner i Stockholm.
Tack vare de förnäma förbindelser han genom denna anställning lyckades knyta samt
framför allt, sedan han börjat utgifvandet af den spirituellt redigerade “Swänske
Argus“, fick Dalin snart nog erkännande äfven vid hofvet och utnämndes till kongl.
bibliotekarie. Sedan han gjort resor bl. a. till Frankrike och utvecklat en omfattande
skriftställareverksamhet, erhöll han 1744 uppdrag att skrifva “Svea rikes historia“.
Senare stod han högt i gunst hos drottning Lovisa Ulrika samt anställdes 1751
såsom lärare hos den unge kronprinsen Gustaf III och adlades samma år. Under
en följd af år tillhörde han nu den intimaste hofkretsen, men aflägsnades därifrån
1756. Af konung Adolf Fredrik återkallad till hofvet och utnämnd till hofkanslär
1763 afled Dalin dock samma år den 12 augusti på Drottningholm.
Det å pl. 182 återgifna porträttet af von Dalin, är dateradt 1772 och säkerligen
utfördt efter en af D. Fehrman gjord medaljong; sticket är af F. Akrel. En liknande
bild men med peruk är äfven graverad af Akrel, som likaledes utfört en
reproduktion i mindre format af den förstnämnda gravyren. Ett graveradt porträtt af von
Dalin är utfördt af J. Gillberg, som tecknat bilden och själf stuckit den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
