Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Träd fram uti ditt samvets ljus
Och se hur högt din vishet gäller,
Då, främling i ditt eget hus,
Du andras fel i dagen ställer.
Säg, hvilken dig med blindhet slog,
Då du till lycka och till heder
Den helikonska vägen tog,
Som gent till hospitalet leder?
Hvad usel smak, hvad mager spis
Att sig med lagrens barkbröd föda,
Då siffrans barn på Croesers vis
Sin dumma kropp i vällust göda?
Tror du vid Polens platta bygd
Att någon lön åt snillet ämnas,
Der blott din farfars farfars dygd
Har rätt att för din egen nämnas? ..
Håll upp! — Jag nog min dårskap
Jag, som en ann’ åt svaghet skattar,
Och då jag högt åt andra skrattar,
Jag åt mig sjelf i tysthet ler.
Våra villor.
O filosofer! I, som skriken
Mot verldens villor alla dar,
Månn väl den lära I prediken
Med mera ljus mer sällhet har?
Hvem må ej då sitt nit förklara
Att edra lagar lydig vara?
Men, om den väg I fören oss
Till en bedröflig sanning länder,
Om eder vishets himlabloss
En dödlig dag för nöjet tänder;
Om ur en glad och ljuflig dröm
I väcken oss till verklig plåga;
Då tolke dåren ert beröm,
Då vandre lasten vid er låga!
ser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
